Bilarna i testet:
• Opel Grandland X Hybrid 4, 200 hk, 4wd, 489 900 kr
• Peugeot 3008 Hybrid4 300e, 200 hk, 4wd, 475 700 kr
• Volvo XC40 T5 Twin Engine, 180 hk, framhjulsdrift, 516 000 kr
Oj, det här var faktiskt oväntat. När stoppuret stannar vid accelerationstestet visar tiden 5,5 sekunder för sprinten från stillastående till 100 km/h. I en Opel. Nej, det är ingen ny sportbil för folket som på något sätt har lyckats dyka upp under radarn. Snarare handlar det om en rymlig, men kompakt laddhybrid-suv med plats för fem personer och deras bagage.
Nog hade man förväntat sig att en familjebil från Opel skulle vara effektiv, snål och väldigt förnuftig men Grandland X Hybrid4 kan även vara riktigt rolig och sportig. Kanske inte så konstigt: hybriddrivlinan pumpar ut 300 hk och nästan löjliga 520 Nm!
Den mindre, men tekniskt näst intill identiska Peugeot 3008 Hybrid4 300e GT sprintar för övrigt nästan lika snabbt (+ 0,2 sek) förbi 100 km/h-strecket. Här kan testets svenska deltagare inte hålla jämna steg. Volvo XC40 T5 Twin Engine har färre cylindrar och mindre kraft (261 hk, 425 Nm) och behöver således nästan två sekunder längre tid (0–100 km/h på 7,4 sek) för den klassiska sprinten.
Nu köper man dock kanske inte en laddhybrid för dess dynamiska egenskaper, även om det är ett bidragande säljargument och nästan garanterar grannarnas avundsjuka blickar. Mycket viktigare är hur mycket drivmedel den tunga eltekniken lyckas spara åt plånboken och miljön.
Som de flesta vet kräver laddhybriderna ett fulladdat batteri för att verkligen vara effektiva. Att ladda hemma är både billigt och ytterst miljövänligt i Sverige. Behöver man däremot ladda ofta på offentliga laddstationer krävs det ett lysande grönt hjärta för att man ska investera i en laddhybrid: eftersom batteriet oftast är väldigt litet finns ingen snabbladdning tillgänglig och dessutom kostar laddningen mer än den smakar. Här blir kostnadskalkylen helt enkelt inte bra.
Opel Grandland X
Det hela börjar redan med inköpspriset. Påslaget för en laddhybrid får även stamkunderna att sätta kaffet i halsen. Åtminstone hos Opel och Peugeot.
De ordinarie priserna startar här på 489 900 respektive 475 700 kronor, vilket är ett avsevärt högre pris än för märkenas resterande modeller. Volvospekulanten måste motoverar en prisskillnad på minst 180 000 kronor om man jämför instegsmodellen D3 och T5 Twin Engine som börjar på 516 000 kronor.
Förklaringen är egentligen ganska simpel: samtliga testdeltagare är såklart toppmodellerna i respektive serie (förutom XC40 som även finns som helelektriska P8 för svindlande 699 000 kronor).
Det finns dock billigare alternativ hos Opel och Peugeot, med 225 hk och enbart framhjulsdrift som kostar runt 50 000 kronor mindre. Toppversionerna Hybrid4 driver på båda axlarna om behovet uppstår och skickar då kraftreserverna från ytterligare en elmotor till bakaxeln. Man kan självklart aktivera fyrhjulsdriften när man vill och känner för det, men den bakre elmotorn hänger enbart med upp till 135 km/h. Den främre som sitter vid växellådan stöttar däremot motorn mer eller mindre om behovet finns.
Opel Grandland X
Trots att Opel Grandland endast är 40 kg lättare än testets tungviktare Peugeot 3008 (1 901 kg) upplevs bilen som kvickast och rörligast över hela hastighetsspektrumet. Man inser snabbt hur olika tekniskt identiska drivlinor kan vara, vilket i sin tur även kan förklara deltagarnas skillnader när det gäller förbrukningen.
Opelns brutala acceleration är dock endast möjlig när man ”spänner” drivlinan mot bromsen, det vill säga att man gasar och bromsar samtidigt, vilket brukar vara standard i accelerationstester. Den som förväntar sig samma acceleration när man endast stampar på gaspedalen kommer förmodligen att bli djupt besviken.
