VTI: Kilometerskatt kan vara en bra idé

En kilometerskatt kan vara en bra idé för att kompensera för tappade skatteintäkter från drivmedelsförsäljningen, menar forskare på VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. Däremot får den inte bli för hög. Dessutom finns det en del integritetsfrågor som behöver lösas.

Annons
Annons

Senast 2045 ska förbränningsmotorn vara borta från svenska vägar. Då ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären enligt Sveriges långsiktiga klimatmål som antogs av riksdagen 2017.

Det kommer innebära mycket stora förlorade skatteintäkter för staten. Forskare på VTI har därför gjort en utredning på uppdrag av Bil Sweden för att komma fram till hur framtidens beskattning av vägtransporter ska se ut.

– År 2017 bidrog beskattning av bensin och diesel till över 60 miljarder kronor netto till statskassan. Det är intäkter som används för att bekosta offentlig verksamhet i allmänhet, säger Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid VTI i ett pressmeddelande.

I framtiden kan därför den årliga vägskatten, som idag baseras på fordons vikt och utsläpp, ersättas med en kilometerskatt. Just det har debatterats i flera år, och bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet har tidigare lagt fram förslag för hur det skulle kunna fungera.

Ett av syftena med dagens drivmedelsbeskattning är att minska trafiken för att få så vis också minska utsläppen, slitaget på vägarna, bullernivåer och risken för olyckor.

Att ersätta drivmedelskatten med en likadan skatt på el i framtiden tror inte Jan-Eric Nilsson är en lösning.

– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp skillnader i slitage mellan olika fordon eller för att beskatta trängsel. En skatt på el skulle därför vara ett trubbigt instrument för beskattning.

En kilometerskatt vore däremot bättre, särskilt om den kopplas till när och var tunga och lätta fordon körs samt deras miljö- och säkerhetsegenskaper.

– Redan idag är det tekniskt möjligt att använda elektroniska plattformar för att kunna ta olika mycket betalt beroende både på när och var olika typer av fordon körs och på fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper. En sådan beskattning skulle åtminstone delvis kompensera för minskade intäkter från drivmedelsskatter, säger Jan-Eric Nilsson.

Jan-Eric Nilsson höjer dock ett varningens finger – kilometerskatten får inte bli för dyr, annars kan det bromsa omställningen till en fossilfri fordonsflotta.

– Det finns en risk att attraktiviteten för den nya tekniken minskar, säger han.

När omställningen är slutförd och det inte längre går att välja är det däremot fritt fram, noterar VTI-forskarna i pressmeddelandet.

Utmaningar med integriteten

Ett annat problem är hur körsträckan ska mätas för beskattning. Forskarna på VTI går igenom ett antal exempel på ”elektroniska plattformar” i sin rapport.

Elektroniska körjournaler med GPS-spårning som monteras på bilens diagnosuttag finns redan idag och används till exempel av företag för att bevaka sina fordon. Även mer avancerade system finns som kan samla in ännu mer information.

”Dagens system för elektronisk registrering gör det tekniskt möjligt att registrera körsträcka etc., och tekniken gör det också möjligt att registrera faktisk last eller om ett fordon har ett släp påkopplat eller ej”, skriver forskarna i sin rapport.

Om dylika system skulle bli obligatoriska för all trafik, inkluderande privatägda fordon, kan det dock potentiellt leda till problem med den personliga integriteten.

I VTI-rapporten noteras att Vägslitageskattekommittén därför föreslog att en ”service provider” lagrar och vidarebefodrar den information som samlas in, precis som dagens tele- och internetoperatörer gör med telefonsamtal och webbhistorik. Det kan då begäras ut från operatören av individen utan att någon får tillgång till uppgifterna.

I Singapore och Nya Zealand används idag istället en ”betalplattform” i fordonen som laddas med pengar och där betalningen dras direkt från förarens konto. Saldot förbrukas sedan under färd på väg och ingen körinformation lämnar fordonet.

Det påminner om dagens beskattning av drivmedel, menar forskarna, där ”trafikanten betalar skatt vid köp av drivmedel och det förbetalade beloppet förbrukas i och med körning”.

Den typen av system funkar också både med äldre och utländskt registrerade fordon.

 

 
Annons
Annons
Rulla till toppen