Varning: ”Köp inte Volvo XC40 laddhybrid!”

 Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Volvo är det fina och dyra varumärket i Geelykoncernen. Men hur mycket är ett varumärke egentligen värt? Tror Volvo att bilköpare bara tittar på bilder och struntar i fakta?

I dessa moderna tider där det byggs allt fler tvillingbilar med samma teknik, men lite olika design och varumärke blir det allt mer uppenbart att yta är allt – eller?

Volvo och det nya systermärket Lynk & Co ger oss ett extremt bra exempel på detta. XC40 och Lynk & Co 01 är i grunden samma bilar. Lite skillnader i design på front och akter och en annan inredning, och som sagt olika varumärken.

Prisskillnaden mellan de båda märkenas grundmodeller av laddhybrider är bara 15.000 kronor, och den extrakostnaden kan nog många tänka sig att betala för ett ”finare” varumärke och ett förmodat högre andrahandsvärde. Klar fördel Volvo.

LÄS MER: Lynk & Co 01 provkörd – Volvo XC40:s bohemiska broder

Men gräver vi lite djupare blir det tyvärr pinsamt för Volvo. Den billiga Lynk-versionen har nämligen ett större batteri som ger en elektrisk räckvidd på 69 km mot Volvons 45. Varför har Volvo sämre teknik? Drygt två extra mil på el kan göra en rätt stor skillnad på ett års körning, för att inte tala om känslan att kunna köra mer på el. Skattebonusen blir också högre för Lynk som har en uppgiven WLTP-förbrukning på 1,2 l/100 km mot 2-2,5 l/100 km för Volvon.

Premium ska i min värld betyda att man för den bästa produkten, den senaste tekniken – inte bara det finare varumärket. Ett steg ner i databladet visar att billiga Lynk dessutom har 180 bensinhästkrafter mot Volvos 129 – Lynk är alltså också snabbare.

När det gäller utrustning blir det storslam för billighetsbilen som i princip kommer färdigutrustad som standard. Utan att göra anspråk på att ha 100 procent kontroll på alla utrustningsdetaljer kommer jag fram till att Volvobilen minst måste utrustas för 64.775 kronor för att komma upp på samma nivå. Vill man dessutom ha en lika stark bensinmotor blir prisskillnaden cirka 105.000 kronor.

Jag ställer mig tveksam till att Volvos värde blir så högt att man kan räkna hem det bilköpet.

Men det finns faktiskt en del premium i Volvon, man kan lägga till extra för bra detaljer som elvärme i baksätet, elmanövrerad passagerarstol, läderklädsel och rattvärme. Bra utrustning men har det gått så långt att en premiumbils främst företräden inte har med fundamentala tekniska saker som elektrifiering och räckvidd på el att göra utan om namnet på bilen och komfortdetaljer?

Nu har jag inte kört Lynk & Co 01, och förmodligen finns det skillnader när det gäller buller, fjädring, kvalitetskänsla och körupplevelse. Det ska ett framtida test avslöja (det har nu gjorts, reds. anm.). För Volvos del och för bilköparnas skull hoppas jag att skillnaderna är tydliga.

LÄS MER: Lynk & Co 01 testas mot Volvo XC40 och Cupra Formentor

I annat fall vet vi att runt 20 procent av priset på en XC40 T5 Recharge bara handlar om image – att kunderna betalar 100.000 kronor för känslan – samtidigt som de får en sämre produkt när det gäller elektrifiering. Enligt min logik hade det varit mycket mer naturligt om den billigare Lynk-bilen hade haft kortare elektrisk räckvidd, och därför varit billigare.

Men Volvo har förmodligen gjort den riktiga analysen i detta fallet, satt priset högt och tjänar stora pengar. Bilköpare – som inte läser auto motor & sport – har förmodligen inte koll.

Till dig som trots allt vill lägga 100.000 kronor extra för en Volvo har jag ett lite råd: vänta en stund. Jag kan inte tänka mig att Volvon ska fortsätta att säljas med det mindre batteripaketet någon längre tid.