En vridmomentattack i bästa elbilsstil hör inte till repertoaren, eftersom Opel och Peugeot accelererar i två steg. Den samlade kraften kommer först efter en liten fördröjning mellan 15 och 20 km/h och då med ett märkbart ryck. Över lag känner man alltid när drivlinans olika komponenter kopplas in eller bort. En riktig sömlös körupplevelse blir det tyvärr aldrig.
Volvo XC40 satsar på en mindre komplex strategi. Bakaxeln hänger helt enkelt bara med. Bilens 60 kW-elmotor sitter nämligen på framaxeln och underlättar framdrivningen i upp till 170 km/h, varefter den kopplas bort och överlåter hela ansvaret till den lilla trecylindriga bensinmotorn. Då kommer det kanske inte som en överraskning att Volvon låter och vibrerar mycket mer än konkurrenterna och inte alls kan hålla jämna steg i accelerationen.
Peugeot 3008
Välj körprogrammet Pure och den lilla suven spinner iväg helt ljudlöst till 125 km/h utan förbränningsmotorns hjälp. Den elektriska räckvidden för Volvo är respektabla 50 km. Opel hamnar här på jumboplatsen med endast 37 km, slagen av koncernsyskonet Peugeot med 10 km som verkar vara det mer förnuftiga valet av de två när det gäller att hushålla med resurserna.
Egentligen är det bara Volvo XC40 som är någorlunda sparsam och klarar sig med 21,5 kWh per 100 km. Opel Grandland är inte ens i närheten av detta (32,3 kWh/100 km) och rekommenderas därför endast för potentiella kunder som inte enbart ser till förbrukningen. I mitten av våra två extremer positionerar sig Peugeot 3008 med en elförbrukning på 26,3 kWh/100 km.
Om man däremot kör uteslutande med förbränningsmotorn är rollerna ombytta: Opel Grandland är förvånande nog snålast här och förbrukar sansade 6,4 liter/100 km mot fransmannens 6,6 liter. Det gäller såklart enbart om man ägnar sig åt ecokörning. Klart törstigast är vår svenska storsäljare som dricker 7,1 liter bensin på 100 km.
Peugeot 3008
Hur mycket hybriddrivlinan förbrukar beror i allra högsta grad på förarens personliga körstil. Kör man korta sträckor mestadels på el behövs, föga förvånande, framför allt elektricitet. På långresor är den tunga batteridelen däremot oftast en belastning och den kan endast laddas via rekupering.
För att testa hur sparsamma de olika laddhybriderna är använder vi oss av en amsförarprofil som förutsätter att föraren kör 1 500 mil årligen. Av dessa ska två tredjedelar vara kortare sträckor på maximalt 40 km som helst ska köras elektriskt och resten utgöras av långfärder med förbränningsmotorn.
Med hjälp av vår teoretiska förarprofil kan vi räkna ut den blandade förbrukningen för våra laddhybrider. Pilsnabba Opel Grandland är trions törstigaste medlem med en förbrukning på 2,1 liter bensin samt 21,5 kWh per 100 km. Peugeot 3008 klarar sig med 1,8 liter och 19,2 kWh/100 km och Volvo XC40 kräver 1,9 liter samt 15,8 kWh för samma sträcka.
Sistnämnda är så snål för att bilen har den längsta elektriska räckvidden, men behöver å andra sidan längst tid för att ladda batterierna, hela 5,6 timmar.
Volvo XC40
Redaktionens egna wallbox klarar av att ladda elbilar med upp till 22 kW från tre faser, vilket ingen av våra laddhybrider kan utnyttja. På grund av bilarnas små batteripaket används endast enfasladdning. Opel Grandland och Peugeot 3008 har extrautrustats med en starkare onboardladdare (Grandland 4 500 kronor, 3008 i.u.) och behöver 68 respektive 54 minuters laddningstid för 20 km räckvidd. Volvo XC40 har visserligen ingen onboardladdare, men däremot en laddkabel av Typ 2 som ingår som standard.
Vi rekommenderar alltid köp av en egen wallbox om möjligheten finns, inte minst för att framtidssäkra garaget/carporten för kommande elbilsköp. Åtminstone på kontinenten har många tillverkare egna produkter som kan väljas till när man beställer sin laddhybrid. Här i Sverige är det en aning krångligare, eftersom det i de flesta fall inte räcker med att sätta ett kryss i tillvalslistan. Här får man istället kontakta sin återförsäljare och få ett skräddarsytt erbjudande.
