Elbilen är hajpad och klimatsmart
Elbilar väcker mycket känslor. Är de bilvärldens räddare, ett nödvändigt ont eller djävulen själv? Det är upp till dig. Klart är i alla fall att det finns en hel del fördomar som inte stämmer – något som vi skrivit om i vår artikel om elbilsmyter.
För dig som vill påverka klimatet i så liten utsträckning som möjligt kan elbilen vara rätt val. Kör du mycket i stadstrafik är elbilen också att föredra. Den är smidig, tyst och enkel att köra utan ryck. När det gäller ekonomin är en elbil oftast billigare att äga än motsvarande bil med bensin- eller dieselmotor, enligt våra tester, trots att elbilen ofta är mycket dyrare att köpa.
Bäst är förstås om du kan ladda bilen på jobbet eller hemma. Att snabbladda på stan är dyrare.
Det som elbilsskeptikerna ofta hävdar är den största nackdelen är att batterierna tillverkas på ett smutsigt och oansvarigt sätt. De flesta biltillverkare tar de här problemen på allvar men de är ändå långt ifrån lösta. Å andra sidan innebär elbilsboomen att problemen får uppmärksamhet och kan lösas. När det gäller räckvidden, som också är en vanlig fråga som ofta kommer upp i diskussionen om elbilar, är det sant att elbilar inte funkar för alla förare. Men tittar vi på hur svenska bilförare faktiskt kör räcker en elbil till för en stor majoritet av de svenska bilägarna.
En ny studie slår också fast att elbilen är renare än dieselbilen även om den laddas med smutsig el.
Diesel kommer till sin rätt för långkörare
Dieselbilarna är numera förmodligen minst lika kontroversiella som elbilar. Den största fördelen är att koldioxidutsläppen minskar jämfört med bensin – det är bättre för klimatet i stort. Nackdelen är istället att utsläppen av kväveoxider ökar – det är sämre för miljön på nära håll.
Kväveoxider gör luften farligt dålig, framför allt i större städer. Utsläppen är hälsofarliga och orsakar många dödsfall varje år.
En dieselbil kommer mest till sin rätt för förare som kör långt och inte kan eller vill köpa en bil som går att ladda. Förare som bor på landsbygden omfattas inte av kommande dieselbilsförbud och en dieselbil trivs bäst när den får köras långt och länge.
Tänk på att köpa en dieselbil med AdBlue-rening. Det innebär att du måste fylla på en vätska med jämna mellanrum för att systemet ska fungera, men det minskar de farliga utsläppen.
Bensin – många modeller och mjuk gång
Bensinbilar är fortfarande ”standardvalet” för väldigt många bilköpare. Största fördelen är att det är en beprövad teknik med ett lågt inköpspris. Å andra sidan gäller det att titta längre än till bara inköpspriset när du gör ett så stort och viktigt köp som en bil, och då är det inte säkert att bensin är rätt val.
Bensin är också valet för den som vill ha mjukast möjliga gång i en bil med förbränningsmotor. Och utbudet är enormt så det finns många modeller att välja på. Biltillverkarna storsatsar nu också på att utveckla hybridbilar med bensinmotor, både laddhybrider (som går att ladda i uttag), fullhybrider (som inte kan laddas men som rullar några hundra meter på eldrift) och mildhybrider (som varken kan laddas eller rulla enbart på eldrift, men som ändå sänker förbrukningen jämfört med bilar utan mildhybridteknik).
Bensinbilarna som säljs idag är förstås betydligt renare än för bara några år sedan, men införandet av direktinsprutning de senaste åren har gjort att vissa bensinbilar fått betydligt högre utsläpp av farliga partiklar. Flera bilmärken lanserar nu partikelfilter för bensinbilar och de krävs för att uppfylla kraven i avgasnormen Euro 6c.
