Till skillnad från de flesta stora biljättarna har den lilla svenska uppstickaren Uniti inte som högsta mål att sälja så många bilar som möjligt.
Uniti har ett… ska vi säga lite mer långsiktigt mål om att säkra vår existens på den här planeten. ”Getting the world where it needs to be”, som företagets fyndiga slogan säger. Pretentiöst? Ja, lite. Men samtidigt uppfriskande ärligt i en tid då biljätte efter biljätte gör avbön under galgen och pliktskyldigt rullar ut ”Corporate social responsibilty”-program som fortfarande osar misstänkt mycket diesel.
Sprungen ur ett gäng lundastudenters visioner av ett hållbart alternativ till dagens massbilism är Uniti ett helt annat sorts djur på savannen.
”Pretentiöst? Ja, lite. Men också uppfriskande ärligt när biljättarna pliktskyldigt rullar ut nyheter som fortfarande osar misstänkt mycket diesel”
En prototyp har utvecklats och byggts, ett samarbete med tyska industrigiganten Siemens har inletts och en prestigerekrytering i form av engelska elbilsexperten Sally Povolotsky – tidigare hos Jaguar/Land Rover – har nyligen genomförts.
Återstår den svåra frågan om finansiering som måste i hamn. Går allt enligt plan levereras den första förserien under 2019 och bilen står redo för massproduktion under första kvartalet 2020.
”Om jag gillar bilar? Nej, inte det minsta. Jag vill förändra framtiden”
Intervju med Unitis vd Lewis Thorne
Lewis Horne är en 33-årig australiensare som kom till Lund som utbytesstudent för att läsa klart sin masterexamen i entreprenörskap men blev kvar och startade Uniti. Det är den korta versionen. Men att nöja sig med den är att missa Hornes större ambition: att sätta teknologin i mänsklighetens tjänst.
I det här avseendet är han en mild väckelsepredikant – någon som inte nödvändigtvis måste övertyga dig om att han har rätt – utan en som bara tar för givet att han har det. När det kommer till teknologins frälsande kraft för vår civilisation är det lätt att hoppas att han har rätt. Hornes personliga vision för vår art sträcker sig tydligt bortom gemene mans horisonter.
Parallellen till Elon Musk är given. I bilen på väg till Lund tänker jag just på Tesla-gurun och hans grundmurade bilintresse. Ingen kan väl ha missat Youtube-klippet med en ung Elon Musk som på dotcom-bubblans krön och iklädd alldeles för stor och illasittande kavaj just blåst iväg en dollarmiljon på en McLaren F1?
Startup-evangelister brukar vara skräniga som Musk men ämnet känns ändå givet när jag sätter mig ner med den avsevärt mer jordnära Uniti-mannen.
”Gillar du bilar, Lewis?”, börjar jag smått trevande.
”Inte det minsta. Jag hatar dem”, svarar Lewis. ”Jag vill förändra framtiden, det är vad jag är här för.”
Okej. Det börjar ju bra, det här.
”Vi har varit här i miljoner år – vi har varit apor och vi har krälat runt i gyttjan – men nu plötsligt exploderar teknologin omkring oss. Då har man ett val: man kan vara emot utvecklingen, man kan vara någon som enbart konsumerar den, eller så kan man vara med och påverka åt vilket håll den tekniska utvecklingen går. Det är det sistnämnda som jag vill göra.”
Men var du verkligen tvungen att dra igång det här jätteprojektet för att göra det?, frågar jag, förmodligen med en viss ironi i rösten som jag omedelbart ångrar.
”Hela mitt liv har jag tänkt på det här och varit på väg hit: att bygga ett nytt Apple, eller ett nytt Tesla – det är allt jag någonsin har levt för, och allt jag kommer att göra i resten av mitt liv – oavsett om Uniti blir en framgång eller inte. Det är det jag är här för.”
Redan här anar jag allvaret i det som den unge mannen säger. Lewis livsprojekt är större än Uniti – elbilen är bara dess fordon här och nu. Horne är en eremit längst ut på den avsats som utgör civilisationens yttersta teknologiska spets. Där finns inga livlinor, vägar tillbaka, eller b-planer. Bara innovation eller livet. Nytänkande eller inget.
Det är den avsats som Lewis Horne har bestigit och beslutat sig för att lägga en smula bättre till rätta. På den här nivån belönas inte drivkraft nödvändigtvis med jordisk framgång, utan med ihärdig lust att försöka.
”Framgång och misslyckande – jag kan leva med båda. Men att inte ens försöka – då vore mitt liv meningslöst. Det hade jag inte kunnat leva med.”
Kanske inte så underligt att vi snabbt kommer in på en person och ett företag som Horne uppenbarligen beundrar: Steve Jobs och Apple.
• Något som länge har utmärkt Apple är deras starka fokus på hur kunden upplever produkten. Finns den tanken inbyggd i Unitis prototyp?
”Det är absolut fundamentalt för produkten och finns i varje pixel av det vi gör här. Det är det enda vi tänker på. Folk glömmer lätt att första generationens iPhone var underlägsen andra dåtida mobiler komponent för komponent. Apple hade fokuserat på att integrera beprövade delar till en ny välfungerande helhet. Det är exakt vad vi försöker göra med Uniti. Bilmarknaden är inte en Excelfilstävling om kunderna – det är en upplevelsetävling om vad produkten kan tillföra deras liv.”