Opel Grandland X Hybrid4 med Innovation-paketet erbjuder en mängd utrustning men är sannerligen ingen billig pjäs, framför allt för att vara en Opel. Det ordinarie grundpriset börjar på 489 900 kronor, men en tillfällig kampanj pressar priset ned till 439 900 kronor. Vill man vara värst i kvarteret väljer man istället Ultimate-utrustningen, där i stort sett allt man kan tänka sig ingår.
Volvo XC40
När vi synar bränsle- och elförbrukningen är Grandland inte direkt snål, men den samlar istället poäng med sitt kompetenta chassi, sina utrymmen och framför allt med sin enkelhet. Att bilen dessutom är snabbare och känns avsevärt sportigare är bara ett plus i kanten.
Styrrespons och feedback är ingen större hit i någon av våra testdeltagare. I Volvo XC40 är mindre ryck från drivlinan det enda man känner i ratten. Peugeot har utrustat sin 3008 med en otroligt avdomnad styrning som mest känns syntetiskt och bortkopplad, vilket förstärks ytterligare av rattens minimala diameter.
Volvo XC40 säkrar vinsten när det gäller komfort, tack vare sin överlägsna fjädring och ett ytterst omfattande utbud av multimedia-, komfort- och assistanssystem. Självklart ligger även säkerheten på en skyhög nivå, fattas bara annat. Bilens stora akilleshäl är dock testets längsta bromssträcka och sämsta pedalkänsla.
Den lilla svensken är lika rymlig som Opel Grandland och vi gillar den framför allt för den stora lastvolymen när samtliga stolar är uppfällda. Även runtomsikten är riktigt bra som sig bör i en säker bil som visserligen har testets högsta prislapp men som även skämmer bort föraren med interiörens utsökta material och kvalitet.
Testvinnaren blir dock Peugeot 3008 Hybrid4 som kanske inte erbjuder samma rymd som Grandland och XC40, är svårare att använda och kränger mer i kurvorna än konkurrenterna men som framför allt förbrukar mindre än dem.
Det är ju trots allt laddhybrider vi testar här och då spelar förbrukningen en avgörande roll. Att fransmannen även bromsar bäst i testet och har en omfattande säkerhetsutrustning är ju bara grädden på moset.
Skillnaderna i elförbrukning mellan laddhybrider är stor. Bäst lyckas tunga Mitsubishi Outlander och sämst klarar sig den lättare, men fortsatt tunga, Opel Grandland X. Den har en hysteriskt hög elförbrukning. Den drar i sig ungefär 30 procent mer än Volvo XC60 som bär på 274 kilo mer. Dessutom drog den 23 procent mer än Peugeot 3008 som den delar drivlineteknik med. Det leder till att den också får klart sämre räckvidd än kusinen från Frankrike.
Volvo gör tunga bilar och det påverkar givetvis förbrukningen. I alla fyra kategorier är svenskens bensinförbrukning högst. XC40 T5 Twin Engine får hög förbrukning jämfört med konkurrenterna i dagens test trots lägst vikt, mindre motor med en cylinder mindre och färre hästkrafter. Det kan bero på att små motorer kan behöva plågas mer för att ge den fartökning man eftersträvar. Den har också svagare elmotor och bensinmotorn kan då behöva hjälpa till mer än i de andra två i dagens test.
Räckvidden på el är också väldigt olika mellan bilarna. Mitsubishis låga förbrukning hjälper räckvidden som blir bäst av alla i listan. Volkswagen Passat kom nästan lika långt och då gäller det förra generationen, den nya har ett klart större batteri.
VI HAR FYRA TESTKÖRCYKLAR
Eko Långresa med lite försiktigare körning. Förbrukningen kommer från en 275 kilometers runda.
Pendlar Är en kortare resa som kan ses som en tur i stadsmiljö på ungefär 25 kilometer.
Sport Förklarar sig självt. Sportig körning i högre hastighet.
Viktad Alla tre förbrukningarna läggs ihop och pendlarförbrukningen står för 70 procent av den viktade testförbrukningssiffran. Eko och sport står för 15 procent vardera.
FÖRMÅNSVÄRDEN
VOLVO MISSGYNNAS AV SYSTEMET
Vi har räknat fram testbilarnas förmånsvärden (brutto) med hjälp av Skatteverkets kalkylator. Dessutom inkluderar vi flera varianter av dem för att se hur det skiljer mellan olika motoralternativ. Priserna kommer direkt från Skatteverket och utsläppssiffrorna, som påverkar fordonsskatten, kommer från tillverkarna.
