Test: Svenska hjärtan – tre tjänstebilsfavoriter

Premium En nykomling i kvarteret. Skoda Superb blir laddhybrid på samma bas som VW Passat, men erbjuder mer utrymme till lägre pris. Volvo V60 vill också vara med i grannfejden.

Test: Svenska hjärtan – tre tjänstebilsfavoriter
Snart en laddbox på väggen vid varje hushåll? I det här nya bostadsområdet i Upplands Väsby var det gott om elbilar och laddhybrider på uppfarterna.
Bilarna i testet:

Skoda Superb Combi iV – framhjulsdriven, 218 hk, 455 500:-
VW Passat SC GTE – framhjulsdriven, 218 hk, 469 900:- 
Volvo V60 T6 Twin Engine – fyrhjulsdriven, 340 hk, 499 000:-


Registreringsstatistiken är svajig just nu. Siffrorna är faktiska, men allehanda coronaproblem kan göra att modeller eller importörer inte lever upp till sin tänkta prestation. Men hur man än vrider och vänder på det har Skoda Superb sällan eller aldrig rört sig uppe i topp 20.

Märkligt. För när allt kommer omkring får du en VW Passat med plusmeny gällande utrymmena. Dessutom är bilen fylld med kluriga lösningar som inget annat märke i koncernen erbjuder. Är det prestigerelaterat? Är VW-loggan bättre att förknippas med?

Svaret är givetvis inte så enkelt. VW har ett större nät av återförsäljare, fler avtal med stora arbetgivare kring tjänstebil. Och, viktigast av allt, Passat har länge erbjudits som laddhybrid. Nu kommer samma drivlina till Superb. Hur långt upp i försäljningsstatistiken Superb kommer att hoppa är svårt att sia om (världsläget, ni vet ...) men ett test känns som en bra början.

Nuvarande Superb debuterade 2015 och uppdaterades under sommaren 2019. Samma tidslinje gäller för VW Passat. Bilarnas ålder märks i vissa detaljer. Speciellt nu när koncernens nya teknikplattform har debuterat i VW Golf/Audi A3/Seat Leon/Skoda Octavia.

Volvo V60 generation två rullade in i (och ut ur!) försäljningshallarna 2018. Till det här testet har vi valt T6 Twin Engine framför flerfaldigt testade T8 Twin Engine. 50 färre hästar och ett 30 000 kronor lägre grundpris skiljer beteckningarna åt.

Vi har självklart kört vår elräckviddsslinga för laddhybrider. Passat är revanschsugen efter testet i 22/2019.

SKODA SUPERB COMBI iV

Laddhybriden identifieras via den täckta grillen, med diskret intigrerad laddlucka. Sportline ger svarta rutramar, takrails, backspegelkåpor och svart grill. Sportchassi plus DCC (ställbar dämpning) sänker bilen med 10 mm. 19-tumshjul är också standard. Snyggt men ger tyvärr hög bullernivå.

KONCERNKANNIBALISMEN kan börja. Volkswagen kan inte vara helt nöjda med att deras erkänt trevliga drivlina och laddhybridteknik har hamnat i Superb. Köpare kan nu få ännu mer innerutrymmen och standardutrustning – till en lägre kostnad. 

Grundpriset för Superb Combi iV i Style-utförande är 455 5000 kronor. En Passat SC GTE går loss på 469 900 kronor och har då mindre hjul (17 tum) samt ett färre antal komfortdetaljer som är standard hos Superb. Observera dock att vissa säkerhetsdetaljer, som filhållningsassistans är standard i Passat men inte i Superb. 

GTE är ett sportigt klingande namn, vilket inte avspeglas särskilt tydligt i utrustningsnivån. VW har ett antal paket och lösa tillval för den som vill krydda ytterligare. Skoda däremot erbjuder två fylliga smakriktningar ovanpå Style. Lyxiga L&K (25 700 kr) och sportiga Sportline som på testbilen (37 600 kr).

Och visst drar den blickarna till sig, lackad i läckra Velvet Red Metallic som lirar bra med accenter i svart. Men det finns mer under ytan.