”Vi kopierar Apple, vi kopierar Tesla och vi försöker kopiera varenda smart människa vi kan kopiera.”
Bilindustrin ja. Detta slagfält av giganter som nu växlar upp för att göra upp om elbilsmarknaden. Riskerar inte en lilleputtaktör som Uniti att malas ner till intet mellan Volkswagens, BMW:s och japanernas jättelika käftar?
Även om mycket av Unitis tekniska utvecklingen i detta nu sker med tekniska partners på ett antal platser världen över, saknas än så länge de finansiella musklerna för att konkurrera med de väletablerade märkena.
”Vi har i tre års tid befunnit oss i ett ekonomiskt läge av omedelbar undergång, men utan att kunna gå in på detaljerna är vi i det bästa läget vi hittills har varit i någonsin. Vi har passerat fasen av kreativt kaos – nu är vi inne i planering och genomförande-”
• Men bilen då? Hur nära eller långt ifrån är den idag Lewis ursprungliga vision för slutprodukten?
”Prototypen bakom dig är bara ett steg på vägen. Den första produktionsbilen däremot är ganska nära. Men båda kommer såklart ur en och samma logik.”
• Vad är kärnan i den logiken?
”Att nästa generation kommer att vara för smart och välinformerad för att vilja äga två ton bil för att förflytta sig. Hela mobilitetstänkande behöver optimeras mycket bättre.”
Medelålders bilstofiler som jag själv är med andra ord inte nödvändigtvis målgruppen. Jag må med andra ord vara förlåten om jag inte ännu förstår till exempel det kollektiva bilägandets storhet. Jag är ju en sådan där som fortfarande vill ha mina egna två ton stål-plast-gummi i garaget, tack så mycket. Men hur når man då den nya generationen? Den som är för smart för att gå på traditionell bilreklam?
”Ekvationen är enkel. Innehåll skapar relationer, relationer driver intäkter – det är så nästa generation finner oss.”
”Nästa generation kommer vara för smart för att äga två ton bil för att förflytta sig”
”Innehåll”. Bilarnas, värderingarnas och de sociala mediernas, får man förmoda. Närvaron på sociala medier har Uniti för övrigt byggt in i själva sin kärna, inte minst med en omfattande Youtube-dokumentation av hela projektet. Det är definitivt nyskapande.
Premiumkänsla är intressant nog något som Lewis upprepade gånger återkommer till. Det är uppenbart att Uniti-ägaren inte ska behöva ge avkall på sin bekvämlighet. Till skillnad från någon som kör exempelvis en Renault Twizy – en av de bilar som Lewis inspirerades av när tankarna kring Uniti tog form.
”Jag gillar att de vågade tänka nytt med Twizyn – men när jag körde den kändes den som en golfbil. Svår att ta på allvar.”
Likheterna till trots är det uppenbart att Uniti siktar på ett helt annat segment av marknaden än vad Renault gjorde med den lilla primitiva glädjespridaren. För att inte tala om att produktionsversionen av Uniti från dag ett kommer i en fyrsitsig variant.
”Men det var där någonstans som tanken på ett bilföretag konkretiserades. Jag klev ur alla andra bolag, flyttade in i ett litet rum i min lägenhet och började sätta upp Post-It-lappar med planer på väggarna som en galning. Jag var redo. Väldigt redo.”
”Bilmarknaden är inte en Excelfilstävling om kunderna”
Men nu när ni är så nära målet – vad är det svåraste som återstår innan ni når marknaden?
”Att hitta den rätta finansiären – någon som både räcker upp handen och säger sig vara redo att vara först ut, och som kan garantera Unitis integritet. Vi har hela tiden haft gott om förfrågningar från potentiella finansiärer, men vi väntar fortfarande på den rätta. Den första stora investeraren kommer få ett enormt inflytande över bolaget. Det måste bli rätt.”
”Här i Lund är jag fortfarande en utböling”
Jag märker att det inte är lätt att prata om finansieringen samtidigt som förhandlingar uppenbarligen pågår i bakgrunden, men riktigt obekväm verkar Lewis bli först när jag frågar om det är här i Lund som han känner sig hemma.
”Nej, jag vet inte… Jag känner mig hemma här på den här planeten”, lyder det esoteriska svaret.
• Hur då?
”Det svenska sättet är mer värderingsdrivet. Det angloamerikanska handlar om explosiv tillväxt – medan det svenska fokuserar på att göra saker av de rätta skälen och med de rätta värderingarna. Jag försöker kombinera synsätten, även om det svenska är mest sympatiskt.”
Entreprenörskap – här är Lewis helt på hemmaplan och hans blick vandrar bort till Uniti-prototypen bakom min rygg medan han föreläser. Plötsligt tindrar det till i ögonen och han skiner upp: ”Jag kommer faktiskt få en bil av förserien 2019!”, tillkännager han leende.
Nog bor det en bilkille i australiensaren trots allt, tänker jag innan vi skiljs åt.
