VOLVO XC40 P8 AWD Recharge

Man känner igen den elektriska XC40 på den täckta grillen. Det ger bättre aerodynamik och modellen har inte samma behov av kylning som en förbränningsversion.

Den elektriska XC40 stod som delad segrare i sitt första test när den fick möta Jaguar I-Pace och Polestar 2. Kan den behålla tronen även denna gång med motståndare från Ford och Mercedes?

TEKNIKEN har faktiskt hunnit få sig en väldigt liten uppdatering sedan det allra första testet av XC40 P8 i början av året. Den energibesparande värmepumpen som från början var tillval ingår numera i standardutrustningen. Tack Volvo för att ni lyssnade och ändrade er efter kritiken!

Låt oss ändå repetera de viktigaste tekniska detaljerna med bilen.

Batteripaketet är av litiumjontyp och ligger placerat i golvet. Det har en kapacitet på 78 kWh, varv 75 går att använda till körning. Med standardstora 19-tumshjul (till skillnad från 20-tummarna på testbilen), innebär det 411 kilometer i uppgiven WLTP-räckvidd. Vår testräckvidd landar dock på betydligt kortare 284 kilometer. Vi kan helt enkelt återigen konstatera att Volvon är ganska törstig i verkligheten.

Bilen är fyrhjulsdriven med två lika starka elmotorer, en på vardera axeln (204 hk x 2 = 408 totalt). Tyska Siemens är leverantör.

"Tack Volvo för att ni lyssnade och ändrade er efter kritiken!"

Den maximala laddeffekten på 150 kW låter bra i teorin. Vi lyckas dock aldrig se den siffran och sanningen är också att bilen bara laddar med hög effekt under kort tid när batteriet är relativt tomt. Redan vid 50 procent fyllnadsgrad har effekten sjunkit betydligt och ligger i vår mätning på jämförelsevis blygsamma 81 kW. Vi kunde snabbladda 10–80 procent på 40 minuter, vilket stämmer överens med Volvos egen uppskattning. Mercan som på papperet har en lägre maximal laddeffekt (110 kW) klarar dock att fylla till 80 procent lika snabbt tack vare att den har en jämnare effektkurva.

Vid normalladdning via box kan Volvon ta emot trefas med som mest 11 kW. Det är standard för de flesta helt elektriska bilar och räcker gott.

Infotainmentsystemet är samma Googlebaserade variant som vi känner igen från kusinen Polestar 2, fast med ett lite annat utseende. Det är främst röststyrningen som gör intryck. Den är duktig på att uppfatta talad svenska när man använder finessen till att lägga in destinationer i navigationssystemet.

ATT KÖRA Drivlinan imponerar i XC40. Volvon är så där elbilsmässigt pigg med bra respons och accelererar snabbt. Man har inte försökt få till någon mer långsam förbränningsmotorlik kalibrering som Mercedes. Tvärtom. Pedalkänslan är positivt distinkt och kraften lättdoserad.

XC40 visar normalt inte räckvidd, den måste man fråga Googleassistenten om.

Via ett klick i infotainmentsystemet kan man aktivera så kallad enpedalskörning, en finess som testlaget gillar hos de elbilar som har den. Det innebär att bilen motorbromsar och återvinner energi när man släpper upp gasen eller bara minskar trycket på den. Återvinningen är ganska kraftig i Volvon och finessen klarar att dra ner farten ända ner till noll. Med viss anpassning behöver man sällan röra bromspedalen.

Bilen följer naturligt högerfotens minsta vink med fin kalibrering. Det är smidigt och gör XC40 P8 lättkörd i stadstrafik, samtidigt som den skarpa pedalkänslan och pigga motorresponsen gör drivlinan underhållande vid inspirerad körning. Faktum är att Volvo har fått till lite Teslakänsla i motor och pedal.

Styrningen är ganska lätt med ett linjärt motstånd. Den är trevlig att använda till vardags men saknar tillräcklig vägkänsla för att vara underhållande.

Chassit ger ett liknande intryck. Det bjuder på viss spänst och någorlunda kvicka reaktioner, men är tryggt understyrt och mjuknar när man kör hårt. P8 Recharge trivs därför bäst i lagom högt tempo.

ATT ÅKA Framstolarna är fina och känns påkostade, men körställningen lider av snål längdjustering av ratten. Alla i testlaget skulle vilja kunna dra ut den ytterligare minst fem centimeter, det hade gjort stor skillnad.

Framför mittarmstödet finns en löstagbar papperskorg. Praktisk detalj!

Fjädringen sväljer relativt mjukt och har filter mot ojämnheter. Den är lugn och småsnackar inte hela tiden som Forden. Men Volvon lider av sämre karosskontroll och har ett suvtypiskt uppträdande med en hel del stelt nickande och vickande i längs- och sidled.

De stora hjulen på testbilen gör inte saken bättre. Ljudkomforten lider av vägbuller med klart framträdande mörka frekvenser. Både bullermätaren och våra öron uppfattar att XC40 har klart mest oväsen i kupén. Totalt sett blir komfortbetyget medelmåttigt.

FÖRNUFT Det var tal om att Volvos elbilar (XC40 och nya C40) bara skulle gå att prenumerera på. Man verkar dock ha tänkt om på den punkten, det ska trots allt gå att köpa dem som vanligt. Vår kalkyl visar att det nära nog inte skiljer någonting i månadskostnad på prenumeration eller ett vanligt kontantköp, båda landar på 8 000 kronor i månaden. 

BILENS SJÄL XC40 utmärker sig framför allt med sina fina och smidigt lättanvända drivlina. Det gör bilen rolig och trivsam att köra. Komforten är dock bara godkänd och förbrukningen hög. En elbil som lämpar sig bäst för urbana typer.

John Eriksson