Klantskallarnas Grand Prix – här är tidernas sämsta F1-förare

PREMIUM Formel 1-historien är fylld av förare som ofta var en fara för sig själva och för andra. De var med därför att de hade råd att köpa sig in i sporten och stallen behövde dem. Här är listan över ”värstingarna”.
Annons

Alla vi som älskar motorsport i allmänhet, och kanske Formel 1 i synnerhet, har väl med jämna mellanrum hamnat i den eviga och rätt dödfödda diskussionen om vem som är GOAT i Formel 1.

Alltså Greatest Of All Time – bäst genom tiderna.

Är det Michael Schumacher? Lewis Hamilton? Ayrton Senna? Juan Manuel Fangio? Eller den ofta lite bortglömde Alain Prost?

Ja, ni vet. Det leder ingenstans.

Men hur ofta har du och dina vänner diskuterat vem som har varit sämst?

Det är minsann inte heller så lätt.

Vi har därför plöjt igenom Formel 1-historien i jakt efter pålitligt usla prestationer. Rätt snart insåg vi att vi krävde lite snävare bortre tidsram än 1947 (då Formel 1 blev en officiell klass) eller 1950 (då Formel 1-VM började).

På 1950-talet fanns det blott fyra fabriksstall men en väldig mängd privatförare. 55 olika förare körde Formel 1-VM som då bestod av sju VM-lopp. Det handlade om gentlemän med välfyllda plånböcker och tillgång till racerbilar, eller rent av prinsar som den thailändske prins Bira. De flesta av dessa förare körde enstaka lopp. 

Annons
Annons
Rulla till toppen