Elbilstillverkarna tävlar om att bräcka varandra i vem som kan erbjuda högst laddeffekt och kortast laddtid. Det pratas idag ofta om superladdare med 350 kW laddeffekt som kan ladda fullt på 20–30 minuter.
Men trots alla fina och snabba siffror kommer omkring 80 procent av framtida laddning att ske med normal eller semisnabb laddning när elbilen står parkerad under längre perioder antingen vid bostaden eller vid arbetsplatsen.
Laddning hemma görs bäst med en laddbox som lämnar upp till 22 kW. Laddning kan ta allt från ett par timmar till ett helt dygn beroende på laddeffekt och batteristorlek.
Så snabb är laddningen
Normalladdning: 1-fas AC 2,3-3,6 kW
Semisnabbladdning: 3-fas AC 11-43 kW
Snabbladdning: DC 50-350 kW
Att ha bilen ansluten till elnätet upp till 10–12 timmar i sträck gör det enklare att styra laddningen till tider då elnätet har lägre belastning. Det ger möjlighet att utnyttja svängningarna i elpriset och ladda när priset är som lägst. Att bilar står anslutna till elnätet under en längre tid är också en förutsättning för att så kallad ”vehicle to grid-teknik” ska fungera fullt ut – alltså att bilen kan dela med sig av strömmen tillbaka till elnätet.
När det gäller möjlighet att ladda hemma är det regeringens målsättning att alla som vill göra det ska ges den möjligheten.
Regeringen satsar stort på sitt initiativ Klimatklivet som ger ett ladda hemma-stöd till privatpersoner som vill installera en laddbox. Om den svenska regeringen går så långt som sina brittiska kollegor som nyligen föreslog att införa obligatoriska laddplatser vid alla nybyggda bostäder, återstår att se.
Snabbladdning för långresor och lägenhetsbor
Publika snabbladdare längs vägarna kommer främst användas för långresor. Snabbladdning görs med effekter på 50–350 kW. Men snabbladdning blir också viktigt för elbilsägare som bor i flerfamiljshus och saknar laddmöjligheter på sin parkering på gatan och inte heller har någon möjlighet att ladda på jobbet.
För att inte behöva tillbringa timmar vid en offentlig laddplats vill de nog kunna ladda sin elbil så snabbt som möjligt.
Idag finns 8 000 publika laddare med olika effekt runt om i Sverige. Störst andel utgörs av laddare med 22 kW AC och 50 kW DC. Men utbudet av publika laddare varierar kraftigt i olika delar av landet.
I Stockholms län finns för närvarande 1 700 laddare medan det i Norrbotten finns knappt 100. Utbyggnaden av nya publika laddplatser sker kontinuerligt och energiminister Anders Ygeman (S) pratar om att det framöver ska finnas tillräckligt med laddplatser så det alltid är nära till en. Men vad ”nära” är och vilken effekt de framtida laddarna kommer ha nämns inte i detalj.
Riktigt snabb laddare kostar över en miljon
Snabbladdare finns upp till 350 kW men de allra flesta bolag som installerar dessa kommer nöja sig med 50–175 kW de kommande åren. Orsaken är de höga anslutningsavgifterna. Ju högre effekt som installeras, desto högre anslutningsavgift för bolagen. En 50 kW-laddare kostar 500 000 kronor medan en HPC-laddare på 150–350 kW kostar över en miljon. En kostnad som kan vara svår att räkna hem för bolagen.
För elbilisten som är på resa är skillnaden mellan 50 och 350 kW enorm. Idag finns ännu inga elbilar på marknaden som klarar att laddas med 350 kW. Vi testade en uppdaterad Tesla Model 3 tidigare i år vid en 350 kW-station och fick ut som mest 194 kW.
Det tog oss då drygt 20 minuter att ladda till acceptabel nivå för att fortsätta resan. Men med 50 kW hade vi behövt ladda närmare en timme för att få samma räckvidd. Det är väldigt lång tid att tillbringa på en rastplats eller vägrestaurang när man vill nå slutmålet så snabbt som möjligt.