Volvo XC40 Twin Engine är dyr som tjänstebil, i alla fall om man jämför med laddversionerna av Grandland X och 3008. Den är lite dyrare i inköp, men framför allt har Volvo varit sämre på att ”trimma” sitt förmånsvärde.
”Opel har lyckats lura Skatteverket”
Förmånsvärdet på en miljöbil baseras på priset för närmast jämförbara konventionella modell. Tillverkarna skickar in underlag till Skatteverket som gör en bedömning. Volvo har följt regelverket, medan Opel har lyckats lura Skatteverket att jämföra med instegsversionen av Grandland X som är väldigt billig. Därför får Opel ett mycket lågt förmånsvärde.
Samma sak gäller delvis för Peugeot. Som tjänstebilsförare är det bara att tacka och ta emot! Men det är trist att Volvo missgynnas av ett bristfälligt system. Laddhybriderna är naturligtvis långt förmånligare att ha som förmånsbil jämfört med förbränningsversionerna. Eftersom fordonsskatten nu utgör en del av förmånsvärdet, är detta ännu en faktor som gör det billigare att välja en laddhybrid.
VILKEN SKULLE JAG VÄLJA?
JOHN ERIKSSON, testredaktör
Under förutsättning att jag skulle välja någon av dem som tjänstebil, vore valet enkelt. Jag skulle låta plånboken styra helt och hållet, och därför titta väldigt noga på förmånsvärdena.
Volvon är alldeles för dyr och jag har skrivit nedan om varför det förhåller sig på det viset. Opeln är istället den som ligger bäst till i det perspektivet och blir mitt val. Men det finns även andra anledningar till att jag föredrar den framför Pegan. Grandland X är rymligare och har mer underhållande köregenskaper. Dessutom tycker jag att Opeln är snyggare och jag trivs bättre med dess mer konservativt normala förarmiljö.
Peugeot har tagit ut svängarna lite väl mycket för min smak. Elektrisk räckvidd kanske borde spela stor roll. Där har faktiskt fransosen en fördel. Men då jag inte har möjlighet att ladda hemma (utan bara inne på kontoret), spelar det mindre roll. Som långpendlare är elräckvidden oavsett för kort för mina behov. Jag lär därför få köra en hel del på bensin och där har Opel försprång med sin lägre förbrukning.
JOHN ARGELANDER, redaktionschef
Det uppenbara svaret borde vara Volvo, med tanke på att XC40 på många sätt är en ”finare” bil än vad PSA-kusinerna är. Men i det här fallet lockar både Opel och Peugeot med (lite) lägre pris och bättre prestanda.
Volvos varumärke må väga tyngre, men jag sitter ändå och funderar på vilken av de andra två som jag gillar mest. Personligen har jag aldrig riktigt tyckt om Peugeots förarmiljöer där ratten är placerad så lågt att man ser instrumenten ovanför kransen, men å andra sidan är 3008 en klart mer spännande bil att titta på än Grandland X. Både på in- och utsidan.
Det faktum att Grandland X har bättre komfort än 3008, och att den dessutom är roligare att köra, gör dock att jag väljer den. Kan man bringa sig själv att ”se bortom varumärket” är Grandland X Hybrid4 en alldeles utmärkt familjebil. Med en klart bättre körställning än Peugeot 3008.
ELIAS MEDELBERG, reporter
Opel är den som jag reagerar på först. Roligast att köra, bekvämare än 3008 och billigare än Volvo XC40. Men jag skulle bara skaffa en laddhybrid om jag visste att jag kunde ladda hemma och köra många, och helst långa, sträckor utan bensinmotorns hjälp.
Opeln får därför ingen plats i mitt garage, räckvidden är inte tillräckligt bra. Dessutom är inte en rolig körupplevelse något jag räknar som jätteviktigt i en laddbar suv. XC40 eller Peugeot då? Jag gillar alltid Volvos bilar, de är bekväma och har bland de absolut bästa sittpositioner jag kan hitta i bilvärlden.
Skulle jag betala bilen kontant är Volvons högre pris värt det jämfört med Peugeot, prisskillnaden tar jag igen på andrahandsvärdet. Skulle det vara en tjänstebil är Peugeot 3008 det givna valet med tanke på skillnaden i förmånsvärde. Jag skulle dock sakna Volvons komfort och självkörningssystem.