För att framtidssäkra biltestandet på tidningen har vi installerat laddboxar i vårt garage. Vi berättar hur vi har tänkt och gjort – allt från behov till färdig installation. Resan har inte varit så spikrak som vi först trodde, men det blev ändå väldigt bra i slutänden.
I takt med att vi började testa allt fler elektrifierade bilar växte behovet av att ha en vettig laddmöjlighet i vårt garage. Tidigare hade vi för få uttag och de gav heller inte tillräckligt mycket effekt. Vi har därför gjort en liknande resa som många av våra läsare kanske redan gjort eller kommer göra. Här går vi igenom hur processen har sett ut för oss.
I guiden går vi igenom:
✔ Behov och teknik
✔ Dialog med fastighetsägaren
✔ Installation
✔ Expertens bästa råd
✔ Placering av laddboxen
✔ Kan jag göra installationen själv eller krävs en elektriker?
✔ Hur fungerar lastbalansering?
✔ Vanligaste missuppfattningarna om laddboxar
Vår testverksamhet innebär väldigt speciella och krävande laddbehov. Vi måste kunna ladda minst fyra–fem rena elbilar samtidigt och även få tillräckligt hög effekt från varje uttag för att fylla hela batterierna i alla bilarna över en natt när det är nödvändigt. Detta beror på att vi behöver kunna köra långa sträckor flera dagar i rad för att mäta förbrukning, klara av fotografering och utvärdera köregenskaper.
Vi var tidigare tvungna att förlita oss på det publika utbudet av snabbladdare för att se till att logistiken fungerar från en dag till en annan, eftersom uttagen i garaget var för få och för långsamma. Men detta blev alltså inte hållbart när elbilarna blev allt fler och fick allt större batterier. Redaktionen fick ibland jobba för många och för oförutsägbart långa kvällar.
I vårt garage finns sex parkeringsplatser för testbilar. Önskemålet blev därför att kunna ladda på alla de platserna.
Av de elbilar som finns på marknaden eller är på väg de närmaste åren varierar batteristorleken mellan allt från omkring 30 till 100 kWh. En majoritet av bilarna klarar bara enfasladdning medan ett fåtal klarar trefasladdning och högre effekt. De senare är också de bilar med störst batterier.
Vi kom fram till att vi på den större delen av platserna ville kunna ladda enfasbilar med omkring 6–7 kW effekt och att ett par av platserna behövde kunna ge trefasladdning med 11 kW. Det totala effektbehovet var alltså 50 kW.
För att ställa detta i perspektiv har de flesta enfamiljsbostäder en huvudsäkring som medger ett maximalt effektuttag på 11, 14 eller möjligtvis 17 kW för hela huset (16, 20 respektive 25 ampere). Bara vår testbilsladdning skulle alltså kräva mer än 3,5–4,5 gånger så mycket effekt som en vanlig villa.
Men behov och vad som faktiskt går att tillgodose är två olika saker, vilket vi snart skulle bli varse.
Efter att ha kommit fram till vårt önskemål var nästa steg att prata med fastighetsägaren som vi har kontor hos. De svarade att de behövde undersöka vilken kapacitet som fanns att utnyttja i huset, samt mäta hur belastningen såg ut över tid. Själva mätningen skulle ta några veckor.
Den effekt och lösning som går att få beror helt och hållet på vilken kapacitet som finns i fastigheten. Enkelt uttryckt hänger det på vilken storlek man har på huvudsäkringen. Ju mer el man behöver använda samtidigt, desto större huvudsäkring måste man ha – och desto högre blir abonnemangsavgiften.
Mer än en månad senare kom svaret: De kunde inte tillgodose vårt önskemål om så hög effekt. Det fanns inte tillräckligt mycket överkapacitet i fastigheten. De behövde ta höjd för att kunna leverera nog med el till övriga hyresgäster och även ha möjlighet att erbjuda andra en laddmöjlighet i garaget i framtiden.
Vår förfrågan skulle kräva ett högre effektabonnemang (större säkring) eller i värsta fall en ny anslutning (servis) till fastigheten. Och vem skulle stå för den kostnaden?
Den förra skulle innebära ökad månadskostnad och den senare en engångsinvestering på flera hundratusen kronor. Dessutom var det inte säkert att det gick att få mer effekt till huset. De berättade nämligen att de redan fått nej på önskade effekter till nybyggnationer i området från elleverantören.
Men vi hade ändå en stor portion tur. Det visade sig att vi hade outnyttjad effekt på kontoret från ett tidigare serverrum som de kunde gå med på att låta oss använda till elbilsladdning. Säkringen för det var 63A, vilket skulle ge oss en effekt på 43 kW.
