Testad dimension: 225/45-17
Däcken i testet
• Continental WinterContact TS 860 (vinterdäck)
• Continental AllSeason contact
• Goodyear Vector 4Seasons
• Michelin CrossClimate +
• Nexen N’blue 4 Season
• Nokian Weatherproof
• Toyo Celsius
• Vredestein Quatrac 5
• Continental PremiumContact 5 (sommardäck)
Däcken passar bland annat på…
• Audi A3
• BMW 1-serie/2-serie
• Fiat 500L
• Honda Civic
• Mercedes CLA
• Opel Zafira
• Peugeot 308
• Seat Leon
• Skoda Octavia
• Volvo S60/V60
• VW Golf/Beetle/Bora
Transportstyrelsen har inte varit nöjda med den nuvarande, ”luddiga” definitionen av vinterdäck och har därför haft ute ett remissförslag för vintersäsongen 2019/2020. I korthet går förslaget ut på att istället använda däckmärkningen alptopp/snöflinga (3PMSF) som definition för vinterdäck.
För att få märkningen alptopp/snöflinga måste däcken genomgå tester och prestera ett visst drivgrepp på snö. Samtliga året-runt-däck som testas i den här artikeln är märkta med alptopp/snöflinga, vilket innebär att de är godkända som vinterdäck nästa vinter 2019/2020.
Allt fler bilägare väljer så kallade åretruntdäck till sin bil. Ungefär 16 procent av alla nya personbilsdäck och däck till lätta lastfordon är just åretruntdäck.
Går det ut över vinterdäcken? Nej, vinterdäck har fortfarande 50 procents marknadsandel. Däremot minskade försäljningen av sommardäck till 34 procent.
Vad beror det på? Till viss del beror det på klimatförändringar men också på förändringar av köpbeteenden. För 20 år sedan såldes fortfarande många bilar till privatkunder. Idag går nästan tre fjärdedelar ut via leasing, uthyrning och tjänstebilsflottor. De är betydligt mer inriktade på så låga driftkostnader som möjligt och undviker helst verkstadsbesök. Det innebär att man strävar efter långa serviceintervaller – och åretruntdäck.
Åretruntdäck brukar dock inte kunna matcha sommar- och vinterdäck på deras respektive specialområde. De ger sämre fäste i vinterväglag, mindre stabilitet och grepp på sommarvarm asfalt, och de slits snabbare. Av tradition – och med erfarenhet av de dåliga egenskaperna – har vi i Sverige inte använt begreppen ”allseason” eller åretruntdäck. Rekommendationen har alltid varit att använda sommardäck på sommaren och vinterdäck på vintern.
För att titta närmare på däckutvecklingen har vi jämfört den senaste generationen åretruntdäck med ett sommar- och ett vinterdäck. På så vis kan vi slå fast att åretruntdäcken är underlägsna sina specialister på respektive område.
Det skulle i så fall inte vara någon överraskning, men nu tänkte vi intressera oss för alternativa lösningar. Skulle det kunna vara så att ett lite större format kan utjämna åtminstone några av åretruntdäckens svagheter?
För att få svar på det har vi jämfört ett vinterdäck och ett sommardäck i den för Golfklassen vanliga dimensionen 205/55 R16 med sju aktuella åretruntdäck i det populära, breda formatet 225/45 R17. Det passar utöver Volkswagenkoncernens kompaktmodeller även BMW 1-serien, Mercedes CLA och Honda Civic.
Valet av referensdäck för sommar och vinter föll som vanligt på föregående års testvinnare: Continental WinterContact TS 860 (dubbfritt, mellaneuropeiskt vinterdäck) respektive Continental PremiumContact 5.
Finland i slutet av februari. Här, långt norr om polcirkeln, ska åretruntdäcken visa om de kan komma i närheten av det smalare vinterdäcket. Det kan de, för efter flera dagars intensivt mätande och testkörande står det klart: i fråga om fäste, bromsning på snö, sidgrepp och vägegenskaper är de bästa åretruntdäcken nästan lika bra medan de sämsta är 20 procent sämre än vinterdäcket.
Det är nya Continental som tar täten som bästa åretruntdäck på snö, med lite avstånd till Goodyear och Nexen, sedan Nokian jämsides med Toyo – Michelin och Vredestein hamnar sist med tydliga brister. Bästa åretruntdäck vintertid är med marginal det nya Continental AllSeasonContact.
Sommardäcket blir däremot en riktig utmaning. Endast med ”ett ägg på gaspedalen” och synnerligt finlir med ratten kan man hålla testbilen, en Seat Leon, på vägbanan. Bromssträckan fördubblas nästan, greppet är i stort sett noll och en slalombana går det knappast att ta sig igenom. Sommardäck är värdelösa i vinterväglag!
