Dieselbilar straffbeskattas i bonus-malussystemet och laddhybrider gynnas med lågt förmånsvärde, skattebefrielse och klimatbonus. Det har fått företag att välja laddhybrider i allt större utsträckning.
Professor Runar Brännlund vid Umeå universitet går nu till attack mot laddhybrider och bonus-malussystemet.
På pappret har en dieselbil högre förbrukning än en laddhybrid, men det förutsätter att man inte kör så långt med bilen. De flesta laddhybrider når bara 40-50 km på en laddning.
”Laddhybriderna används inte bara för väldigt korta avstånd, utan förmodligen används bilen till stor del för längre resor. Då är det framförallt bensinmotorn som gör jobbet,” säger han till Ekot i Sveriges Radio.
Frågan är dock hur många som verkligen kör så långt med sina laddhybrider till vardags? Undersökningar från bland annat Volkswagen har visat på att nästan hälften av de tillfrågade förarna kör minst 80 procent på el med sina laddhybrider.
Om några dagar ändras bonus-malussystemet så att den som köper en ny dieselbil kan få betala uppemot 5.000-10.000 kronor i fordonsskatt per år. Den som i stället väljer en bensindriven laddhybrid får en klimatbonus på 20.000-30.000 kronor från staten sex månader efter inköpet och slipper fordonsskatt. Dessutom är förmånsvärdet lägre. Tanken är att detta ska få ännu fler att välja laddhybrider.
”Effekten kan bli att utsläppen totalt sett ökar. Eftersom en ny dieselbil är väldigt energieffektiv, det vill säga det är relativt sett låga utsläpp per kilometer, medan många av hybriderna har relativt törstiga bensinmotorer som därmed släpper ut relativt mycket,” säger professor Runar Brännlund.
Bäst blir det om man kör längre sträckor med dieselbilar som tankas med förnybar HVO-diesel.
”Då är det definitivt så att den här dieselbilen kommer att vara mer miljövänlig ur klimatsynpunkt.”