Med förutsättningarna klara, började vi sondera utbudet på marknaden. Fastighetsägaren ville dessutom godkänna lösningen innan vi kunde slå till – och vi hade vissa förhållningsorder: De ville inte låsa sig till någon viss elleverantör, det skulle gå att mäta förbrukningen, de ville behålla debiteringen av elen till oss som kunder och systemet behövde vara flexibelt för eventuell framtida utbyggnad eller omfördelning av laddplatser i garaget.
Vi såg till slut att Defa kunde leverera den bästa lösningen som skulle möta både våra egna krav och fastighetsägarens. Dessutom gör deras boxar med dubbla uttag att investeringskostnaden minskar eftersom det då räcker med tre boxar för att täcka våra sex platser.
När vi hittat en teknisk lösning och fått grönt ljus från fastighetsägaren var det dags att kontakta Defasi nstallationspartner Relacom för att låta dem undersöka förutsättningarna i vårt garage. Efter inspektion skapade de ett projekteringsprotokoll med en beskrivning av vad som skulle installeras och var, hur mycket kapacitet som fanns tillgänglig, inkopplingen i elcentralen och hur kabeldragningen skulle gå.
Suget efter laddboxar är mycket högt eftersom försäljningen av laddbara bilar har ökat kraftigt. Under januari till oktober i år har registreringen av elbilar och laddhybrider gått upp med 242 procent jämfört med samma period 2017. Om man bara jämför elbilar är ökningen 399 procent.
Det innebär att installatörerna har fullt upp. Vi var därför tvungna att vänta ett antal veckor innan Relacom kunde planera in oss i sitt schema och sätta igång. Själva installationen gick dock snabbt, drygt en och en halv arbetsdag totalt. Tack vare projekteringen kunde de påbörja arbetet på en gång när de var på plats.
Till våra sex platser har vi nu alltså tre boxar med två uttag i varje. Två av boxarna är av 1-fastyp och kan ge upp till 6,9 kW i varje uttag. Det är här vi kommer att ladda elbilar som bara klarar enfas, till exempel Jaguar I-Pace, Kia e-Niro och Nissan Leaf. Den tredje boxen klarar trefas och kan ge 11 kW ur vardera uttaget, eller 22 kW ur det ena. Här kan vi ladda bland annat Audi e-tron, Renault Zoe och Tesla. Då kan vi gott och väl fylla batterierna 0–100 procent under en natt så att vi kan testköra någorlunda normalt två dagar i rad.
Boxarna klarar tekniskt sett att ge högre effekt än vad vi har tillgång till. För att optimera laddningen efter behovet har vi därför en dynamisk lastbalansering som ser till att bilarna får ström så snabbt som möjligt utan att säkringen går.
Ett par av de viktigaste läxorna vi lärt oss av den här processen handlar dels om tidsåtgång och dels om vad som faktiskt är möjligt. Det tog ungefär ett halvår att genomföra projektet, från det att vi aktivt började arbeta med frågan tills vi hade en installerad lösning på plats. Var därför förberedd på att det kommer att ta tid. Men det är bättre att det går långsamt och blir bra än att det går snabbt och blir dåligt.
Man behöver också vara medveten om att det man önskar kanske inte alltid går att få, speciellt om det gäller en installation av många laddpunkter i till exempel en bostadsrättsförening eller i en kontorsfastighet.
Utgångspunkten bör vara hur mycket man har behov av att ladda för att klara sin dagliga körning, vilket i de flesta fall inte är särskilt mycket. Vårt laddbehov för testverksamheten är extremt och inte representativt för vad man normalt behöver.
Våra bästa tips och lärdomar
• Det kan vara en lång resa. Börja därför med god framförhållning och räkna med att det kan ta tid innan allt är klart.
• Utgå från ditt laddbehov baserat på daglig körsträcka, biltyp, förbrukning och om du kan ladda på jobbet. Det är sällan nödvändigt för vanliga bilister att ha en box med hög effekt hemma.
• Fundera på om du ska ha en box med fast kabel eller inte. En fast sladd är mycket bekvämare och ger en lägre tröskel till att ladda, även när du bara parkerar en kort stund.
• Gör det rättvist i föreningen. Se till att alla kan betala för sin egen förbrukning. Då blir det förmodligen även lättare att få igenom investeringen i laddplatser.
Installationsexpertens bästa råd
• Vilka är de viktigaste saker ur ert perspektiv man ska tänka på innan man installerar en laddbox?
Fundera på ditt behov! Rätt lösning är beroende av flera parametrar, framför allt en kompetent leverantör som hjälper dig att hitta rätt.
Är du villakund behöver du prata med din installatör om vad som gäller hos just dig. Det viktigaste är att man utgår från sitt körbehov och sin förbrukning, samt om man har möjlighet att ladda på andra ställen än hemma i sin vardag, till exempel på arbetsplatsen. Utöver det behöver man ta hänsyn till vilken bil man har, var man vill ha boxen, var elcentralen sitter och vilken huvudsäkring som finns i huset.