Nu förflyttar sig testlag och däck söderut, genom årstiderna. Tyskland hälsar oss välkomna med gråtrist, fuktigt vårvinterväder och temperaturer bara några grader över nollan. Perfekt! Nu ska åretruntdäcken testas på bevattnad vägbana. Bra bromsförmåga på våta och kalla vägar är verkligen viktigt för säkerheten.
Kan vinterdäcket fortfarande hävda sig här på ett underlag det säkerligen kommer att utsättas för? Ja, det kan det och dessutom med marginal till de bästa åretruntarna. Särskilt vid låga temperaturer men även när testet upprepas i sommarvärme visar sig vinterdäckets fördelar i form av mjukare gummiblandning och det högre trycket per yta tack vare den smalare däckdimensionen.
Continental WinterContact TS 860 får stopp på bilen från 80 km/h på imponerande 31,8 meter. Det bästa åretruntdäcket behöver nästan fyra meter till. Endast lite sämre bromsförmåga uppvisar Michelin, Nexen och Continental, som för övrigt hamnar på samma nivå som det smalare sommardäcket. Därefter följer Vredestein och Nokian. Toyo stannar först efter 39 meter.
Men att bromsa på vått är inte allt. Lika viktigt är egenskaperna för att förhindra vattenplaning. Vi testade det på permanent bevattnade testbanor och vid två temperaturförhållanden. Vinterkyla (dock över nollan) och sommarvärme. Särskilt säkra här är Goodyear, Continental och Nokian, medan Michelin viker på tvären och Vredestein snabbt börjar ”surfa” rakt fram.
De båda smala 205:orna är betydligt bättre på att undvika vattenplaning, oavsett om det är sommar- eller vinterdäcket. Med de bredare åretruntdäcken får man se upp med störtskurar, vattenpölar och snöslask.
Testet i handlingbanan visar däremot att man kör snabbare, säkrare och smidigare vid regnvåt men inte dränkt vägbana med de bästa åretruntdäcken. Bland dem det överlägsna Michelin men även Goodyear, Nexen och Continental klarar sig bättre än de smalare sommar- och vinterdäcken. Bara Nokian, Vredestein och Toyo verkar förhållandevis rädda för vatten. Det bästa regndäcket över alla disciplinerna är till slut Goodyear Vector.
Torr asfalt är nästa test. Här räknas dynamik men främst säkerhet. Kortaste bromssträcka ger bäst betyg och det har det sommarorienterade Michelin CrossClimate+ gjort sig förtjänt av. Med en bromssträcka på 39,4 meter från 100 km/h till stopp är det bara 3,7 meter sämre än sommardäcket som stannar på 35,7 meter, trots det jämförelsevis fint lamellskurna mönstret och 3,2 meter bättre än vinterdäcket.
Continentals åretruntdäck skuggar det föredömligt bromssäkra Michelin med drygt 2,5 meter. Strax bakom kommer Nexen. Vredestein, Nokian och Goodyear får till och med finna sig i att komma efter vinterdäcket. Toyo är toksist.
På den torra, snabba handlingbanan, i snittfarter på 120 km/h, verkar det givet att det smala vinterdäcket ska hamna i kölvattnet, men inte! Det lämnar båda allvädersdäcken från Nexen och Continental bakom sig. Vredestein dominerar fältet, både med de säkraste vägegenskaperna och snabbaste varvtiderna. Till och med före det smala sommardäcket.
I topp därefter ligger Michelin, Continental och Toyo. Goodyear, däremot, verkar lite hämmat av sina vinterdäcksgener. När vi lägger till ytterligare kriterier som filväxlingssäkerhet och däckbuller framstår bilden klar. Segrare på torrt underlag är Vredestein Quatrac 5 – mycket knappt före Michelin.
Därmed visar vårt test följande:
• Åretruntdäck kan, genom att man väljer en bredare dimension, nå upp till specialdäckens nivå i enstaka discipliner – även på snö.
• I de särskilt säkerhetsrelaterade områdena som inbromsning och vattenplaning har de smalare sommar- eller vinterdäcken en fördel.
• Kan man till och med rekommendera åretruntdäck? Ja, om däcket passar din användarprofil och väderleksregion.
Vilket ska man då välja? Om man bor i Sydsverige med mestadels våta vägbanor vintertid och snö då och då, kan Continental eller Goodyear vara vettiga val. Om man reser mycket ute i Europa är Vredestein och Michelin både stabila och hållbara. Men för högsta möjliga säkerhet väljer man vinterdäck på vintern och sommardäck på sommaren, denna rekommendation ligger fast. I synnerhet i ett land som vårt.
