Guide: Ladda säkert med laddbox – detta måste du ha koll på

Premium Att ladda sin elektrifierade bil på ett rätt och säkert sätt behöver inte vara komplicerat. Men det kan gå illa om man gör fel. Därför är det viktigt att veta vad man får och inte får göra. Här nedan reder vi ut några av de frågetecken som kan finnas om du går i elbilstankar.

Guide: Ladda säkert med laddbox – detta måste du ha koll på

Varför ska man välja bort laddning i ett vägguttag?

Att ladda sin bil via vägguttag gör man alltid på egen risk. Det kanske låter allvarsamt att uttrycka det så, men det är det också. Enligt statistik från Elsäkerhetsverket är nio av tio småhus i Sverige äldre än 30 år, vilket innebär att elanläggningarna oftast är underdimensionerade. Vägguttagen (schukouttag) är inte gjorda för att klara av effekten som krävs vid upprepad laddning av elbilar.

Det luddiga är dock att det inte finns någon lag som säger att du inte får nyttja dina uttag som du vill. Det enda lagen säger är att användaren eller husägaren måste utöva fortlöpande kontroll av sin elanläggning. 

"Om jag har ett uttag som jag ofta maxbelastar i min villa, har jag ett ansvar att göra tätare kontroller. Detsamma gäller själva installationen", säger Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket. 

Man får utföra en kontroll själv om man vet vad man ska kolla efter. Är man osäker behöver översynen lämnas över till en expert. Hur ofta en kontroll bör ske hänger ihop med hur pass hårt man sliter på sin elanläggning.

Steg ett vid laddning hemma är att se över sin elanläggning. En elanläggning kan vara en elcentral, en elledning eller ett vägguttag. I en bostad är uttagen samgrupperade; för att ladda via ett schukouttag behöver uttaget läggas på en egen grupp, på så vis får den en egen jordfelsbrytare som separeras från resten av fastigheten. 

"Man gör en gruppledning som är rätt dimensionerad för det här uttaget", berättar Mikael Carlson. Standarden säger att om du ska ha en laddpunkt för en bil får det inte finnas förgreningar. Det ska finnas en säkring, en ledning ut och ett uttag – som ligger på en egen jordfelsbrytare, och inte på fastighetens jordfelsbrytare. Detta ska ett elinstallationsföretag kunna.

I den här artikeln berättar vi följande:

• Därför kan det börja brinna.

• Kompromissa inte med säkerheten.

• Välj rätt huvudsäkring.

• Så väljer du rätt installation.

• Så här mycket kostar det.

• Olika typer av laddning.

• Guide för olika kontakter.

Laddboxar är utformade för att monteras inomhus, eller som på bilden utomhus. Har man en laddbox utomhus är det bra om den väderskyddas mot snö och regn. Bild: Defa.

När finns det risk för brand?

"Det får man när man stressar en elanläggning med brister under lång tid." Ha heller inte något annat i uttaget mellan laddaren och uttaget, alltså ingen grendosa eller förlängningskabel, eller energimätare, och absolut ingen timer! Annars är det ytterligare övergångar som kan börja brinna. Ju färre grejer desto säkrare är det.

Varför laddbox?

En laddbox är utformad för att klara av höga effekter under lång tid. Att veta att laddboxen är installerad av certifierade elektriker är en trygghet – då kan du vara säker på att matningen fram till laddboxen har setts över. En laddbox gör det även möjligt att ladda med högre effekt, vilket innebär snabbare laddning. Dessutom stänger laddboxen av när laddningen är klar och kommunicerar eventuella fel.

Laddbox med eller utan kabel då? Också en bra fråga. Väljer du en laddbox med kabel säger det sig självt att du behöver införskaffa en egen – har boxen ett Typ 2-uttag behöver du en Mode 3-kabel med en Typ 2-kontakt i ena änden, och i andra änden antingen en Typ 2- eller Typ 1-kontakt beroende på hur uttaget på bilen ser ut. Laddbox utan kabel är en flexibel lösning och passar bra om flera personer ska ha tillgång till laddning via samma box. Smidigast är dock en laddbox med fast kabel – då vet man var man har den!