Gas – kanske det mest underskattade bränslet
Gasbilarna lever ett undanskymt liv. Volvo lägger till exempel ned sin biogassatsning eftersom elektrifiering och elbilar är mycket hetare. Men biogas är inget dumt val.
Fördelen med biogasbilar är att de ger betydligt mindre farliga utsläpp än motsvarande bensin- eller dieselbil. Utsläppen av kolväten kan minskas med 90 procent, och gasbilen går snabbt att tanka – du behöver inte vänta som när man laddar en elbil.
Gasbilar kan oftast köras på biogas (som utvinns organiskt av till exempel matavfall) och naturgas (som är ett fossilt bränsle och inte alls lika bra för klimatet). Om gasen tar slut finns en reservtank med bensin. Det kan vara svårt att hitta gasmackar, men det finns fler idag än för några år sedan.
En anledning till gasbilarnas dåliga rykte är att vissa bilmärken, bland annat Volkswagen, haft problem med gastankar som rostar, vilket ökar risken för farliga explosioner. Tittar du på en begagnad gasbil är det viktigt att tanken är utbytt eller blivit besiktigad av verkstad. I nya gasbilar används andra material som ger säkrare gastankar.
Letar man efter en äldre gasbil bör man också tänka på att flera av dessa använder gastankar med begränsad livslängd. Volvos gasbilar, Bi-Fuel, har komposittankar som ska bytas ut efter 15 år. Ett sådant tankbyte är sällan ekonomiskt försvarbart på en så gammal bil.
Etanolboomen är definitivt över
En etanolbil kan vara ett smart val för den som vill köra klimatsmart. Utbudet av bilar är inte jättestort men Ford, Volvo och Volkswagen är några av märkena som har flera modeller att välja på.
Etanolbilarna slog igenom under 2000-talet och var superheta på dåtidens bilmarknad. Idag har intresset svalnat – minst sagt. Men etanol minskar nettotillskotet av koldioxid med 80 procent jämfört med bensin- och dieselbilar enligt Gröna Bilister.
Om du hittar en modell som passar är etanol inget dumt val, men andrahandsvärdet lär inte vara det bästa – andra drivmedel håller förmodligen värdet bättre. Ska du köpa en begagnad bil, kolla också att den inte haft problem med bränslesystemet när den körts på etanol. Vissa verkstäder har faktiskt rekommenderat bilägarna att tanka bensin istället för att undvika problem – men då försvinner bilens klimatnytta.
Laddhybrid ligger i tiden – men räkna först
Att kunna köra eldrivet i sitt dagliga pendlande – och ändå ha lång räckvidd – är attraktivt för många. Beroende på hur långt man har till jobbet kan det dock behövas en laddstolpe i närheten av din arbetsplats.
Laddhybrider är som regel betydligt dyrare än konventionella modeller med enbart förbränningsmotor. Men att ”tanka el” är billigt och en laddhybrid kan bli ekonomiskt försvarbar om den inte är allt för dyr i inköp, du pendlar på el dagligen och att andrahandsvärdet står sig.
Värdeminskningen är svår att förutse då vi om några år sannolikt får laddhybrider med betydligt längre räckvidd. Batteripriserna går ständigt nedåt och då blir förmodligen nästa generation laddhybrider billigare, jämfört med konventionella modeller. De två faktorerna kan få dagens laddhybrider att se föråldrade ut, vilket drar ner andrahandsvärdet.
Om laddhybriden har ett CO2-utsläpp på under 60 g/km får den rabatt, via det nya bonus/malus-systemet som införs 1 juli.
De laddhybrider som i dagens läge har bäst förutsättningar att ”löna sig” är de mindre bilmodellerna med hygglig räckvidd och inte allt för högt nybilspris. Ett exempel är Kia Niro Plug-In Hybrid. Ett annat sätt att närma sig bättre ekonomi är att köpa en begagnad laddhybrid, då har den första värdeminskningen gjort kalkylen lite mera gynnsam.