ATT KÖRA Interört är det tydligt att Sportline är sportigare än en Passat GTE, kolla in framstolarna! Men ungefär här kommer verkligheten ifatt visionen. För all grannlåt till trots är motoreffekten densamma som i den 128 kg lättare (testbilarnas vikt) Passat.

"Visst har deras slogan 'För nuftiga människor' bitit sig kvar trots att den övergavs 2007."

De 19 tum stora hjulen ger ett uns mer skärpa i kontakten med vägen. Testets Passat har bara hoppat upp en storlek från standardhjulen på 17 tum. Kombinationen iV (det är inget bra laddhybridnamn) och Sportline har det ställbara chassit DCC som standard. Det innebär att bilen rullar 10 mm lägre. Välj körprogrammet Sport och vips blir rörelserna stramare vid aktiv körning. För stram tycker en tredjedel av testlaget med noteringen "småstudsig". 

Det går inte heller att trolla bort chassits inbyggda understyrning som finns där oavsett körläge. Till sist får man inte glömma att axelavståndet förlängts med 89 mm mot Passat. Är det kurvor som står på menyn är V60 bäst i trion. Då får du dessutom drivning på alla fyra hjul, dock eldrivning bak och bensinmotor fram.

Med detta sagt är bilens sportiga framtoning inte störande i vardagen. Den lagom tillplattade ratten har skönt perforerat skinn. Sportstolarna har visserligen integrerade nackstöd, vars djup inte går att justera, men de ligger ändå på en lagom nivå för att ge bakhuvudet stöd. Tänk dock på att dessa inte går att kombinera med hållare för surfplatta till baksätespassagerarna.

Hybriddrivlinan fungerar exakt som i Passat. Något bättre prestanda, speciellt vid omkörningar, hade varit önskvärt. Lite förvånande är det att vi kom längre, om än ytterst marginellt, på el i Superb. Detta trots högre vikt och större hjul.

Smarta detaljer: bagagerumsbelysning som ficklampa, snöskrapa/förstoringsglas bakom tanklocket, paraply i förardörren och "prickar" i flaskhållaren så att du kan lossa korken med bara en hand.

ATT ÅKA Just hjulen är smolket i bägaren. Testlagsöronen och decibelmätaren är överens om att Superb är bullrigast i testet. Eftersom det är mest vägljud som fyller kupén blir detta extra påtagligt när underlaget är grovt. Detta stör den i övrigt exemplariska långfärdskomforten.  

Det finns faktiskt ett ljud till, det för elbilar numera obligatoriska cityljudet är högre och mer störande i Skodakupén kontra VW-kupén. V60 typgodkändes innan lagkravet trädde i kraft och saknar ljud för fotgängare – ännu så länge.

Att baksätet fullständigt utklassar konkurrenterna förstår var och en. Superb är slamkryparen i segmentet. Den borde, enligt kommentarer på vårt Instagram, testas mot Volvo V90, BMW 5-serie och så vidare. Men dessa spelar i prisklassen ovanför. Och har ändå sämre baksäte än tjecken. 

FÖRNUFT Ett kapitel som gjort för Skoda, för visst har deras slogan "För nuftiga människor" bitit sig kvar trots att den övergavs 2007.

Den mer aktuella och internationella "Simply Clever" är lika passande och genomsyrar märkets modeller. Du ser ett urval av smarta lösnngar på föregående sida. Dessutom passar Skodas filosofi oss svenskar bra, vi har faktiskt en förkärlek för praktiska bilar.

Laddhybrid till trots finns utrymme under lastgolvet. Där får laddkablar plats, eller två sovfiltar (1 200 kr) i paket med nacksidostöd).

De många och väl tilltagna förvaringsfacken kring förarmiljön är också balsam för själen. Packningsgraden av tekniken är nästa plus. Trots adderade batterier finns rejäl förvaring under lastgolvet. Raka motsatsen till V60 som svårligen sväljer ett A4-ark under golvet och dessutom har kraftigt minskad förvaring under mittarmstödet på grund av batterierna.

