Vi börjar testet med lite fysik på skolnivå. Idag handlar nämligen mycket om rullmotstånd som i stor utsträckning påverkar bilens rörelseenergi. Den som någon gång har varit tvungen att putta en bil vet vad jag pratar om – för att övervinna rullmotståndet krävs nämligen mycket kraft.
Däckens rullmotstånd uppstår när det runda däcket deformeras till en plan yta när den möter underlaget och påverkas framför allt av två faktorer: fordonets vikt och däckets individuella rullmotståndskoefficient som benämns som ”F” och som i sin tur påverkas av ytterligare en rad faktorer så som däcktryck, uppbyggnaden och diametern.
Ju större diameter ett hjul har desto mindre kraft krävs det för att deformera däcket till en plan yta, det vet exempelvis cyklister. Men det är inte bara cykelproffs som utnyttjar effekten, även bilkonstruktörer utrustar sina elbilar med stora hjul för lägre förbrukning och längre räckvidd.
För vårt test har vi därför använt oss av däck i dimensionen 255/45 R 20. Det kanske låter exotiskt stort, men idag är 20-tummare ingen ovanlighet. Till och med helt vanliga elbilar som Volkswagen ID.4 rullar på rullmotståndsoptimerade däck i den dimensionen. De stora däcken kan dessutom hantera elbilarnas högre vikt bättre. Jämfört med bilar med förbränningsmotor väger elbilarna mellan 200 och 600 kg mer, vilket absorberas bättre av de högre sidorna (i vårt fall 45 procent).
Men hur minskar man rullmotståndet? Antingen minskar man fordonsvikten, vilket framför allt för elbilarna borde vara en hyfsat omöjlig uppgift eller så vidareutvecklar man däcken.
Det är just vad många av de största däcktillverkarna har gjort. Falken, Hankook, Michelin och Pirelli har sedan några år tillbaka rullmotståndsoptimerade däck i sitt utbud – på sistone sitter allt fler av dessa däck som standard på bilarna som lämnar fabrikerna.
Rullmotståndsoptimeringen för dock en rad nackdelar med sig. Hittills var dessa lågfriktionsdäck oftast svaga i säkerhetsrelevanta discipliner som bromsning på vått underlag och under vattenplaning, men även när det gäller rull- och ljudkomfort. För att undersöka om även den senaste generationen dras med dessa problem har vi jämfört tre speciellt för elbilar optimerade nyutvecklingar med sex aktuella topp-produkter. Dessutom har testbilen Kia EV6 fått sällskap av en Kia Sorento med jämförelsebar vikt och drivlina för att utröna om dessa elbilsdäck kan sänka förbrukningen även för bilar med förbränningsmotor.
De nya däcken måste även mäta sig mot de standardmonterade lågfriktionsdäcken i Kia EV6 av typen Continental PremiumContact 6, ett däck som kan köpas både hos Kia och hos däckhandlaren. Precis som konkurrenten Michelin PS 4 SUV Acoustic är Continentaldäcket utrustat med ett lager av dämpande skum under kontaktytan som minskar däckbuller utan att påverka dynamik och effektivitet.
Lägre rullmotstånd än standarddäcken får man med testets tre nyutvecklade däck som därför lämpar sig ypperligt för elbilar: Falken eZiex har en rullmotståndskoefficient på 5,7 och siktar därmed direkt på effektivitetssegern, men får tufft motstånd av den dyra fina Michelin ePrimacy med ett värde på 5,9, samt Pirelli Scorpion Elect som har ett motståndsvärde på 6,4.
Förutom dessa däck hade vi gärna även testat de nya aktuella Hankook Ion, Michelin Pilot Sport EV och Pirelli P Zero Elect, men vid testtillfället under hösten 2022 fanns dessa inte tillgängliga i lämpliga dimensioner.
Kan man kombinera effektivitet med ordentliga greppnivåer? Förra året släpptes Continental SportContact 7 som är anpassat till starka och tunga sportbilar. Däcket kombinerar grepp, dynamik och effektivitet och toppar med en rullmotståndskoefficient på 7,2 även Kias modellspecifika PremiumContact-däck.
Det lika sportfokuserade däcket Falken Azenis FK520 har ett rullmotståndsvärde på 7,6 med prisvärda GT Radial SportActive 2 hack i häl (7,7). Tysta Michelin Pilot Sport PS 4 SUV Acoustic har inte lika bra rullmotstånd (F= 8,0) men är å andra sidan anpassat till dynamiska suvar som på grund av sitt stora luftmotstånd inte har någon större nytta av minsta möjliga rullmotstånd. Ännu mer energi krävs för prisvärda Maxxis Victra Sport 5 (F=8,8) och supersportiga Bridgestone Potenza Sport (F=9,1) som dock är ytterst dyra.
Däckens enskilt viktigaste egenskap är korta bromssträckor, säkerheten värderas nämligen högst hos auto motor & sport, oavsett vad bilen ifråga drivs av. Medan det endast skiljer 2,5 meter mellan toppnoterade Continental SportContact 7 och rullmotståndsoptimerade Pirelli Scorpion Elect under bromsdisciplinen från 100 km/h på torrt underlag är skillnaden något större när det gäller bromsning från 80 km/h på vått underlag.
Här slår lågfriktionsdäcket Michelin ePrimacy prisvärda GT Radial med hela tre meter. Även däcket med testets lägsta rullmotstånd, Falken eZiex, visar sig vara effektiva under bromstestet på vått underlag och slår både Falken Azenis och Continental SportContact 7. Hög effektivitet och korta bromssträckor behöver alltså inte ta ut varandra.