Ännu en anledning till laddbox är för redovisning av strömmen.

Jordfelsbrytare?

I normalfallet är inte husets jordfelsbrytare anpassad för laddning av elbilar. Ofta är de i Typ A-utförande, och kan i värsta fall slås ut vid felström utan att man vet om det. Slås jordfelsbrytaren ut har du inte längre något skydd på grund av DC-läckageströmmar.

"Då har man inte den tryggheten eller personsäkerheten längre – jordfelsbrytaren blir blind." Då försvinner hela skyddet som en jordfelsbrytare ska ge – personskyddet och brandskyddet är borta – och dagen du behöver ha den kommer den inte lösa ut.

För säker laddning av elbilar behövs en jordfelsbrytare av Typ B, de är dyrare men klarar av belastningen som laddning av elbilar medför. 

 

Laddkabel brukar alltid ingå när man köper elbil eller laddhybrid. Men det är inte säkert den är av rätt längd, där du brukar parkera. Tyvärr är de här kablarna ganska dyra och kostar ofta flera tusenlappar styck.

Huvudsäkring?

Laddeffekten beror på vilken huvudsäkring du har. En laddbox på exempelvis 3,7 kW använder 16 A i enfas, vilket funkar med råge för de allra flesta då villor oftast har en huvudsäkring på 20 eller 25 A. Har du en huvudsäkring på 16 A tillåts ett maximalt effektuttag på 11 kW, och det är sällan man laddar bilen varje dag. Men säkrast är att höja sin huvudsäkring om man ligger på 16 A. En ökning från 16 A till 20 A ger en extra årskostnad på ungefär 2 000 kronor. Alternativet är att skaffa en lösning för effektvakt och dynamisk styrning.

16 A, grå, max effektuttag 11 kW. Årlig elförbrukning 0-20 000 kWh. 

20 A, blå, max effektuttag 14 kW. Årlig elförbrukning 20 000-25 000 kWh. 

25 A, gul, max effektuttag 17 kW. Årlig elförbrukning 25 000-30 000 kWh. 

35 A, svart, max effektuttag 24 kW. Årlig elförbrukning 30 000-40 000 kWh.

50 A, vit, max effektuttag 35 kW. Årlig elförbrukning 40 000-55 000 kWh.

63 A, koppar, max effektuttag 44 kW. Årlig elförbrukning 55 000-70 000 kWh.

Anlita en elfirma med erfarenhet av laddboxar och begär en offert för en "nyckelfärdig" installation där allt ingår.

INSTALLATION

Att installera en laddbox är inget man gör som privatperson. Det måste göras av en behörig elinstallatör. Det du får göra är att bestämma var den ska sitta – utom- eller inomhus beroende på vilken box du köper. Om den installeras utomhus får den gärna vara väderskyddad.

När du letar efter en elinstallationsfirma, be även om att få en offert där kontroll av ditt befintliga elsystem, slutbesiktning och kvalitetskontroll ingår. Kolla även upp om laddboxen du har valt har egen säkring och jordfelsbrytare. Se också till att service och support ingår i den lösning du väljer.

KOSTNAD

Räkna med allt från 5.000 till över 20.000 kronor för boxen, därutöver kommer installationskostnaden som elinstallationsfirman tar. Ladda hemma-bidraget som infördes 2018 togs fram för att dämpa kostnaden vid installation av laddbox, något som inte visade sig vara någon vidare succé. Nu gör regeringen ett nytt försök att införa bidraget. I skrivande stund är det däremot inte klart exakt hur bidraget kommer att se ut. 

Tidigare kunde man ansöka om att få tillbaka hälften av kostnaden för laddbox och installation, dock högst 10.000 kronor.