EN KOMPROMISS
Åretruntdäck blir aldrig bäst i någon disciplin eller på något underlag. Tanken är att slippa skifta däck, vilket vi svenskar är vana vid, inte minst på grund av vårt klimat.
Men för de som kör mest på våta eller torra körbanor kan ett åretruntdäck kanske passa. I varje fall är de bästa åretruntdäcken sannolikt inte sämre än flera år gamla och slitna vinterdäck.
Ett annat användningsområde för åretruntdäck är att använda dem som höst- och vårdäck. Att ha tre uppsättningar hjul till sin bil kan tyckas lyxigt men det minskar risken för att bli överraskad av höstens första – eller vårens sista – snöfall.
Vad säger lagen om åretruntdäck?
I Sverige har vi en vinterdäckslag och vinterdäck definieras enligt Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2009:19:
”3 § Med vinterdäck avses i dessa föreskrifter däck som särskilt framtagits för vinterkörning och som är märkt M+S, M.S., M & S, M–S, MS eller ”Mud and Snow”.”
Det är alltså två saker som ska uppfyllas: vinterdäcken ska vara märkta med någon av M+S kombinationerna men vinterdäcken ska också ”särskilt framtagits för vinterkörning”. Det räcker alltså inte enbart med M+S märkningen.
Däckbranschorganisationen STRO har i nästan 20 år tagit fram en årlig vinterdäcklista. Där sammanställer däcktillverkare och däckimportörer de däck som motsvarar kraven på ett vinterdäck i Sverige. En däckimportör kan välja att inte ta med ett åretruntdäck på vinterdäcklista (eftersom det inte anses tillräckligt bra som vinterdäck).
Vinterdäcklistan från STRO är inte komplett då en del däck inte anmälts, av olika anledningar. Avsikten med vinterdäcklistorna är att vara en hjälp för både konsumenter, gummiverkstäder, polis och försäkringsbolag för att snabbt kunna se om ett däck är ett vinterdäck eller inte, utan att behöva leta fram denna information hos tillverkare eller importörer.
Enligt STRO är det i slutändan en tolkningsfråga vad som motsvarar kraven för ett vinterdäck, och där är det polisen eller i sista hand domstolen som gör den tolkningen.
Efter nästan två decennier kan man tycka att definitionen av ett vinterdäck borde testats av domstol. Men varken STRO eller de däcktillverkare vi kontaktat inför det här däcktestet känner till något domstolsfall. Att använda STRO:s vinterdäcklista som ett juridiskt dokument är tveksamt, men saken har alltså inte prövats i domstol.
Årets vinterdäcklista från STRO blir den sista. Från 1 januari 2019 publiceras inga vinterdäcklistor längre, på grund av Transportstyrelsens nya förslag.
Transportstyrelsen är inte nöjda med den nuvarande, ”luddiga” definitionen av vinterdäck och har därför haft ute ett remissförslag för vintersäsongen 2019/2020. I korthet går förslaget ut på att istället använda däckmärkningen alptopp/snöflinga (3PMSF) som definition för vinterdäck.
För att få märkningen alptopp/snöflinga måste däcken genomgå tester och prestera ett visst drivgrepp på snö. Vissa M+S däck är även märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF), men långt ifrån alla.
Den nya definitionen av vinterdäck ska börja gälla 1 april 2019. Men bilägare får några års dispens att slita ut sina gamla M+S däck för vinterbruk. Vårt råd är som alltid vinterdäck på vintern och sommardäck på sommaren.
Samtliga åretruntdäck som ingår i det här testet är märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF). Så länge ingen domstol prövar frågan är alltså åretruntdäcken lagliga den här vintersäsongen och definitivt lagliga som vinterdäck nästa säsong, 2019/2020.
Med detta sagt om juridiken kvarstår frågan om det är lämpligt att använda åretruntdäck, på sommaren eller vintern.
Som vårt test visar är åretruntdäck överraskande bra, betydligt bättre än sitt rykte. Men vi ger ändå samma råd som vi alltid gjort, sommardäck är bäst på sommaren och vinterdäck är bäst på vintern. Med vinterdäck menar vi då dubbdäck, dubbfria nordiska vinterdäck och de så kallade mellaneuropeiska dubbfria vinterdäcken (kallas även kontinentaldäck).
De bästa mellaneuropeiska vinterdäcken presterar mycket bra på våta vägar, har högt hastighetsindex och hyggligt bra egenskaper på snö. På is är de mellaneuropeiska vinterdäcken generellt sämre än nordiska vinterdäck. Mellaneuropeiska vinterdäck kan vara ett bra val i södra Sverige, eller på motorstarka bilmodeller som måste ha lågprofildäck.