Plumpen i protokollet är lastnätet fäst på baksoffans ryggstöd. När bara ett ryggstöd ska fällas måste du först fälla hela soffan, montera bort den tunga kassetten och sedan börja om.  

BILENS SJÄL Lätt att leva med, är en beskrivning som passar Superb bra. Det finns helt enkelt ganska få saker att störa sig på. En för hög förarstol (som oförklarigt automatiskt åker upp någon centimeter ibland!), ett något för högt däckbuller och några felplacerade knappar (se nedan) kan man acceptera – eller delvis åtgärda. 

Att det ur tjänstebilshänseende mest intressanta motoralternativet ansluter när modellen nått sin höst är måhända det som skaver mest. 

Joakim Dyredand


VW PASSAT SC GTE

Passat GTE har karakteristiska LED-slingor i fronten.

PASSAT har blivit något av en svensk folkhemsbil på senare år.

Modellen passade antagligen på att parkera sig själv (en funktion som faktiskt finns) på mången garageuppfart när nationalklenoden från Hisingen gick från att heta V70 till att heta V90, och därmed också blev lite för mycket premium ("Svensken skola icke förhäfva sig!") och även lite för dyra för medel-Svensson ("Älskling, ska vi fortsätta åka Volvo kan vi glömma resan till Kanarieöarna som ungarna tjatat om. Men om vi kör Passat …"). 

När det sedan dök upp en laddhybrid på Passatpaletten tog det fart ordentligt i försäljningsstatistiken. Vi svenskar älskar ju allt som våra skattepengar går till – men i praktiken hatar vi faktiskt att betala skatt, och kan vi blåsa staten på några tusenlappar varje månad genom att ha en bil som i teorin kan gå på el, gör vi det mer än gärna.

Varenda Mitsubishi Outlander PHEV du ser är ett bevis på detta – en bil som ingen skulle köra om det inte vore för det faktum att den är en rullande sparbössa.

"Passat GTE är drömbilen för alla skatteplanerare i landet lagom."

Sedan introduktionen har därför Passat GTE stadigt legat i topp bland laddhybriderna, och det är fullt förståeligt. Om man faktiskt anstränger sig och laddar bilen regelbundet, går den hyfsat långt på el. Dessutom är paketeringen väldigt lyckad, då bilen är rymlig och känns allmänt redig i utförandet.

Om Passat GTE funnits i Alltrackutförande hade modellen rönt ännu större framgångar i Sverige, det står utom allt rimligt tvivel. Den plusmenyn på tjänstebilslivet hade väldigt få av oss kunnat säga nej till, då det finns otaliga båtsläp, hästsläp och husvagnar som behöver dras kors och tvärs. För att inte tala om alla knaggliga vägar som leder fram till våra sommarstugor.

ATT KÖRA När det gäller mer vardagsmässig körning är Passat GTE en fröjd. Styrningen är lätt och väldigt trevlig, chassit har godkänd komfort och drivlinan är fenomenal. 218 hästar och 400 Nm räcker till, men ger inga blixtrande fartresurser. Där ligger Volvos laddhybrider (minst) ett snäpp före.

Dubbelkopplingslådan är väldigt snabbtänkt när man kör, men vid rangering får man vänja sig vid att vänta lite när man går från D till R eller vice versa. Detta är dock en marginell anmärkning i det stora hela. 

Känslan i bromspedalen är kort sagt perfekt – vilket inte kan sägas om BMW:s och Porsches laddhybrider, för att ta två exempel. Det är knepigt att få till samspelet mellan elmotorns energiåtervinning och de fysiska bromsarna, och för detta ska Volkswagen verkligen ha en eloge.

GTE betyder full kraft och konstgjort motorljud – som inte hörs.

Ute på fina landsvägar bjuder inte GTE på lika många högtidsstunder. Visst, växellådan fungerar alltjämt mycket bra, men även om styrningen har fin respons är känslan inte riktigt där. Chassit hänger i duktigt, men som förare upplever man mer att det är tryggt än att det är roligt. 