TRE TYPER AV LADDNING

SNABBLADDNING - DC
Detta är likströmsladdning (DC) och den vanligaste effektnivån idag är 50–60 kW. Ännu snabbare laddare med upp till 350 kW är på gång.

SEMI-SNABBLADDNING
För att en laddare ska räknas som semisnabb brukar man säga att den ska kunna ge en effekt på 22 kW. Det kräver trefas och 32A. Detta är fortfarande växelström, så flaskhalsen kan sitta i bilen i dess ombordladdare eller om den inte kan ta emot trefas.

NORMALLADDNING – AC
Laddning hemma sker med växelström (AC). Den vanligaste effekten är 3,7–7,4 kW, men även upp till 11 kW förekommer.

Ett tecken i tiden är att butiker som Clas Ohlson numera har laddboxar i sitt sortiment. Men det är inget "hemmafixaren" ska ge sig på, anlita en behörig elektriker med erfarenhet av att montera laddboxar.

VAD ÄR EN KWH?

Förkortningen kWh betyder kilowattimme. Men vad är en kilowattimme? En liter bränsle kan de flesta relatera till. Man kan till och med se det framför sig. Dessutom vet man ungefär hur långt en liter bränsle räcker.

Desto knepigare är det att försöka få grepp om "hur långt" en kilowattimme räcker. För att få ett hum om saken har vi tagit fram denna lista.

1 kWh räcker till...

• Ladda mobilen i 8 dagar
• Dammsuga i 1 timme
• Basta i 12 minuter
• Spela tv-spel i 5 timmar
• Brygga 70 koppar kaffe
• Mikra din lunch i 40 minuter
• Tvätta en gång i 40 °C
• Ladda eltandborsten i 3 veckor


RÄTT KONTAKT

När man väljer laddbox och kabel är det bra att "ta höjd" för framtida behov. Den laddhybrid du kör idag byts kanske ut mot en elbil om några år.

Det finns ett gäng laddkontakter att hålla reda på passande olika bilmodeller. Kontakten som sitter i andra änden är den som oftast stökar till det. Det man behöver veta är vilket uttag bilen har. Inom EU är Typ 2 (normalladdning) och CCS (snabbladdning) standard för "laddboxsidan". 

Självklart finns det adaptrar och liknande på marknaden som möjliggör olika andra kombinationer. Men så fort du börjar skarva och koppla in olika adaptrar blir det en fara för elsäkerheten – då kommer vi in på ämnet brandfara. 

Undvik detta! Ett tips vid val av laddkabel är att välja en med stöd för högre effekt än vad du egentligen behöver. På så sätt framtidssäkrar du köpet om du skulle införskaffa en ny elbil längre fram. Har bilen stöd för exempelvis 3,7 kW dikterar det effekten hos laddkabeln.

Typ 1

Normalladdning. Enfaskontakt för max strömstyrka på 32 A med effekt på upp till 7,4 kW. Denna typ av kontakt används bland annat av japanska biltillverkare.

Typ 2

Normalladdning. Enfaskontakt för max strömstyrka på 70 A, alternativt trefas för upp till 63 A, med max effekt 44 kW. Denna typ är standard inom EU och väldigt vanlig på europeiska bilar. Även asiatiska tillverkare har börjat förse sina bilar med Typ 2.

CHAdeMO

Snabbladdning. Japansk standard för snabbladdning med likström som bland annat finns hos bilar från Nissan, Mitsubishi och Subaru.

CCS

Snabbladdning. CCS är EU-standard för snabbladdning och stöds bland annat av Audi, Porsche, BMW, Ford, GM och Volkswagen. Bokstäverna står för Combined Charging System och består alltså av ett Typ 2-uttag för växelströmsladdning och ett särskilt uttag för snabbladdning med likström.

Tesla

Snabbladdning. Vissa tillverkare går sin egen väg. Tesla är just ett sådant exempel, som har utvecklat en alldeles egen kontakt och egna snabbladdningsstationer med en laddeffekt på 120 kW.