Den här informationen bör installatören också efterfråga innan det är dags att installera för att kunna hjälpa kunden att välja rätt utrustning och att vara rätt förberedd.
Många tänker nog att hög effekt är bra, men det kan vara meningslöst att installera en trefasbox som ger 11 kW om din bil bara kan ladda på enfas med 3,7 eller 7,4 kW, eller om det inte finns tillräcklig kapacitet i huset. Tänk också på ditt framtida behov. Kanske står det två laddbara bilar på uppfarten snart?
Se till att välja en box med elmätare så att du kan hålla reda på vad bilkörningen kostar. För tjänstebilsföraren är redovisningen väldigt viktig och för villaägaren är särredovisningen central. Den dagen man ska sälja huset måste elbilsladdningen redovisas separat.
För fastighetsägare gäller generellt samma sak, men här är behovsanalysen på en mer övergripande nivå. Hur många bilar behöver du ladda nu och i framtiden? När på dygnet behöver bilarna laddas? Det är ofta olika behov för olika bilägare.
”Se till att välja en box med elmätare så att du kan hålla reda på vad bilkörningen kostar”
Tillsammans med projektering av en kompetent laddinstallatör kommer det att bli bäst resultat. Det är viktigt att leverantören lever upp till samtliga tekniska krav.
• Hur ska man tänka när det gäller placering av box?
Utgå från var det är bekvämast att sätta den i förhållande till var bilen parkeras. Diskutera sedan med din installatör.
Tänk på hur lång kabel boxen har eller vilka längder det finns på lös kabel om ni installerar en box med uttag. Det kan till exempel vara billigare att sätta den på husfasaden än på garaget beroende på att befintlig kapacitet i elanläggningen i garaget ibland inte räcker till.
Det är ofta enklare och billigare att installera boxen nära huvudcentralen eller fasadmätarskåp. Avståndet spelar roll för kostnaden. Parkerar ni långt från huset finns det lösningar med stolpe som kan vara fristående. Det innebär markarbete, vilket fördyrar.
I bostadsrättsförening kan det vara bra att fundera på om parkeringsinnehavarna kan byta plats om det behövs.
Generellt blir det ofta mindre komplicerat och billigare att installera laddarna nära varandra och nära en elcentral med tillräcklig kapacitet. Det går då åt mindre material och det går fortare att göra själva installationen.
• Kan man göra installation själv eller måste man anlita en behörig elektriker och i så fall varför?
Man måste alltid anlita en behörig elektriker. En laddbox är en fast installation som man inte får göra som lekman.
Kontrollera på Elsäkerhetsverkets hemsida att företaget är registrerat där med verksamhetstypen ”Övriga anläggningar för användning av el”.
I flertalet fall ska också kommunikations/signalkablar installeras för laddstationens kommunikations- och styrsystem. Leverantören måste ha kompetens även för installation av dessa kablar.
Se också till att välja en installatör som är kunnig inom elbilsladdning. Det är mycket att tänka på för att få en lösning som fungerar bra i vardagen för användaren.
”En laddbox är en fast installation som man inte får göra som lekman”
• För en enfamiljsbostad, vilken storlek behöver man ha på huvudsäkringen och varför?
Det finns en lösning för alla. Har man låg huvudsäkring och kanske flera andra större elförbrukare, kan det vara värt att komplettera med lastbalansering för att undvika att huvudsäkringen går. Det är också ofta möjligt att höja huvudsäkringen men det innebär i de flesta elnät att den fasta elnätsavgiften ökar.
• Hur tar man reda på vilken huvudsäkring man har idag?
Det står på elräkningen. Det brukar också vara märkt vid huvudsäkringarna nära elmätaren. Är det svårt att hitta ringer man sin tilltänkta installatör som säkert kan guida. Även elnätsägaren kan svara på det för er fastighet.
• Lastbalansering/effektvakt eller större huvudsäkring?
Lastbalansering är alltid att rekommendera. När kapaciteten inte räcker till är lastbalansering ett bra val och det går ofta lätt att räkna hem jämfört med en högre elräkning på grund av ett kostsammare abonnemang.
En uppsäkring innebär nämligen ett dyrare elnätsabonnemang i de flesta fall. Det kan man kolla med sin elnäts-ägare. Men har man redan utmaningar med att huvudsäkringar går behövs det ofta något mer.
• Hur fungerar lastbalansering?
Den begränsar och fördelar ström till laddboxen eller -boxarna. Poängen är att kunna få ut så mycket laddeffekt som möjligt utan att säkringar går, samt att fördela laddström där det finns flera ladduttag. Det är lite olika hur fördelningen mellan ladduttagen fungerar och det är värt att fråga sin leverantör om.
