Långresa med elbilen MG5 – ”man får vad man betalar för”

SÅ GICK RESAN!

Klockan slog 13.40 och vi rullade upp på E20. Räckvidden stod på 248 kilometer. Jag ville testa bilens navigator och knappade in Rödluvevägen i Järfälla. För att nå förorten norr om Stockholm gick resan via E20 som byttes till E18 i höjd med Örebro. 

Efter tio mil hade 13,6 mils räckvidd gått åt och 11 återstod. För att sätta bilen på prov undvek jag A Better Route Planner och letade laddning via infotainmentsystemet. Navigationen kan visa laddstationer längs rutten och ger då en lång lista med platser man kan välja mellan. Är man ute efter snabbladdare går det givetvis att filtrera efter laddeffekt. Hur som helst hittade jag en bra 50 kW-laddstolpe en bit efter Mariestad. Bilen ska dock klara 87 kW så Ionity Mariestad som kan bjuda på upp till 350 kW var ett bättre alternativ. Varför syntes inte den i listan? Bra fråga. Den dök dock upp senare. 

Ionityladdaren visade sig inte enbart i bilens navigation, efter ett tag syntes den lilla blixten på vägskyltarna. 1 000 meter kvar, sedan var det dags för laddning nummer ett. En hel del vägbyggen och sänkt hastighet drog ner förbrukningen under den första stinten.

Laddningen i Mariestad imponerade inte. Men med nästan 30 procent kvar i batteriet var det svårt att vara alltför kritisk. Hur som helst tog det ett tag innan bilen hunnit få upp tillräcklig temperatur i det för att kliva över ens 60 kW mot maximala 87. Snitteffekten efter laddning blev dock hyggliga 63,3 kW, så nog gick det snabbare än på den först tilltänkta 50 kW-stolpen.  

Efter att ha knäppt ett par bilder och tagit ett par klunkar kaffe rullade vi vidare utan att egentligen kolla var nästa laddstopp skulle bli. Undertecknad hade tröttnat på att ladda och chansade på att det skulle räcka för att ta bilen till en bra stolpe med tillräcklig effekt. Gärna med mat också. 

Efter lite mer letande i navigationen kunde nästa laddstolpe prickas in. I Arboga ska det tydligen finnas en plint som kan ge upp till 120 kW till rätt bil (alltså inte MG5). Färden fortsatte, förhoppningvis med färre långsamma sträckor med vägarbeten. 

Elen räckte för att nå Arboga som planerat. Men marginalerna var inte goda, redan på motorvägen ersattes räckviddssiffran med tre streck. Dock var det aldrig tal om räckviddsångest och någon jojokörning (gasa, bromsa, gasa, bromsa) för att tvinga upp batteritemperaturen inför laddning blev det inte. 

Antalet vägarbeten sjönk under andra sträckan och därmed ökade snitthastigheten. Men MG:n är ingen strömslukare. Under 20 kWh/100 km (hittills) får anses bra. 

120 kW-laddaren som det var tal om ovan blev det inte. Det stod nämligen fyra sprillans nya laddare på upp till 300 kW och glänste i vårsolen när MG:n gled in med endast fyra procent kvar. Nu var förhållandena optimala för att få bra effekt.

Denna gång fick vi också se MG:n (nästan) maxa laddningen. 82,7 kW visade skärmen som högst. Jojokörning behövdes inte. Inne i skärmen finns en inställning för att värma batteriet men det är främst gjort för att hålla drifttemperaturen och inte för att göra laddningen så snabb som möjligt.

Laddföretaget Allego var nytt för undertecknad. Oron över att behöva ladda ner ännu en app, skapa ytterligare ett konto och lägga in kortuppgifterna i en laddapp för nära på den miljonte gången var överhängande. Men rädslan var onödig, stolpen tillät kontaktlös betalning. Tack, smidigare än så blir det inte.

Stoppet blev av det längre slaget i och med att middag skulle inmundigas och när det var klart hade bilen fått 226 kilometers räckvidd. Med marginal tillräckligt för att ta sig de kvarvarande 14 milen. 

SLUTET GOTT, ALLTING GOTT. NÄSTAN.

MG:n tog sig i mål precis som förväntat. Inga större problem uppenbarade sig under resan men bilens egenskaper visar att man får vad man betalar för. Det är svårt att säga att laddningen är för långsam eller att räckvidden är kortare än den borde vara när leasingpriset är ynka 2 690 kronor per månad för 36 månader och 1 000 mil. Inköpspriset på 419 900 kronor är också lågt men det är inte lika magiskt förnuftigt som leasingkostnaden.

Kan tilläggas att farthållaren fungerade bra under hela färden och att den aldrig bjöd på några plötsliga eller hastiga inbromsningar, samtidigt som datorn inte var långsam på gasen när vägen blev fri eller när vi skulle göra omkörningar.

Det krävdes runt en timmes laddning för att ta bilen i mål. Förbrukningen landade på rimliga 20,5 kWh per 100 km. Men nog hade man önskat sig att den kunnat vara något lägre.

Det går att konstatera att MG5 gör precis det som den är ämnad att göra. Den drar inte uppmärksamheten till sig och tar människor från punkt A till punkt B, precis som kunderna vill ha det. Utöver att det ska vara billigt förstås. MG borde dock ha lagt mer tid på sitt­positionen.