Beskrivning

Den 14 april 1927 rullade den första bilen ut ur Volvos fabriksportar, ÖV4 – även kallad ”Jakob”. Bakom ratten satt försäljningschefen Hilmer Johansson och platsen var Lundbyfabriken på Hisingen. Första årets produktion blev blygsam, endast 297 bilar såldes.

Att Volvos biltillverkning inleddes var resultatet av tillfälligheter. I augusti 1924 möttes ingenjören Gustaf Larson och Assar Gabrielsson av en slump på restaurang Sturehof i Stockholm. De var gamla kollegor från kullagertillverkaren SKF och började prata om bådas stora intresse: bilar. Varför skulle inte Sverige kunna ha en stor, egen biltillverkning? Det mötet blev starten för Volvo.

Namnet Volvo hade SKF registrerat som dotterbolag redan 20 februari 1915. "Volvere" är infinitivformen för verbet "rulla" på latin. "Volvo" är första person singularis och betyder alltså "jag rullar". Ett genialiskt, enkelt namn för kullager som de flesta kunde uttala med minimal risk för stavfel. SKF:s styrelse lät sig övertalas att ge varumärket Volvo till dotterbolaget som skulle tillverka bilar, men några kullager hann man tillverka med namnet Volvo.

Volvos personbilstillverkning under slutet av 20-talet och början av 30-talet var en rätt skakig historia. Volvos verksamhet under de första åren räddades av de lyckade lastbilsmodellerna. Framgångarna med lastbilarna gjorde att Volvo lyfte blicken och sökte ny verksamhet. Pentakoncernen blev till salu och köptes upp 1930, för övrigt första året som Volvo gick med vinst. Tillverkningen av marinmotorer blev ett perfekt komplement och även Volvo Penta blev en succé, samtidigt som den tredje serien av lastbilar lanserades och blev en stor framgång.

Men den verksamhet som man ursprungligen startat med, personbilstillverkningen, gick fortfarande dåligt för Volvo. Man gjorde ett rejält omtag och anlitade bland annat Ivan Örnberg med mångårig erfarenhet från amerikansk bilindustri. Resultatet blev PV36, eller ”Carioca” som den döptes till i folkmun, en modern och strömlinjeformad modell. Priset ansågs dock högt och även Carioca visade sig vara svårsåld.

Några år senare blev det helt andra behov som styrde när andra världskriget bröt ut 1939. Men Volvo var förutseende och planerade en flygande start när världen skulle få fred igen. Den 1 september 1944 presenterade Volvo den nya modellen PV444 i Kungliga Tennishallen, Stockholm, i en egen miniutställning. Modellen blev en succé och gav mycket riktigt företaget en flygande start, äntligen fick Volvo vind i seglen.

Det skulle dock dröja ytterligare ett decennium innan Volvo mättat behovet på hemmamarknaden och var redo att ta sig an en riktig utmaning. Att etablera sig på världens i särklass största bilmarknad – Nordamerika – med tuffast tänkbara konkurrens var ett modigt steg. Den 15 augusti 1955 kom den första Volvo PV444 till USA och lyftes av sitt fraktfartyg i Los Angeles hamn för att sedan ställas ut på en bilsalong i Sacramento. PV-modellen togs emot väl och det bäddade för senare framgångar.

Under 50-talet kom exporten igång på allvar och Volvo producerade allt fler bilar. Lundby-fabriken byggdes till i omgångar men sedan tog utrymmet slut. Några kilometer längre bort i Sörredsdalen, på Hisingen, fann man ett tillräckligt stort område och i slutet på 1959 började byggnadsarbetet med nya fabriken. Torslandafabriken stod klar att använda 1961, då inledde man produktionen med att tillverka karosser till Lundbyverken. Torslandaverken invigdes av kung Gustaf VI Adolf den 24 april 1964 och då tillverkades Amazon, Volvos andra stora succé.

Volvo präglades av en snabb expansion under 60-, 70- och 80-talen. DAF:s personbilstillverkning köptes av Volvo 1975. Amazon ersattes av 140-serien, som utvecklades till trotjänaren 240-serien i mitten på 70-talet och den kantiga 740-serien som kom 1982. Bakhjulsdriften övergavs när 850-serien lanserades 1991 och Volvo slog in på en ny väg. Men det blev också allt mera uppenbart att utvecklingen av nya modeller krävde enorma resurser, mer än en liten tillverkare som Volvo kunde klara. Volvo sökte partners.

I början på 90-talet var Volvo på väg att fusioneras med Renault men dåvarande styrelseordförande Pehr G Gyllenhammar lyckades inte genomföra planerna och avgick 1993. Dåvarande företagsledningen ansåg att Volvo PV var allt för små för att kunna konkurrera och personbilstillverkningen såldes till Ford 1999. Därmed var det två olika företag som tillverkade fordon med namnet Volvo, personbilar hos Volvo PV och lastbilar hos Volvo AB.

Ford lyckades inte få ordning på sin spretiga organisation och sålde av flera varumärken, däribland Volvo PV. Från hösten 2009 ägs Volvo Cars av kinesiska Zhejiang Geely Holding Group.

Separationen från Ford blev också startskottet för en helt ny era hos Volvo. Man kunde återigen börja med ett vitt, tomt papper och konstruera sina egna bilmodeller från början till slut. Första bilmodellen på den egna SPA-plattformen blev nya generationen Volvo XC90. Därefter har S90, V90 och V90 Cross Country följt.