Motorn har gott om kraft i hela registret, men förmår ändå inte att underhålla speciellt mycket. Tidigare hade Passat GTE ett (förvisso artificiellt, men rätt mysigt) morrande motorljud när man körde i GTE-läget. Volkswagen hävdar att ljudet finns kvar i denna generation, men ingen av våra testförare kunde höra det. Tråkigt.

ATT ÅKA Den relativt kraftfulla drivlinan till trots är Passat GTE långt ifrån en sportig bil, och gör sig klart bäst när man använder den till vad den är avsedd för – det vill säga att åka mer än att köra.

Vardagskörningsegenskaperna är som vi redan gått igenom otroligt trevliga och det är därför ganska lätt att trivas bakom ratten i en Passat GTE. Och inte bara bakom ratten, utan även i baksätet. Nu ska det dock sägas att Skoda Superb, med dess förlängda axelavstånd, är bilen du ska titta närmare på om du behöver slösande baksätesutrymme, men Passat räcker gott och väl till om man inte kräver oceaner av plats för knäna. Det här är en fullstor kombi, inget snack om det.

Den smutsskyddade backkameran förtjänar ett Nobelpris.

Med ryggstödet uppe är bagagevolymen förvisso minst i denna trio (483 VDA-liter), men utrymmet är lättlastat och känns fullt tillräckligt för familjen. 

FÖRNUFT är bilens själ Att köpa en Passat GTE handlar väldigt mycket mer om förnuft än om känsla. Utformningen av bilen, utrymmena, den smarta drivlinan, ekonomikalkylen – alla är saker som hjärnan gillar, saker som som är vettiga. Men nödvändigtvis inte kul.   

Det förtjänar dock att nämnas att för privatköparen är GTE-versionen inte billigare att äga än en Passat TSI 150. Anledningen till detta läser du på sidan 40.

John Argelander


VOLVO V60 T6 Twin Engine

Designen är en av bilens starka sidor. T6 Twin Engine går att få i tre utföranden. De två med Inscription i namnet gör att V60 ser lyxig ut.

DEN RIKTIGA tjänstebilsfavoriten är Volvo V60 som laddhybrid. Under de första månaderna av 2020 har S/V60 varit den mest sålda laddbara bilen i Sverige, med ett rätt rejält försprång ner till Volkswagen Passat. Men synar man förra årets försäljningsstatistik låg den inte alls lika bra till. Den hade då tre asiater framför sig och även Passat sålde bättre. Det är priset som hindrar svensken. Men det är den billigare V60-laddhybriden vi kör denna gång. Hur dyr blir den att äga, och är den värd det?

TEKNIKEN Allt känns igen från tidigare. Det är en likadan bil som V60 T8 Twin Engine men med lite annorlunda mjukvara som hindrar drivlinan från att prestera på topp. Elmotorn levererar som innan, det är bensinmotorn som har fått ta smällen. Det saknas 50 hästar och lika många newtonmeter i vrid jämfört med storebror.

ATT KÖRA Här är den enda punkten där vi kan märka någon skillnad mellan T6 Twin Engine och T8. Under den aktiva körningen var det tydligt att den har mindre effekt än tvillingen, men 340 hästkrafter räcker gott och väl. Speciellt i en bil som i de flesta hushåll där den kommer att tjänstgöra, aldrig kommer få känna någon tillstymmelse till sportig körning.

Senast vi körde en laddbar V60 fick den en del beröm för körupplevelsen, och förutom när det gäller kraften är T6 Twin Engine precis lika bra som T8:an vi körde den gången.

"Den har lite finare materialval, den har kraft i överflöd och att det mesta är lite snyggare håller nog de flesta med om."

Styrningen har lite väl vag känsla och det gäller främst mittläget. Chassit är fint avvägt. Stabilt och neutralt, och det krävs att man är riktigt modig med höga siffror på hastighetsmätaren om man ska känna av någon understyrning. Överstyrning är det inte heller tal om då elmotorn, som är bakhjulens enda kraftkälla, inte är stark nog. Det säkra beteendet inger förtroende. 

