Volvos snabbladdning!

Premium Volvos omställning till elektrifierat går rekordsnabbt. Från noll elbilar till 50 procent på bara fem år! För att klara det kommer det en ny elbil varje år. Först ut är givetvis XC40 Recharge och sedan följer ett pärlband där en ny C40 kan bli storsäljaren!

Volvos snabbladdning!

Det räcker inte med att varannan Volvo ska vara helt eldriven om fem år, vid samma tidpunkt kommer det inte att säljas någon ny Volvo utan elmotor. Då räknar vi inte in dagens mildhybrider som elektrifierade, men om det betyder att alla Volvobilar har laddsladd 2025 låter vi vara osagt.

Volvos PR-avdelning håller det kortet nära bröstet och vill inte avslöja om det kommer en serie "normala hybridbilar" likt Toyota Prius eller om det enbart är laddisar. Men eftersom det står helt klart att nästa generation bilar inte ska ha dieselmotorer tar vi det för högst sannolikt att det blir hybrider till de marknader där laddinfrastrukturen inte kommit så långt. En vanlig hybrid har ju ungefär samma förbrukning som en konventionell dieselbil.

Redan i år kommer var femte såld Volvobil att ha en laddsladd – utan att man erbjuder rena elbilar – och med det ligger Volvo i industrins framkant, faktiskt före Mercedes och hack i häl på BMW. Som vanligt sker den största tillväxten av elektrifierat i Kina där man började sälja laddhybrider 2015. Det senaste året är ökningen av laddhybrider i Kina hela 118 procent, jämfört med samma period i fjol. 

Globalt har Volvo sålt 205 612 laddhybrider från starten 2011 till augusti 2020. Under årets första månader är antalet 56 277, vilket betyder 27 procent av totalen – ökningstakten är brutal!

Volvo Cars vd Håkan Samuelsson har i en intervju med Autocar sagt att merpriset för en laddhybrid kompenserar och kanske till och med ökar inkomsterna jämfört med en modern dieselbil, med all sin dyra avgasrening. 

Enkel matematik indikerar att han har rätt. Merpriset för en V60 T6 laddhybrid i jämförelse med en T6 AWD (det finns ingen dieselversion med ungefär samma hästkraftsantal) är ungefär 80 000 kronor. Priset för 1 kWh batteri sägs ligga på cirka 150 dollar (1 500 kronor) – vilket skulle ge en batterikostnad på runt 15 000 kronor eftersom bilen har drygt 10 kWh batteri ombord. Visst kostar elmotorn och styrsystemen också en hel del, men marginalerna verkar finnas där.

Batterierna kommer givetvis att falla i pris och priset för konventionella bilar kommer samtidigt att gå upp, och det råder ingen tvekan om att elbilar kommer att vara väldigt attraktiva i framtiden – för att inte tala om helt nödvändiga för att slippa mångmiljardböter till EU, vilket blir följden om man inte klarar utsläppskraven.

Men som produkter anser Volvochefen också att elbilarna är överlägsna. Så här sade han i en intervju med Autocar: 

"Elbilarna kommer att ha den attraktiva hållbarhetsfaktorn och sedan har vi också körupplevelsen. Det är väldigt svårt att hitta några nackdelar. Vi behöver naturligtvis förbättra elbilarnas räckvidd. Det borde vara möjligt att köra i åtta timmar och sedan stanna för att ladda bilen samtidigt som man 'laddar kroppen'. Men räckvidden i elbilar kommer att förbättras snabbt. Experterna säger att räckvidden kommer att ha fördubblats om fem år, och det kommer att hända. Fler hjärnor koncentrerar sig på batterikemi just nu än någonsin tidigare."

Håkan Samuelsson är också mycket tydlig med att laddhybrider är ett mellansteg för framför allt länder där utbyggnaden av infrastruktur går långsamt och att den aggressiva satsningen på rena elbilar är extremt viktig för att företaget ska överleva. Som en följd av det tycker sig Volvo vara tvingade till ett kompetensskifte som betyder att personalstyrkan i Sverige skärs ner med 1 300 personer.

"Den stora faran är att inte omvandla företaget fort nog, vi ska inte skydda gamla jobb. Det är bättre att hjälpa människor att utveckla nya färdigheter. Om vi skulle påstå att vi vill ställa om till elektrifiering utan att ha en plan för att ta in den kompetens som krävs, eller inte skära ned på de områden som vi inte längre tror på, skulle vi inte vara trovärdiga", har Håkan Samuelsson sagt till Automotive News.

Man kan dock fråga sig varför antalet ingenjörer ska bantas i Sverige medan det ska ökas i Kina, men det har säkert både företagsekonomiska och politiska skäl. Ett litet orosmoln för Volvos del är måhända att man inte ger sina kunder tillgång till subventionerad snabbladdning, via exempelvis Ionity, men det utgår vi från att man löser längre fram när marknaden för snabbladdning blir mer mogen.

