I korthet
• Gapet mellan verkligheten och testlabbet fortsätter öka när det gäller bilarnas förbrukning och utsläpp, visar en ny studie där svenska auto motor & sport bidragit med testsiffror.
• Studien visar också att den amerikanska körcykeln är betydligt mer realistisk än den europeiska.
Biltillverkarnas skryt om hur mycket förbrukningen och utsläppen har minskat de senaste åren stämmer inte i verkligheten. Det vet auto motor & sport-läsarna vid det här laget – och det bevisas återigen i ICCT:s årliga förbrukningsstudie.
I år kommer den fram till att bilarna drar 42 procent mer i verkligheten än i testlabbet. Den siffran var bara nio procent 2001 och ”gapet” har alltså mer än fyrdubblats.
Anledningen är att biltillverkarna har blivit experter på att utnyttja de möjligheter som finns att – helt enligt regelboken – komma ned till en så låg teoretisk förbrukningssiffra som möjligt. En låg utsläppssiffra ger konkurrensfördelar och innebär också att biltillverkarna kan skryta om hur allvarligt de ser på miljöfrågan.
I princip ingen minskning alls i verkligheten
De här siffrorna innebär att bara en tredjedel av den minskning av koldioxidutsläppen som biltillverkarna själva uppger faktiskt har skett i verkligheten. Sedan 2010 har koldioxidutsläppen i princip inte minskat alls i verklig trafik.
Tjänstebilar har det största gapet mellan verklig och teoretisk förbrukning. Här är konkurrensen om köparna också störst. Gapet kostar en genomsnittlig bilägare knappt 4.000 kronor om året i högre bränslekostnader, enligt ICCT.
En glad nyhet är att gapet faktiskt verkar vara på väg att minska. Det ökar inte lika snabbt som tidigare, och den nya WLTP-körcykeln som införs nu kan minska gapet ytterligare.
USA:s körcykel är bäst – den japanska är sämst
De här siffrorna gäller alltså den europeiska körcykeln. Men så illa behöver det inte vara. Skillnaden mellan verklig förbrukning och körcykelsiffrorna har ökat i hela världen, men ICCT:s studie visar samtidigt att skillnaden är allra minst med USA:s körcykel.
Den amerikanska körcykeln har det minsta ”gapet” mellan verklig och uppgiven förbrukning. USA-körcykeln visar alltså att det är fullt möjligt att utveckla bilar som drar lika mycket – eller till och med mindre – i verkligheten än i testlabbet, enligt ICCT.
USA har en realistisk körcykel som är uppdelad i flera delar. När en sådan körcykel kompletteras av att bilarna dessutom testas på vanliga vägar av oberoende institut och höga bötesbelopp för de som inte klarar kraven minskar gapet mellan testförbrukning och verklig förbrukning.
Allra värst är den nya japanska körcykeln JC08 – den har ännu större skillnad än den europeiska NEDC-körcykeln.
”Ska vi önska oss något är det pragmatiska tester som i USA”
Att införa den amerikanska körcykeln i Europa skulle inte vara någon dum idé, enligt Fritz Steinparzer, chef för utvecklingen av dieselmotorer på BMW.
På vår fråga om hur en riktigt bra testnorm skulle kunna se ut svarade han:
”Gör som i USA, deras testnorm är väldigt bra. Den är mycket nära verkligheten och reglerna är pragmatiska. I USA har de olika testcykler för olika förhållanden. De delar upp stadskörning, landsvägskörning, höga temperaturer och även körning på hög höjd – 1.600 meter. I alla områden kan man ha olika utsläpp, det beror på omständigheterna. Sammantaget ger det väldigt låga utsläpp, både i testlabbet och i verkligheten. BMW har aldrig fuskat vid avgasmätning och kommer heller aldrig att fuska. Men ska vi önska oss något är det pragmatiska tester, som i USA.”
Läs hela intervjun om dieselmotorns framtid i auto motor & sport 23/2017.
