Det är inte bara biltillverkarna som ställer om till eldrift. Elbussar är en minst lika viktig del i storstäderna och där kan framtidens supersnabba laddning på bara några sekunder spela en stor roll.
I väntan på den riktigt snabba trådlösa laddningen lanseras nu en parallellhybridbuss som körs på både el och biodiesel, och som kan laddas trådlöst. Den ska trafikera en tio kilometer lång sträcka genom Södertälje.
Det är Scania som levererat bussen men kanadensiska Bombardier som levererat själva laddsystemet. Bussen har en dieselmotor på 320 hästkrafter, en elmotor på 177 hästkrafter och ett litiumjonbatteripaket på 56 kWh.
Totalt har det trådlösa laddsystemet en kapacitet på 200 kW. Bussen behöver ungefär sju minuters laddning per tur och laddningen sätts igång när sensorerna på laddplattan registrerat att bussen är på plats, skriver Ny Teknik.
Systemet använder så kallad induktiv laddning som alltså är trådlös. Den är relativt ny för bilbranschen men kommer snart dyka upp bland annat hos Mercedes och har tidigare funnits i exempelvis eltandborstar. Med induktiv laddning kan laddplattan ”gömmas i vägen” och den är därmed betydligt diskretare än laddstolpe.
I trafiken brukar annars konduktiv laddning vara det vanligaste. Där överförs energin med hjälp av exempelvis skenor eller elledningar. Ett exempel är den nya elmotorvägen för lastbilar i Sverige, men kräver alltså att det sätts upp elstolpar, vilket gör den här lösningen lite mindre flexibel.
”Vi har fört grundliga diskussioner om detta med Bombardier, och jämfört effektiviteten hos induktiva och konduktiva system. Det har visat sig att verkningsgraden med det här systemet ligger runt 91 procent, mot cirka 93 procent i konduktiva system. Och när skillnaden är så försumbar har vi valt att ladda trådlöst. Främst eftersom vi tror att ett sådant här system, av rent estetiska skäl, blir lättare att sälja in till kommuner och stadsplanerare”, säger Anders Grundströmer, chef för Scania Sustainable City Solutions, till Ny Teknik.
Den nya hybridbussen som laddas trådlöst är ett forskningsprojekt där bland andra KTH ingår. Tekniken blir viktig om Sverige ska kunna ställa om till en fossilfri fordonsflotta men kommer också bidra till en tystare stadsmiljö.
I Stockholm skulle alla stombusslinjer (blåbussarna 1, 2, 3 och 4) kunna elektrifieras lönsamt, enligt en ny modell som Maria Xylia, forskarstuderande vid KTH, har tagit fram. Även flera ”röda” busslinjer, som alltså inte är stombusslinjer, kan bli lönsamma att elektrifiera. Linjerna delar hållplats med varandra och bussarna kan därmed dela på laddstationerna.
”Det är inte realistiskt att elektrifiera samtliga busslinjer i Stockholm. Vi behöver istället främja synergier mellan olika tekniker och bränslen, som biodiesel och elektricitet, och använda det drivmedel som passa bäst i varje given situation”, säger Maria Xylia i ett pressmeddelande.
De hinder hon ser med att elektrifiera bussarna är att räkna på hur elnätet påverkas av att en mängd bussar måste börja ladda batterierna, och även tidtabellerna kan behöva ses över.