Det finns också olika varianter av lastbalansering. Statisk och dynamisk. Den statiska fördelar en given mängd ström mellan ladduttagen. Den dynamiska mäter vad fastigheten förbrukar i övrigt och kan ge resten till laddning, upp till vad fastighetens huvudsäkring klarar.
Den dynamiska kräver betydligt mindre marginal till huvudsäkringen än den statiska och medger ofta ett högre totalt effektuttag för elbilsladdningen än vad den statiska balanseringen skulle göra.
Dynamisk lastbalansering är ofta en bra idé när en eller flera av följande saker förekommer: låg huvudsäkring, lång körsträcka, bil som klarar hög laddeffekt, flera bilar som ska laddas.
”Många tänker att de behöver ladda från tomt till fullt varje natt och vill dimensionera sin lösning efter det.”
• Vilka är de vanligaste missuppfattningarna som ni stöter på när ni ska installera boxar?
Att hög effekt på boxen alltid är bättre och att man kan installera själv eller bara plugga in boxen i ett uttag. Båda är fel! Många tänker att de behöver ladda från tomt till fullt varje natt och vill dimensionera sin lösning efter det. Det är väldigt sällan man faktiskt behöver det.
Om man har en ren elbil och kör cirka fem mil varje dag behöver man kanske bara ladda en gång i veckan beroende på bilens kapacitet, eller ännu hellre kort tid med låg effekt flera gånger i veckan. Det är viktigt att tänka på hur långt man vill komma istället för hur fort det ska gå att ladda.
Som fastighetsägare kanske man behöver en mix av olika laddhastigheter eftersom de som laddar har olika behov.
De flesta bilar står ju parkerade under en hel natt och då räcker ofta 3,7 kW. Som bostadsrättsförening eller företag kan man utgå från ett erbjudande om 100–150 kilometer räckvidd per natt eller arbetsdag. Det är generöst när fakta visar att genomsnittsföraren kör 30–50 kilometer per dag.
• Ungefär hur lång tid tar det som regel att sätta upp en laddbox?
Det varierar mycket. Ett par timmar upp till mycket längre beroende på lösningen och fastighetens förutsättningar.
Mejl från en läsare
För en tid sedan hörde en läsare av sig och frågade om råd inför en kommande utbyggnad av laddplatser i bostadsrättsföreningen:
Jag söker någon form av lista eller tabell över elbilarnas maximala laddkapacitet. Bakgrunden är att vi i vår BRF sedan två år har sex laddplatser med 1-fas 16A, vilket fungerar bra för laddhybrider. Nu ska vi inrätta ytterligare 12 platser och tänker att man kanske bör, för att framtidssäkra, gå uppåt i styrka, till exempelvis 1-fas 32A eller 3-fas 16/32A.Vad tänker ni om saken?
Vårt svar:
Jag tycker det låter onödigt att gå upp i effekt. 1-fas 16A ger en effekt på 3,68 kW. För de flesta elbilar räcker det till mer än 20 mils körning om man laddar tio timmar under natten. Eftersom genomsnittsbilisten kör omkring tre till fem mil per dag betyder det att laddplatserna i er bostadsrättsförening klarar att leverera långt mer effekt än ni förmodligen har behov av, om det inte är så att den är full av elförbrukande långpendlare. Men ni borde ändå klara er på 1-fas 16A gott och väl.
Det ni behöver ta med i beräkningarna är att om ni höjer effekten på laddplatserna, riskerar ni att göra slut på nuvarande tillgänglig överkapacitet för elen i fastigheten. Det kan alltså bli svårt eller omöjligt för er att göra andra elkrävande installationer i framtiden utan ett högre effekt-abonnemang, eller i värsta fall utan att ta in en ny elservis – och det kan kosta upp till hundratusentals kronor.
Jag skulle faktiskt gissa att ni måste ha en ny elservis för att över huvud taget kunna bygga ut med ytterligare 12 laddplatser om ni ska öka till 1-fas 32A eller 3-fas 16/32A. Det innebär nämligen ett effektbehov på 88, 132 eller 265 kW. Förutom anslutningskostnaden för den nya elservisen ökar ju även den fasta avgiften till elbolaget. Bara att utöka med 12 nya platser 1-fas 16A kräver 44 kW i effekt, vilket i sig kan vara en utmaning, även om det förhoppningsvis kan gå att lösa med en dynamisk lastbalansering.
Med andra ord, om ni höjer effekten så mycket som du funderar på, kommer ni att öka era fasta kostnader ganska mycket och ha effekt till laddbara bilar som ni med all sannolikhet inte behöver.