Ungefär 160 fordon står utställda i Mercedes eget museum i Stuttgart. Men i lagerhallar och hangarer på fabriken väntar fortfarande över 800 bilar på att få synas.
Välkommen in på ett besök i den heliga hallen. Den slår den oförberedda besökaren med häpnad. Här finns bilhistoria från 130 år tillbaka i tiden.
”Jag har varit där. Det var trångt och fantastiskt. Efter att ha varit i lagren var ju det vanliga museet mest en gäspning”, säger Joakim Dyredand, redaktör på auto motor & sport.
En skön fläkt av högoktantig bensin kryddad med en skvätt racingolja och den kalla doften av stål som njuter av vila möter den som kliver in i de heliga hallarna.
”Varje år växer samlingen med 30–50 exemplar”, berättar museimedarbetaren Holger Lützenkirchen för vår tyska systertidning auto motor und sport.
Det handlar inte bara om klassiska bilar som köps in för att komplettera, utan också ett exemplar av alla dagens modellserier.
”Ja, vi samlar ju inte bara för oss själva utan även för kommande generationer. Vi kan ju inte avgöra vad som blir av intresse i framtiden. Därför samlar vi på allt som Mercedes och Smart tillverkar.”
Det är verkligen inget museum man kliver in. Här är trångt med många irrgångar och ibland krävs det både att dra in magen och lyfta högt på benen. Noviser som kliver in känner sig lite som Indiana Jones på jakt efter den hemliga skatten.
En av godbitarna är en helt plåtren Mercedes 190 SL där dekalen ”NASA Flight Research Center” skvallrar om dess mångårige ägare: astronauten David R Scott, som blev den sjunde människan att kliva ner på månens yta, och som med sitt experiment med en hammare och en falkfjäder bevisade Galileos tes att lätta och tunga föremål faller lika snabbt i frånvaro av atmosfär. Lackeringen på Scotts 190 SL hade dock knäckts av den kaliforniska solen.
Fler godbitar i ”Mercedesbunkern”
• Nästan alla bilar bär en egen historia. Som kompressor-formelbilen W165 från 1939 som kan berätta för sin granne om sin ärofyllda men korta karriär. Den konstruerades och byggdes på blott nio månader för att köras i GP Tripoli. Där tog den en dubbelseger, men kriget stoppade en lysande karriär.
• Apropå kriget finns här också bilar som användes av en viss tysk rikskansler/diktator.
• Här finns också den aerodynamiskt optimerade högfartsbilen C111, som på 1970-talet satte rekord på rekord på den italienska högfartsovalen Nardò. Sex exemplar av gatversionen av supersportvagnen C111 står i ett angränsade rum: två i det ursprungliga utförandet från 1969 och fyra i versionen från 1970 med fyrskivig wankelmotor och 350 hästkrafter.
• Mitt i allt står en Mercedes 300 SL – helt i vitt – som faktiskt är unik. Det är den enda byggda ”Måsvingen” med glasfiberkaross. Under utvecklingen testades flera olika material. Glasfiberkaross blev för tung.
Och förutom allt detta: Bepansrade påvemobiler med glas-tron. En handfull Benz Velo som var den första storserietillverkare bilen. Vid sidan av en rad 600-modeller, långa och superlånga, står en kompressorsportvagn från 1930-talet, Benz Patent-Motorwagen (kallad världens första bil) och världsmästarbilen i grupp C.
Vi kan hålla på hur länge som helst.
130 år av bilhistoria. En drömsamling utanför museibesökarens synfält.
