Film: Polisens fartkontroll – med snurrigt budskap

”Det är viktigt att hålla hastigheten för att rädda liv,” säger polisinspektör Lotta Lundroth Ohlsson i polisens nya film om hastighetsövervakning. Och de flesta av...
Annons

”Det är viktigt att hålla hastigheten för att rädda liv,” säger polisinspektör Lotta Lundroth Ohlsson i polisens nya film om hastighetsövervakning. Och de flesta av oss bilister kan nog hålla med om att hastighetsgränserna finns där av en anledning och ska respekteras.

Men filmen inleds med ett påstående som inte är helt lätt att förstå. Texten lyder ordagrant:

”Enligt Trafikverket kör fler än hälften av trafikanterna över hastighetsgränsen. Och det är de som kör 6-10 km/h för fort på 70-, 80- och 90-vägar som står för den största andelen av olyckorna.”

Skulle en bilist som kör endast 6-10 km/h för fort orsaka fler olyckor än andra? Finns det en magisk gräns där en bilist helt plötsligt övergår från att vara säker och istället blir jättefarlig? Stämmer det verkligen att de som kör något över hastighetsgränsen står för majoriteten av olyckorna?

Vi på auto motor & sport har varit i kontakt med Trafikverkets säkerhetsexperter för att reda ut vad som egentligen gäller. Helt klart är att den första meningen i polisens påstående är korrekt, en liten majoritet (strax över 50 procent) av bilisterna kör några kilometer för fort i snitt. Sen kommer en tuff, pedagogisk utmaning i att skilja på orsak och konsekvens.

Att köra några enstaka kilometer över hastighetsgränsen innebär inte att man med någon automatik orsakar fler olyckor. Däremot visar all forskning att konsekvenserna efter en olycka ökar med hastigheten och blir allt mer dramatiska. Att frontalkrocka i 60 km/h är betydligt farligare än i 55 km/h, till exempel.

Att få ner snitthastigheten med bara några km/h skulle ge stor påverkan i olycksstatistiken. Antalet olyckor skulle förmodligen inte minska markant, men konsekvenserna av ett mindre krockvåld skulle ge färre allvarliga skador och ett minskat antal dödsfall i trafiken.

Trafikverket har därför satt upp som mål till 2020 att uppnå en ”hastighetsefterlevnad” på 80 procent, något som man enligt nuvarande prognos inte kommer att nå. För att nå sitt mål kan vi bilister nog räkna med fler åtgärder från Trafikverket, de närmaste åren.

I sin senaste rapportAnalys av målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet 2014” från förra året redogör Trafikverket för förbättringar och framtida mål. Man kan då bland annat se att ökad säkerhet hos bilar och förbättrade landsvägar haft en mycket positiv påverkan. Antalet dödade bilförare har i stort sett halverats under det senaste decenniet. Men antalet dödsfall bland oskyddade trafikanter (gående, cyklister, mopedister, med flera) har inte sjunkit speciellt mycket. Trafikverket skriver i sin rapport:

”För att nå målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras. Under 2014 dödades 72 personer på det kommunala vägnätet och 2.160 skadades allvarligt. Ungefär 42 procent av de dödade var gående eller cyklister.”

Trafikverket skriver också att risken att dödas för oskyddade trafikanter är fem gånger högre om olyckan sker vid 50 km/h jämfört med 30 km/h. Att sänka snitthastigheten och bygga bort ”konfliktområden” (framför allt korsningar där bilar och oskyddade trafikanter blandas) har stor potential att sänka antalet dödsfall och svårt skadade i trafiken.

Så vad säger ni läsare? Var bör polisen utföra sina hastighetskontroller? Vilken förändring skulle ge den största förbättringen när det gäller antalet dödade och skadade i trafiken?

Använd gasa/bromsa nedan och skriv vad ni tycker i fältet för kommentarer.

Film: Polisens fartkontroll – med snurrigt budskap
Mobila ATK, automatisk trafikkontroll, används för att tillfälligt övervaka ett speciellt vägavsnitt.
Annons
Annons
Rulla till toppen