Växellådan växlar snabbt men vid aktiv körning är en dubbelkopplingslåda svår att slå för en vanlig momentomvandlarlåda. Dessutom växlar den väl tidigt och håller inte tag i växlarna så länge som man hade kunnat hoppas på.

Det saknas även växelpaddlar på ratten och det hade vi tyckt varit trist om det inte varit för att lådan ändå inte är särskilt kul att växla manuellt. Mycket på grund av att man inte tillåts att ta hand om det själv. Lådan går gärna in och gör växlingar åt dig om den tycker att du är för högt upp i varvtalsskalan. Men med allt i åtanke är bilen faktiskt riktigt skoj att köra. Det är något den är ensam om i testet.

Förutom den osportiga växellådan är drivlinan något som Volvo ska ha en eloge för. Vi har visserligen tidigare påpekat att elmotorn inte är speciellt stark och att V60 inte är snabb om man vill hålla bensinmotorn avstängd. Men det räcker för vanlig körning och om man vill ha mer kraft går bensinmotorn in sömlöst. Växellådan arbetar smidigt i stadstrafik.

Inte den bästa lösningen för laddsladden, men klart bättre än att den ligger löst.

ATT ÅKA Volvo har verkligen fått till en härlig bil. Man sitter mycket bekvämt fram, fjädringen är fast och tar de flesta ojämnheter med bravur. Det är dessutom bara det vanliga passiva chassit som sitter i testbilen.

Nu går det nämligen att välja det adaptiva Four C-chassit även till laddhybriderna av V60, vilket alltså inte varit möjligt tidigare. Det är dessutom inte speciellt bullrigt även om det finns bättre bilar i klassen. Plumpen i protokollet blir baksätet där det inte är superskönt, ungarna kommer bli besvikna när de växt till sig. 

FÖRNUFT I den här trion får Volvon svårt att hävda sig. Den är dyrast att äga och har kortast räckvidd på el, de ungefär fem kilometer extra som Passat och Superb klarar kan helt klart hjälpa en ägare att få ner milkostnaden ytterligare. Framför allt i och med att varje mil med bensinmotorn igång kostar mer i Volvo på grund av den starka motorns högre förbrukning. 

Men har man 20 kilometer eller kortare till jobbet klarar man sträckan på bara el även med Volvon, så länge det inte blir kallt nog för att den lilla bensindrivna tillsatsvärmaren ska gå igång. Då kräver bilen några centilitrar under resan om man inte drar ner temperaturen på luftkonditioneringen, eller till och med slår av den.

B&W-högtalarna låter bra och ser riktigt snygga ut.

Hur som helst, kan man köra ofta och mycket på enbart el är det ett vettigt val jämfört med många andra bilar men mot just en Skoda och en Folkvagn med laddhybridteknik är det svårt att kalla den särskilt förnuftig.

BILENS SJÄL Volvo V60 är en bil som siktar mot konkurrenter som är några steg högre upp på statusstegen än vad Skoda och Volkswagen är. Det syns och märks bakom ratten. Den har finare materialval, den har kraft i överflöd och att det mesta är lite snyggare håller nog de flesta med om. 

V60 har tidigare vunnit test på en lagom mix av förnuft och känsla. Nu fick den det svårt när makalöst vettiga Superb får en extra dos habegär. V60 är ändå bättre än både tysken och halvtysken när det kommer till fåfänga och vill ha-känsla. 

Elias Medelberg


TESTFÖRBRUKNINGSRUNDAN

Så gick laddhybridrundan denna gång
– Volvo sämst på mer än bara räckvidd

När vi kör ut från garaget är det ganska svalt, runt 13 grader, varför klimatanläggningarna får jobba lite för att klara önskade 20 grader i respektive kupé. Skoda och Passat har värmepumpslösningar vilket gör att förbränningsmotorn inte behöver tas i bruk när det är kallt. Denna gång var det dock varmt nog för att V60 skulle klara sig utan den lilla bensindrivna tillsatsvärmaren som Volvo kör med istället för värmepump. Dåligt, även om räckvidden påverkas vill man kunna köra sin laddhybrid på enbart el även vintertid.