10 sämsta bilmodellerna…
Här är skillnaden mellan biltillverkarnas egna uppgifter och förbrukningen i verkligheten som störst. Volvo har två modeller på bottenlistan och tre laddhybrider hamnar på de tre bottenplatserna. Då startar vi ändå våra laddhybridtester med fulladdade bilar i ett varmgarage. Siffrorna är hämtade från auto motor & sports tester.
| Bilmodell | Bränsle | Körcykeln | Testförbrukning |
| Volvo XC90 T8 | Laddhybrid bensin | 2,1 l/100 km | 8,3 l/100 km |
| Q7 E-tron | Laddhybrid diesel | 1,9 l/100 km | 6,3 l/100 km |
| BMW X5 xDrive40e | Laddhybrid bensin | 3,3 l/100 km | 9,3 l/100 km |
| Mercedes E 220 d | Diesel | 3,9 l/100 km | 7 l/100 km |
| Porsche 911 Carrera 4S Cabriolet | Bensin | 8 l/100 km | 14,1 l/100 km |
| BMW 520d | Diesel | 4,1 l/100 km | 7,2 l/100 km |
| Volvo S90 D5 AWD | Diesel | 4,8 l/100 km | 8,3 l/100 km |
| Mini Cooper Cabrio | Bensin | 4,9 l/100 km | 8,3 l/100 km |
| Mercedes E 220 d | Diesel | 3,9 l/100 km | 6,6 l/100 km |
| Porsche 718 Boxster | Bensin | 6,9 l/100 km | 11,6 l/100 km |
…och de tio bästa
Här är skillnaden mellan biltillverkarnas egna uppgifter och förbrukningen i verkligheten som minst. Hälften av bilarna på den här listan är elbilar och några av dem drar faktiskt mindre i verkligheten än i körcykeln. Det beror till viss del på att vi sällan testar elbilar på långresa utan mer i stads- och landsvägstrafik. Siffrorna är hämtade från auto motor & sports tester.
| Bilmodell | Bränsle | Körcykeln | Testförbrukning |
| Kia Sportage 1,6 2WD | Bensin | 6,7 l/100 km | 7,7 l/100 km |
| Honda HR-V 1,5 i-VTEC | Bensin | 5,4 l/100 km | 6,2 l/100 km |
| Mazda MX-5 1,5 | Bensin | 6 l/100 km | 6,8 l/100 km |
| SsangYong Korando D22T AWD | Diesel | 6,8 l/100 km | 7,6 l/100 km |
| Renault Zoe 41 kWh | El | 13,3 kWh/100 km | 14,7 kWh/100 km |
| Toyota Avensis Touring Sports 2,0 Multidrive S | Bensin | 6,7 l/100 km | 7,4 l/100 km |
| BMW i3 94 Ah | El | 12,6 kWh/100 km | 13 kWh/100 km |
| Opel Ampera-e | El | 14,5 kWh/100 km | 14,8 kWh/100 km |
| Hyundai Ioniq Electric | El | 11,5 kWh/100 km | 11 kWh/100 km |
| Volkswagen e-Golf | El | 12,7 kWh/100 km | 12,1 kWh/100 km |
Så görs förbrukningsstudien
International Council on Clean Transportation gör varje år en studie för att ta reda på hur väl biltillverkarnas egna siffror om förbrukningen och utsläppen stämmer överens med verkligheten. Inte alls, är svaret.
ICCT hämtar in förbrukningsuppgifter från en mängd källor i hela världen, bland annat svenska auto motor & sport. Vi bidrar med förbrukningssiffror från våra egna tester. De är utspridda över hela året, med tester i både varmt och kallt klimat, och vi byter förare ofta under testerna för att få bort skillnader i körstil.
Andra som bidrar med siffror till studien är exempelvis tyska Spritmonitor, där ägarna själva uppger sin förbrukning, och olika tjänstebilsflottor med tusentals bilar.
Så här ser en typisk bränsledeklaration ut för en bensinbil i USA.
Så här ser deklarationen ut för en laddhybrid…
…och så här ser den ut för elbilar.