Dotterbolaget Polestar, systerbolaget Lynk & Co och givetvis "pappa" Geely kommer däremot att ge stora skalfördelar i framtiden och en bra tillgång till den gigantiska kinesiska marknaden samt sannolikt även till bra priser på batterier. 

Men det som intresserar oss allra mest är givetvis de nya bilarna som kommer att rullas ut. Här kommer en genomgång av det vi vet och de hetaste ryktena: 

Arbetet med en ny stor plattform kallad SPA2 har kommit mycket långt och den arkitekturen ska kunna härbärgera såväl elbilar med en batteribottenplatta såväl som bilar med bensinmotorer – där det definitivt inte blir tal om fler än fyra cylindrar, men kanske färre?!

VOLVO XC90

Nästa generation av XC90 blir den första att rulla på SPA2-plattfomen. Produktionen ska ske i fabriken i South Carolina, där Volvo sedan tidigare bygger S60. Vi har tidigare rapporterat om att nästa generation XC90 blir fullpackad med ny teknik i form av Lidar-sensorer och "over the air"- uppdateringar.

Aerodynamiken blir mycket mer avancerad – vilket gäller samtliga Volvos nya modeller – med bland annat vindrutor som ligger tajt mot karosskanterna. För elbilar är lågt luftmotstånd mycket viktigt och här gäller det att parera för de så populära suvarnas akilleshäl – stor frontarea. 

Tanken var att nya XC90 skulle komma under 2021 men den har skjutits fram till 2022. Ryktet säger också att Polestar gör en coupéversion av denna bil.


VOLVO XC100

Det har länge pratats om att Volvo skissar på en ny flaggskeppsmodell som skulle kunna heta XC100. I våras rapporterade vi om att XC100 kommer att byggas som en förlängd XC90 i likhet med exempelvis BMW X5/X7 och Mercedes GLE/GLS. En större och lyxigare variant som framför allt ska appellera till amerikanska köpare.

Produktionen av XC100 väntas ske i amerikanska South Carolina och starta sent under 2023.


VOLVO S/V90

Volvo S/V90 fick en facelift tidigare i år och kommer förmodligen att leva kvar i sin nuvarande form fram till 2023 och då komma som helt nystöpt, baserad på SPA2-plattformen. Givetvis också som elbil.

Men det finns farhågor för att det inte kommer en V-modell eftersom den internationella försäljningen av kombibilar har tappat kraftigt till förmån för suvar. Möjligtvis kommer den trenden att svänga åter till kombibilarnas fördel eftersom luftmotstånd är extremt avgörande för räckvidden.


VOLVO XC60

Volvo XC60 är Sveriges bäst säljande suv just nu och nära varannan XC60 som sålts i år har varit en laddhybrid. En facelift är att vänta först under andra halvan av nästa år, och med den är det möjligt att XC60 får det Googleutvecklade infotainmentsystem som idag finns i Polestar 2.

Men det pågår även utveckling av en helelektrisk XC60 – vilket förmodligen är den karosstyp som kommer att vara viktigast framöver – en lagom rymlig suv. Dagens XC60 kom 2017 och det är mycket tveksamt om Volvo kan vänta till nästa generation med en helt elektrisk mellanklassuv – vårt tips är att man "gör en XC40", det vill säga en elektrifierad version redan 2021 – som då byggs i både Sverige och i Kina. BMW har på samma vis valt att elektrifiera sin X3 med namnet iX3, blott två år in i livscykeln.


VOLVO S/V60

De modeller som sålt bäst i Sverige i år är Volvo S/V60 där V60 står för den absoluta majoriteten av de sålda bilarna, och den är också Volvos mest sålda laddhybrid i Sverige. Nästa uppdatering för dessa modeller sker sannolikt under 2022. Men mäktar Volvo med att få fram elversioner redan till dess?


VOLVO C40

Nästa år bli det riktigt intressant. Då kommer nämligen den modell som troligtvis får namnet C40 – en elbil som storleksmässigt tar över efter V40 och som ska byggas på CMA-plattformen precis som XC40 och Polestar 2.

Förmodligen delar den drivlina och batteripaket med sina koncernsyskon – och det lär komma båda svagare versioner och mindre batteripaket. Ska man kunna gå upp i produktionsvolym gäller det att ha många varianter. Med största sannolikhet får nya C40 också förbränningsmotorer och hybridteknik.

Det ryktas också om en coupéversion av suven XC40, vilket skulle vara en relativt enkel manöver för att få fram en till modell – en "sportig" akter och mindre skillnader i fronten och vips har man en "ny" bil i det så viktiga sportsuvsegmentet.