Denna gång är det V60 som startar bensinmotorn först. Men marginalerna är små och det blir febril aktivitet när tre bilar ska rapportera motorstart på komradion, nästan samtidigt.

Att Skoda går längre än VW är imponerande då den väger mer och har större hjul.

SÅ TESTAR VI LADDHYBRIDER

Ska man på ett rättvist sätt mäta förbrukning och elektrisk räckvidd för laddhybrider vill det till att vara så noggrann som möjligt. Så här gör vi:

Alla bilar i testet tillbringar natten innan förbrukningsrundan i vårt cirka tjugogradiga garage. Laddsladdarna är självklart i så att bilarna garanterat startar rutten med både full bränsletank och fullt batteri. Eventuella förvärmningsfinesser av kupén används inte i någon bil.

På kommando rycks laddsladdarna ur och testbilarna ger sig ut i karavan på en identisk förbrukningsrunda. Klimatanläggningarna är redan från start inställda på samma temperatur (20 grader) och även andra strömförbrukare som stols- och rattvärme används – i den mån de används – enligt principen "lika för alla".

Vi tvingar bilarna att gå på ren eldrift så länge de förmår. Efter hand slår de själva över i hybridläge. Rutten inleds med långsam stadstrafik i två mil där farten sällan ens når upp i 50 km/h. Efter det kommer två mil med 80-begränsning, följt av sjutton mil med ömsom 80- och 100-vägar. Ungefär var tredje mil byter förarna bil med varandra för att eliminera eventuella skillnader i körsätt. Totalt kör vi cirka 28 mil varav de sista sex är ett snabbare motorvägsavsnitt. För att få så jämförbara resultat som möjligt även mellan olika testtillfällen följs hastighetsbegränsningarna slaviskt.

Men om man vill göra sådana jämförelser ska man komma ihåg att i synnerhet yttertemperaturen är en betydelsefull faktor när det kommer till batteribilars räckvidder. Vi kan inte påverka temperaturen – men vi kan visa vad termometern visade längs rutten. Däckens rullmotstånd påverkar också och vilka däck testbilarna har syns på Testfaktasidorna.

Efter målgång räknar vi inte bara på tankade litrar och körda elsträckor. Vi kompenserar också för eventuella, ologiska avvikelser i bilarnas instrument. Orsakade av exempelvis vinterdäck med annan rullomkrets.

Men att svara på hur mycket bensin eller diesel (eller kilowattimmar) en laddhybrid drar är som att svara på hur långt ett snöre är. Mer så än för alla andra biltyper. Det beror nämligen mest på hur ofta föraren laddar sin bil. I vår begagnatdatabas har vi ett utmärkt underlag för hur mycket den genomsnittliga laddhybridägaren kör på el. Det är oftare än vår enda laddning på 28-milarundan här och därför sänker vi numera schablonmässigt bensin- och elförbrukningen i målgång med 40 procent, att använda i ekonomikalkylen. Detta görs i samtliga laddhybridtester.

(KLICKA FÖR STÖRRE BILD)

VW Passat: förbränningsversionen är billigare för privat-köparen

Passat GTE har kortare serviceintervall jämfört med en vanlig 1,5 TSI 150 hk (1 500 mot 3 000 mil). Det resulterar i mycket högre underhållskostnad. Att man sparar drygt 4 500 kronor om året i skatt de tre första åren hjälper inte. För även om GTE håller värdet klart bättre procentuellt sett, gör den stora prisskillnaden att värdetappet i rena kronor ändå tynger kalkylen för mycket för att väga upp en lägre bränslekostnad.


VOLVO

Volvo har det minst avancerade kombiinstrumentet där man kan välja att se navigation, mediainformation eller inget alls. Texten nere i höger hörn kan visa snittförbrukning, momentanförbrukning, snitthastighet eller körtid beroende på vad man väljer.


