Robert Granström: Sverige avvaktar kraftfullt!

"Vi exporterar en femtedel av vår elproduktion – till ett värde av fem miljarder. Så … snälla staten! Bygg publika laddplatser, så folk börjar köpa elbilar och se även till att alla, från och med nu, får stöd för att sätta upp smarta laddboxar i hemmet, så man kan mata effekt från bilens batteri till elnätet."

Robert Granström: Sverige avvaktar kraftfullt!

Detta är en krönika som först publicerades i tidningen Recharge #5/2021. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.


Så var man utsläppt igen. Samma dag som FHM lättade på restriktionerna körde jag ett liveföredrag i Haparanda. Lärdomar om elbilar från projektet "Lika bra med CELLER-i". Alltid spännande att besöka Haparanda-Torneå, där älven delar staden i två länder och där min mor har sina rötter. Framför allt ett perfekt ställe om man vill spana in i framtiden. 

Men innan vi börjar prata framtid, en kort repetition. Vi vet ju redan att elbilar på landsbygden är mer lönsamma och ger större miljönytta per producerat batteri än elbilar som rullar i våra storstäder. Samtidigt finns det i princip inga publika snabbladdare i norra Sveriges inland, förutom Teslas då...

Och om man inte kan ladda bilen, den där gången man tänker sig åka upp till fjällvärlden, köper man kanske ingen elbil … Och om det är få som köper elbil sätter kraftsektorn inte upp laddare heller. För marknaden gillar ju inte avstånd och gleshet … Och då köper man inga elbilar … Ja ni fattar.

Kraftsektorn har helt enkelt lite problem med att börja ta marknadsandelar av oljebolagen. Förklaringen står till stor del att finna i att vi som samhälle, på senare tid, skapat en fragmenterad struktur inom kraftsektorn. En struktur som ingen enskild aktör rår på. Oljebolagen är vinnarna och klimatet är den stora förloraren.

Framtiden ja! Vad händer nu när den tunga sidan också ska köra på el? Finnarna vill ju ha ett kärnkraftverk mitt emot Skellefteå. Grubblade på det när jag rullade hemåt från Happis. Snabbt stopp vid Teslas laddstation i Töre (Älvsbyn-Happis-Älvsbyn = 40 mil). Inte en kotte som laddade där under mina 10–15 minuter! Men snart får man väl trängas med alla möjliga bilmärken när nu Tesla öppnar sitt laddnätverk. Viiilket elände!

Eller behöver vi Teslaägare vara så oroliga? Att tillgång till publik laddning triggar inköp av elbil är en sak. Att man verkligen laddar vid publika laddare är en annan. Man laddar ju hemma!

Det blir säkert köer vissa tider på året, men får vi fart på försäljningen av elbilar vaknar nog marknadskrafterna och sedan har vi ju detta med pandemin. Den har på kort tid gjort oss medvetna om att det går att förändra betydligt mer än vi tror.

För min egen del har jag minskat bilresandet i tjänsten med 75 procent. Från augusti i fjol till i år hade jag kört drygt 600 mil. Och även om detta inte gäller alla och att jag säkert kommer att öka mitt resande (lite i alla fall) händer det grejor på två håll nu. Vi förbrukar mindre olja, samtidigt som vi producerar alltmer el, framför allt tack vare vindkraften. 

Jämför man svensk elförbrukning år 2020 (134 TWh) med det svenska exportnettot av el (25 TWh) motsvarar exportsiffran nästan en 1/5 av förbrukningen. Snittpriset under 2020 på Nordpool var 22 öre/kWh = 5 miljarder till handelsbalansen.

Men sedan har vi ju oljeimporten som gör att Sverige, år 2020, gick back inom energiområdet med så där 40 miljarder. Å andra sidan gick vi 60 miljarder back år 2018 och skillnaden på 20 miljarder är väl ändå en hyfsad slant som kunnat friställas för olika privata och offentliga investeringar här i Sverige. Och du-vet … här har jag ett så jäkla bra tips till moder Svea: 

1 kWh med elbil sparar in 4 kWh oljeimport. Tänk om vi kunde styra hälften av de 20 miljarderna ovan till att köpa en kvartalsproduktion batterier från Northvolts fabrik i Skellefteå. År 2022 bedöms priset för 1 kWh batteri ligga under 1 000 kronor = du får 10 GWh batterier för så där tio miljarder kronor.

Med den mängden batterier kan du, i åtta timmar, mata ut effekt på en nivå motsvarande ett finskt kärnkraftverk, för att sedan ladda det i 16 timmar. Jo … "många battericeller bliir-re". Men kärnkraftverket som finnarna vill bygga mitt emot Northvolt har nu, enligt info i våras, fördyrats med just tio miljarder. Innan det ens är byggt! (Beräknas nu kosta 7–7,5 miljarder euro).

Samtidigt gör Envision energy bedömningen att priset för 1 kWh batteri är nere på 500 kr år 2025. När dessutom nya kilowatttimmar med solel och vindkraft blir mycket billigare att bygga än med kärnkraft känns det rätt sannolikt att det slutar med att man bygger en batterifabrik istället för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. 

Men tillbaka till framtiden … och tanken att försöka minska behovet av olja. Om det nu är så att publika snabbladdare inte bär sig, men Svea rike kan förbättra sin nettoexport med 20 miljarder eller mer, om vi byter ut olja mot el. Tänk så här då:

År 2030 räknar Power Circle med att vi har 2,5 miljoner laddbara bilar. Om vi låter 13 procent av dessa bilar ladda ur (med 1-fas 16A = 3,7 kW) och stötta elnätet några timmar en grinkall februaridag, motsvarar även detta effekten i det finska kärnkraftverket. Ni vet … det som inte blir av utan blir en batterifabrik. 

Vi behöver ju egentligen inte köpa stationära batterier för tio miljarder. Folk kommer ändå att köpa dessa batterier för att kunna köra bil. Och bäst av allt: folket söder om Folkungagatan, kommer att älska oss bilägare, vi som offrar oss och köper en bil "for the greater good"!

Så … snälla staten! Bygg publika laddplatser, så folk börjar köpa elbilar och se även till att alla, från och med nu, får stöd för att sätta upp smarta laddboxar i hemmet, så man kan mata effekt från bilens batteri till elnätet. Sådana bilar finns redan på marknaden. Ta sedan igen den investeringen på en "ladd-infra-amortering", en "ladd-box-skatt", en "nu-gör-vi-nått-obligation", riktat till Energiföretagen.

Det är ändå där som vinsterna kommer när oljeindustrin sedan tappar sina marknadsandelar. Men vi ska väl på svenskt maner avvakta läget lite först…? Finland kommer köra ifrån oss! 

Slutligen. Håller fast vid min ståndpunkt. Jag "shärar" mycket hellre mitt bilbatteri med ett kraftbolag än att bilpoola med vem f-n som helst (med virus, loppor eller parfym). Kan absolut tänka mig att låta kraftföretaget ha förtur till bilens batteri tio dagar per år och köra i team eller samåka med en kompis om det behövs dessa dagar. Om jag får ersättning för detta är det en bonus.

Här slutar jag skriva och hoppas att någon av er som läser kan klura ut hur vi utformar detta med "power-pooling-ersättning"! Gör gärna som jag gjorde och åk till Haparanda och spana in i framtiden...

Skitenkelt – de ligger ju en hel timme före i Torneå.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!

Missa ingenting! Prenumerera på vårt nyhetsbrev.