Elbilisternas räddning: Här är eldsjälarna bakom laddsajten

"Blev tagen på sängen över hur stort intresset var."

Annons
Annons
Tommy Engkvist elkonverterade en Volkswagen Golf på nittiotalet. Nikolay Shishkov åkte runt med papperslistor över var det fanns laddstolpar när han skulle hitta laddning till sin elbil. Hemsidan som började av egenintresse har idag blivit de svenska elbilisternas viktigaste verktyg för att hitta laddning i en annars ganska spretig värld med olika leverantörer och medlemskap.

Tommy Engkvist har alltid gillat energi. Men just detta började med en vadslagning och nyinköpt parabolantenn. I ett program på den amerikanska tv-kanalen Discovery hade man intervjuat en man som lyckats elkonvertera sin bil. ”Det där är ju inget svårt”, sade Tommy. Familjen utmanade honom.

Ett år senare hade han byggt om en krockad Golf -82 till en fullt fungerande elbil och vunnit vadet.

Med blybatterier monterade i baksätet, en likströmsmotor och adaptorplatta på växellådan gick bilen sex mil på el och toppade 140 km/h. Till det byggde han en trefasladdare.

Lätt som en plätt? Varken internet eller diskussionsforum fanns på den tiden så han läste tidningar och testade sig fram. Bilen var tyst och gick alldeles utmärkt och hade solcellspaneler på motorhuven för att driva 12-voltssystemet.

Det fanns bara ett bekymmer, var sjutton skulle han ladda? I början av 90-talet fanns inga laddstolpar. Istället började Tommy fråga snällt om lov och skriva ner var det fanns Schukokontakter och trefasuttag. Han minns att personalen på Shellmackarna var extra generösa.

16 år senare klubbar ingenjören Nikolay Shishkov hem sin första elbil på en KVD-auktion i Skåne. En norsk Think. Den klarade liksom Tommys bil sex mil på fullt batteri. Shishkov hade samma gissel som Tommy Engkvist, var sjutton skulle han ladda? Han åkte runt med papperslistor han fått av Malmö kommun över var laddplatser fanns. Att bläddra i papper samtidigt som man körde på el kändes omodernt så han bestämde sig för att automatisera processen.

”Tagen på sängen av intresset”

Elbilisternas räddning: Här är eldsjälarna bakom laddsajten
Nikolay har kört elbil sedan 2007. Han har lång erfarenhet av mjukvarutveckling inom kärnkrafts- och oljeindustrin. Han är grundare av uppladdning.nu och Think EV Monitor samt styrelsemedlem inom Elbil Sverige. Han bor i Malmö och kör Toyota RAV4 EV.

Så korsades eldsjälarnas vägar. Tillsammans förde de in laddställena som Tommy hittat under åren samt de listor som Stockholm, Göteborg och Malmö kommun sammanställt. Idag finns 13.222 uttag registrerade deras sajt uppladdning.nu.

”När hemsidan lanserades blev jag tagen på sängen över hur stort intresset var med tanke på att det bara rullade cirka 100 elbilar i Sverige på den tiden. Vi bestämde oss tidigt för att detta skulle vara en sajt för elbilisterna och att det skulle vara enkelt att ladda upp information, kommentarer och bilder om laddstolparna”, säger Nikolay Shishkov.

• Vad driver dig att hålla på, det måste ta ganska mycket tid att underhålla och utveckla?

”Ja, det tar ungefär 30 procent av min tid. Men jag tycker det är spännande med ny teknik. Till en början var det av egenintresse precis som för Tommy. Det har hela tiden varit en ideell grej men faktorer som att Google höjt priserna för sin kartfunktion med 600 procent sedan vi började försvårar naturligtvis saker och ting.”

”Men å andra sidan har vi samlat på oss unik information och statistik om utvecklingen av antalet laddstolpar och elbilar i Sverige under de tolv år vi hållit på. Information som vi sammanställt i vårt nya verktyg Insights som är tänkt för de som arbetar med dessa frågor.”

• När tog utvecklingen av laddinfrastrukturen fart på riktigt i Sverige? Vilka var först?

”Av elbolagen var Fortum och Jämtkraft bland de första, men de flesta drev dessa projekt på sin marknadsföringsbudget snarare än för att främja själva elbilslivet. Det fanns liksom inga pengar att tjäna. Jämtkraft var först med att installera snabbladdare som de importerade direkt från Japan, de krävde en speciell transformator för att fungera i Sverige.”

Nikolay inflikar hur elbilsutvecklingen har gått i cykler. Den första vågen var runt 1999–2000 då Peugeot och Citroën satsade. Sedan blev det ganska tyst igen fram till 2009 då Tesla Roadster kom, följd av Nissan Leaf 2011. För den intresserade rekommenderar Nikolay ”Who killed the electric car”, en film om elbilsutvecklingen på Youtube som förvisso har ett amerikanskt snarare än europeiskt perspektiv.

Elbilisternas räddning: Här är eldsjälarna bakom laddsajten
Första och andra generationen elbilar, som Nikolay Shishkov beskriver dem: Mitsubishi i-MiEV och Nissan Leaf.

Nya laddstolpar tack vare användarna

• Hur kommer det sig att er hemsida är mer komplett vad gäller laddpunkter än många av biltillverkarnas egna navigationssystem och mobilappar?

”Jag kan inte svara för dem, vårt fokus är utifrån ett elbilsägande. Hemsidan är inte skapad för att sälja fler bilar eller uppfylla en agenda för någon leverantör och tillverkare. Och det är ju tack vare användarna vi har en så pass komplett information.”

• Har ni några planer på att uppdatera sajten så att man kan planera sina resor från A till B genom att mata in bilmärke och utomhustemperatur? Eller lansera en app?

”Ja! Vi har en enorm backlog med fantastiska idéer vi vill genomföra. Allra högst upp på listan är en ny app som ska göra det enklare för användarna. Vi hade en förut men tyckte inte att den var tillräckligt bra – kanske borde vi sänka våra krav på att allt ska vara hundraprocentigt?”

• Vems ansvar är det att laddinfrastrukturen ska byggas ut?

”Ansvaret borde ligga hos de som tjänar pengar på detta eller på de som utformar incitamenten. Personligen kan jag tycka att det finns viktigare saker att använda skattebetalarnas pengar till. Vad väljer du, sjukvård eller laddinfrastruktur? Även om projekt som Klimatklivet har varit viktiga för utvecklingen av laddinfrastrukturen.

”Sedan måste man komma ihåg att klassiska biltillverkare hamnar i en intressekonflikt: för varje elbil de säljer, säljer de inte en bil med konventionell motor. Det är inte oviktigt. Och vi kan lätt gissa vilken bil de har störst marginal på, inte sant? Där skiljer sig Tesla från andra tillverkare och det märks även i deras helhetstänk med laddstolpar och möjligheten att kunna uppdatera bilen on the fly.”

Annons
Annons
Rulla till toppen