SKODA

Skoda har flera olika alternativ beroende på hur man vill att instrumentklustret ska se ut. Att rundlarna får olika typsnitt var nog tänkt att vara coolt men ser mest konstigt ut. Funktionen är mer eller mindre som i Passat och navigation går att bläddra fram, vilket då ser ut som på bilderna från Folkvagnen men med Skodas speciella design.


VOLKSWAGEN

Ett mer propert utseende men med samma funktion som i  Superb. Mellan rundlarna kan man välja olika innehåll, bland annat navigation, körinformation, telefonbok med mera. Detsamma gäller för Skodan.

SKODA. Snygg integration i grillen, mindre skarvar än Passat. Minus för krångel med dubbla lock jämfört med V60. Max laddeffekt 3,6 kW. VW. Ingen av testbilarna har belysning kring uttaget. Snålt kan tyckas. Stökigt med täcklock från kabel och laddport. Max laddeffekt 3,6 kW. VOLVO. Är vänster framskärm en bättre placering än i grillen? Möjligen vintertid när fronten är snötäckt. Max laddeffekt 3,7 kW.

Volvo bjuder på el – hur mycket sparas?

Volvo har till och med september en kampanj där man bjuder nya laddhybridköpare på förbrukad el det första året (max 3 000 kWh). Detta med hjälp av Volvo On Call-appen som sedan mitten av maj kan berätta hur mycket bilen körts på el. Ersättningen är 2,1069 kr/kWh och på kul slog vi in detta i vår testkalkyl av laddhybrider som alltid innebär att 800 av de 2 000 årliga milen är elkörning.

Den totala bränslekostnaden sjunker då med en tredjedel (3 287 kronor) och milkostnaden går ner till 43,56 kr/mil, just under Passat. Men det är alltså bara år ett och vi har inte med kampanjer som denna i vår ekonomikalkyl över fyra års ägande. Men ett lovvärt initiativ är det hur som helst.

Gott om krokar (6 st) samt öglor. 12V-uttag och belysning som går att använda som ficklampa. Handtag för ryggstödsfällning.Rejält fack under golvet. Längre in på golvet finns ytterligare fack för däcklagningssats med mera. Men varför har golvluckan inte samma handtag som Passat? Här bara hål i tyget.

Bara fyra krokar, men fyra öglor precis som Superb. Handtag för fällning av ryggstöd samt 12V-uttag. På testbilen även knapp för elektrisk dragkrok (tillval). Öppna sidofack till skillnad från Superb. Det skiljer bara sju centimer i golvlängd jämför med Superb, kan låta lite men märks tydligt.

Bredast öppning samt bredast golvyta, men mindre i allt annat. Fyra krokar samt fyra öglor. De bakre är rejäla och sitter i golvet istället för på väggarna, men de inre är ganska klent dimensionerade. Liten skidlucka. Insynsskyddet (ej i bild) åker upp automatiskt men ej ner. Riktigt irriterande.

Varför så trumpen, Dyredand? Det blir inte mycket bättre än så här. 191 cm redaktör ryms enkelt, trots glastak. BETYG: 5.

Ryggstöd och sits är exakt som i Superb. Marginella skillnader av ytornas utformning. Knäutrymmet något sämre. BETYG: 4,5.

Skönt och högt ryggstöd men soffan för låg – för vuxna. V90 är större men i en annan prisklass. Notera kardantunneln.
BETYG: 3,5.

TWIN ENGINE GÅR I GRAVEN

Tillsammans med rent eldrivna XC40 dök det upp en ny beteckning hos Volvo, nämligen Recharge. ALLA Volvos bilar av modellår 2021 som är laddbara kommer att heta just Recharge istället för Twin Engine. Det tycker vi är trist, Twin Engine var ett smart namn som berättade att bilen faktiskt hade två motorer.

Testbilen heter V60 T6 Twin Engine (alltså modellår 2020) men beställer man en ny bil idag kommer det att stå V60 T6 Recharge på baken. Skillnaderna är inte speciellt stora. Den största nyheten är att alla Volvos bilar för privatkunder kommer att ha en toppfartsbegränsning vid 180 km/h.

