Här är fördelarna med självkörande bilar – och farorna

Premium Självkörande bilar blir betydligt säkrare än "förarbilar" – och de kan vända upp-och-ned på vad vi förväntar oss av en bil. Men de kommer också med fyra viktiga utmaningar som måste lösas.

Här är fördelarna med självkörande bilar – och farorna
Pyjamas och nattmössa i handskfacket? Hoppas man kan kryssa i gardiner som tillval.

Det är ingen tvekan om att självkörande bilar är på gång – alla stora biltillverkare satsar miljardbelopp på att utveckla autonoma fordon.

Men det är inte bara guld och gröna skogar för de självkörande bilarna. Det finns faror också. Här går vi igenom både möjligheter och utmaningar.

VILKA ÄR MÖJLIGHETERNA?

Minskad trängsel. Med enbart självkörande bilar på gatorna skulle vi kunna ha minimalt avstånd mellan bilarna och eftersom de då även kommunicerar med varandra fullt ut kan man optimera trafikflödena på ett sätt som inte är möjligt idag.

 

Men självkörande bilar skulle också kunna öka trängseln, dels på grund av större säkerhetsmarginaler som självkörande fordon kräver vid blandad trafik, och dels på grund av att det plötsligt blir så lätt att skicka sin bil på "uppdrag", som att hämta upp någon.

Förbättrad trafiksäkerhet med färre olyckor. 94 procent av alla olyckor beror på föraren. Varje år dör 1,2 miljoner människor i trafiken i världen varav 254 i Sverige. Med autonoma fordon kan olycksstatistiken minska drastiskt. En självkörande bil kommer aldrig köra rattfull eller somna bakom ratten.

Effektivare utnyttjad tid i bilen, tänk dig att du kan sova, se på fotbolls-VM eller arbeta när du pendlar till och från jobbet.

Minskade utsläpp, förutsatt att de självkörande bilarna är eldrivna eller går på icke-fossila drivmedel.

Nya målgrupper som idag har begränsade möjligheter till egna transporter kan dra nytta av självkörande fordon: gamla, synskadade, funktionshindrade, barn, människor boende på landsbygden utan körkort och så vidare.

Nya designmöjligheter när bilen inte längre behöver ratt, pedaler och växellåda. Se bara Volvos konceptbil 360c.

Om bilen kan parkera själv får vi ett minskat behov av parkeringsplatser i städer som i sin tur kan ge plats för mer grönområden.

Transporter i farliga miljöer som gruvor och industrier kan göras av självkörande fordon, liksom även godstransporter.

VILKA ÄR UTMANINGARNA?

Lagstiftning. Tillåtande lagstiftning och en tydlig ansvarsutredning. En förutsättning för att vi ska kunna nå en högre grad av självkörning är att tekniken får större möjlighet att prövas i riktig trafik, med människor. I den statliga offentliga utredning som presenterades tidigare i år har man vänt och vridit på ansvarsfrågan och förarbegreppet. Om det inte är en människa som kör vem är då i juridiskt mening förare? 

Och om det inte finns en förare vem är då ansvarig? Ägaren? Biltillverkaren? Dessutom krävs tydliga riktlinjer för hur man ska hantera all data om människors körvanor.

Acceptans i samhället. Vi måste vilja och våga sätta oss i de självkörande bilarna. Människor begår fel i trafiken varje dag. Självkörande fordon kommer aldrig ta droger eller somna vid ratten – men de kommer att göra fel, precis som vi gör fel. Därför är det viktigt att utvecklingen går till på rätt sätt, så att tekniken får acceptans. 

Att människor begår fel är en sak men hur är acceptansen om en självkörande bil är inblandad i en olycka? Det värsta tänkbara scenariot är att vi får många olyckor med självkörande bilar som avskräcker folk från tekniken. Därför gäller det att skynda långsamt. Vi har redan haft ett par dödsolyckor med självkörande fordon. 

Teknik. Artificiell intelligens – att skilja på en plaståse och en duva. Även om det pågår projekt med självkörande bilar behövs fler tester för att vi ska kunna dra lärdom om människans interaktion med tekniken. Googles självkörande bilar har rullat över 200 000 mil i Silicon Valley utan allvarliga incidenter. I de fall fordonen har varit inblandande i olyckor har det främst rört sig om påkörningar bakifrån. 

Självkörande bilar kör med större marginaler och håller hastigheten, och det är just de större marginalerna som gör att vanliga trafikanter missbedömer hur den självkörande bilen kommer att agera inför till exempel en korsning och kör på den. En annan sak som skiljer bilar från människor är förmågan att skilja mellan, säg en plastpåse och en duva. Idag ser den självkörande bilen duvan och plastpåsen som ett hinder och tvärnitar.

Infrastruktur och yttre påverkan. Väder, filmarkeringar och cyberattacker Den största utmaningen för självkörande bilar är snö, mörker och stadstrafik. Snö och mörker för att den påverkar sikten för radar, kameror, sensorer och lidar. Stadstrafik för att den är fylld med komplexa trafiksituationer. Vissa städer är av naturliga skäl bättre lämpade än andra. Kan ni föreställa er självkörning i Bombay eller Rom? En annan viktig fråga som måste lösas är hur all data som lagras om våra körvanor ska hanteras, eftersom det kommer att finnas ett kommersiellt intresse både från biltillverkare och försäkringsbolag. 

Att skydda oss från cyberattacker kräver en digital infrastruktur som står emot attacker från hackers. Med självkörande bilar går det till exempel att ha Geo-staket, som skulle kunna förhindra att fordon kör in i vissa områden och att hastigheten automatiskt sänks där. Men hur skyddar man sig mot att någon installerar otillbörlig programvara som ger access till bilens styrenhet vid nästa servicetillfälle?