Är de nya däcken alltså kompromisslösa? Nej, de största nackdelarna uppträder när man kör hårt, när det gäller kurvgrepp och vid vattenplaning och det i sin tur påverkar helhetsbetyget negativt. Falkens eZiex och Michelin ePrimacy ståtar visserligen med en förvånansvärt låg testförbrukning på dryga 13 kWh/100 km, men betalar dyrt för det med märkbara nackdelar när det gäller greppet i regnvåta kurvor och vattenplaning. Även Pirelli Elect offrar en del av bromsprestandan i väta för hög effektivitet. Dessutom har däcket ganska långa bromssträckor på torr asfalt, vilket placerar den bakom Falken och Michelin.
Men hur ser det ut i mittfältet? Här ligger förbrukningssiffrorna runt 15 kWh/100 km och däcken som kvalificerar sig här är Continental SportContact 7, Falken Azenis, GT Radial SportActive 2 samt Michelin Pilot Sport 4 SUV Acoustic, men även Kias standardmonterade däck av typen Continental PremiumContact 6 platsar. Nu kan man tycka att Kias egna däck borde ha en solklar fördel eftersom de har utvecklats specifikt för modellen, men så är inte fallet. Eftersom däcket har utvecklats för fyra år sedan är prestandan inte längre på topp, framför allt när det gäller greppet på våt asfalt och balansen i kurvor. Bromssäkerheten på torrt underlag är däremot fortfarande up to date.
Förvånansvärt är att Continental SportContact 7 är på samma nivå. Däcket missar guldmedaljen i bromstestet på vått underlag med en knapp halvmeter, men är bäst på att bromsa på torr asfalt och har överlag knappt några svagheter. Om det räcker till seger? Vi får se.
Testets billigaste däck, Falken Azenis FK520 och GT Radial SportActive 2, visar att prisvärt inte måste betyda dåligt. Däckens balanserade prestanda går hand i hand med mindre svagheter, vilket framför allt gäller dynamisk kurvtagning när underlaget är vått, men sammanlagt är det i första hand däcket från Falken som ger de dyra premiummärkena en ordentlig match. GT Radial offrar däremot en hel del bromsprestanda på våt asfalt med sitt låga rullmotstånd och lyckas inte heller att ta igen något på torr asfalt.
Maxxis Victra Sport 5 SUV 2 är visserligen lite dyrare och har högre rullmotstånd, men säkerhetsnivån i regnvåta och torra kurvor är å andra sidan betydligt bättre. Däcket är inte särskilt dynamiskt, men lyckas ändå övertyga med balanserade köregenskaper. Trots att däcket dessutom lider av greppförluster under bromsdisciplinen gör helhetsintrycket att Maxxis hamnar före Pirelli.
Vilket däck fattas? Just det, Bridgestone. Här har vi ett riktigt sportdäck, med alla för- och nackdelar. Greppnivån i regnvåta kurvor är fantastiskt och kombineras med utmärkt prestanda på torrt underlag, men bara när däcket har uppnått sin optimala temperatur. Testdagens ynka 14 grader verkade vara för lite. Bridgestone är alltså ett renodlat sommardäck som lämpar sig först och främst för effektstinna bilar och sportigt lagda förare. Effektivitet och rullmotstånd intresserar Potenza Sport ungefär lika mycket som komfort, inte det minsta alltså. Däcket är inte heller förstahandsvalet när det gäller bromsmanövrar på våt asfalt eller räckviddsoptimering. För elbilar skulle vi därför rekommendera andra däck.
Men vilka däck är bäst för sportiga elbilar? Michelin ePrimacy kombinerar hög säkerhet med minimalt rullmotstånd och hamnar därför före Falken eZiex och Continental SportContact 7. Prioriterar man däremot körsäkerhet och dynamik före effektivitet väljer man Continental SportContact 7.
Är valet för svårt? Vi försöker att göra det lättare och kör en snabb duell mellan effektivitets- och dynamikvinnarna. Continental SportContact 7 mot Michelin ePrimacy – showdown. Resultatet i bromstestet från 100 km/h är 34,1 mot 34,9 meter, i räckviddsmätningen 467 mot 521 km. Det innebär att 54 km räckvidd kostar en bromssträcka på 0,8 meter eller, om man vänder på det hela, står 12,3 procent bättre räckvidd i kontrast till en 2,3 procent sämre bromsförmåga. Frågan är vad du som kund prioriterar mest?
Rullmotstånd och däckbuller
Däckens rullmotstånd har mätts i laboratorium. De roterande däcken pressas med ett förutbestämt tryck mot en elektriskt driven trumma. Trumman mäter sedan vilken kraft som krävs för att upprätthålla rotationen vilket ger oss underlaget för att räkna fram rullmotståndet.
I praktiken finns dock flera faktorer som påverkar förbrukningen, och som i vissa fall kan jämna ut däckens rullmotstånd. Den största påverkande faktorn är naturligtvis luftmotståndet som inte ökar proportionellt till hastigheten som rullmotståndet utan ökar proportionerligt i kvadrat. Det innebär att den dubbla hastigheten kräver den dubbla effekten för att övervinna rullmotståndet, men den fyrdubbla effekten för att övervinna luftmotståndet.
När det gällde att betygsätta rullkomforten, däckbuller och kupéljudet fick vi hitta nya på metoder. Framför allt i låga hastigheter under 60 km/h uppstår ljud som inte upptäcks av ECE-testets mätmikrofoner men som är relevanta som däckbuller. Om man tror att ljudet kan uppfattas tydligare i elektriska bilar jämfört med bilar med förbränningsmotor har man fel. Problemet med elbilar är deras AVAS (Acoustic Vehicle Alerting System), en akustisk varningssignal som ska skydda fotgängare och som inte går att stänga av.