Utöver det är laddhybriderna av modellår 2020 certifierade enligt EURO 6D-temp men från och med 2021 blir det EURO 6D som gäller. Volvo har även gjort en smärre uppdatering av strukturen på extrautrustningspaketen. Inget nytt som skulle påverka testet alltså.

SUMMERING – DÄRFÖR VINNER SKODA

Titta på stora bilden först. Saknar Superb något? Japp, deras logotyp (som är en amerikansk ursprungsbefolkning och en pil – även om Skoda hävdar att "personen" är ett lagerblad) har försvunnit från bakstammen. Istället står det S K O D A utskrivet. Volvo startade den trenden. VW hängde också på vid sin facelift, men valde P A S S A T. Och så behöll man sin logotyp eftersom backkameran så fiffigt göms där för att inte bli smutsig.

Med den betraktelsen lagd åt sidan kan vi konstatera det som kändes ganska avgjort på förhand. Hur skulle en förstorad Passat, till ett lägre pris, kunna förlora mot originalet? Men att Passat skulle ta brons kanske inte kändes lika solklart. 

Volvo V60 har några starka kort. Den erbjuder mest körglädje, lägst ljudnivå, vass design och goda materialval.

Men prioriterar du innerutrymmen har V60 svårt att matcha konkurrenterna. Den är också rejält mycket dyrare. Dess fördel med fyrhjulsdrift bör belysas, men i samma mening ska påpekas att det snarare rör sig om allhjulsdrift. Förklaring: Bakhjulen drivs av elmotorn, framhjulen av förbränningsmotorn och detta helt individuellt. Ingen kraftfördelning finns. Att V60 inte har en vanlig fyrhjulsdrifts egenskaper kan vara bra att känna till.

Superb kommer att bli populär. Synd att den kommer sent i modellcykeln. För att skapa mer bryderi: Nya modernare Octavia Combi kommer också som laddhybrid. Invändigt är den drygt V60-stor.

VILKEN SKULLE JAG VÄLJA & VARFÖR?

JOHN ARGELANDER, redaktionschef

Behöver man inte ett slösande stort baksäte är V60 tillräckligt rymlig, åtminstone för fyra personer. Dessutom är T6 min nya favoritdrivlina i V60 – i stort sett lika kraftfull som T8, men inte lika kostsam. 340 hästar räcker gott och väl för mig – och säkert för många av er också.

För en relativt liten merkostnad jämfört med Passat/Superb får man en högre "levnadsstandard" i V60, med bättre framstolar, mer påkostad interiör – och bakhjulsdrift när man kör på el. Det blir en V60 T6 för mig, alla dagar i veckan!

ELIAS MEDELBERG, reporter

Det är konstigt vad lite design kan göra med en bil. Passat gör inget för mig, Superb däremot tycker jag känns klart mer attraktiv. Utrymmet lockar även fast jag inte behöver mer plats än vad en Porsche 911 bjuder. Ekonomin är en trevlig bonus. Är det lite habegär jag känner?

Jovisst, men V60 drar i mig ännu lite mer. Ännu snyggare, bekvämare, roligare att köra. Allt är lite bättre i Volvon. Ja, förutom ekonomin och utrymmet då. Jag har skrivit det tidigare, jag passar extremt bra i förarsätet på V60. Det känns hemtamt på något sätt. En V60, tack.

JOAKIM DYREDAND, redaktör

Superb är vad den heter, utmärkt. I testet i ams 24/2019 där Passat GTE och V60 T8 TE mötte BMW 330e valde jag V60. Varför blir mitt val en "Passat XL" den här gången? Delvis är det en ekonomisk fråga.

Volvo borde verkligen öppna upp för laddhybrider med ännu svagare förbränningsmotorer. Om inte annat borde T6 TE göras tillgänglig i utrustningsnivån Momentum Advanced. Superb är inte körglad som V60, men som familjebil är den svårslagen med enorma utrymmen och god ekonomi.