Tio myter om vinterdäck – är du också lurad?

Vi har alla lurats av myter, gamla lögner som upprepats så ofta att du uppfattas som sanna. Samma sak gäller för vinterdäck. Läs artikeln och få full koll. Då är du den som vet bäst nästa gång en myt upprepas.

Tio myter om vinterdäck – är du också lurad?
Vintern är här och körningen blir ett nöje med bra däck. Men låt dig inte luras av alla osanningar som finns om vinterdäck.

Det finns många självutnämnda "proffs" som påstår sig veta sanningen om vinterdäck. Risken är stor att även du stött på deras envisa påståenden, sådana som ger en helt felaktig bild av dubbade och odubbade vinterdäck.

Vi har samlat de tio vanligaste, dummaste och mest farliga påståenden om vinterdäck i den här artikeln. Syftet är förstås att rusta dig med det bästa faktaunderlaget när det gäller vinterdäck.

Även om du inte behöver skaffa nya vinterdäck den här säsongen så citerar vi gärna ett gammalt ordspråk: "Ej bättre börda man bära kan än kunskap mycken." Nästa gång vinterdäck kommer upp som samtalsämne på jobbet eller vid middagsbordet så är det du som har bäst koll.

Totalt utslitna dubbar. Dags att byta däck.

1. Däck försämras med ålder

Fel. När däck lagras rätt och inte utsätts för solljus, hög värme eller ozon åldras de inte nämnvärt. Branschorganisationen STRO lät VTI (Statens väg- och Transportforskningsinstitut) testa tre år gamla vinterdäck och de presterade likartat som helt nytillverkade däck.

Däremot är den tekniska utvecklingen av vinterdäck snabb. En ny däckmodell har bättre egenskaper än sin föregångare. Och slitna däck presterar allt sämre. Att byta till nya vinterdäck kan därför upplevas som ett riktigt lyft.

Dubb kan slitas snabbare än slitytan i däckmönstret. Ser det ut som på bilden till höger har man inte mycket glädje av sina dubbdäck, även om däckmönstrets djup är lagligt. Dags för däckbyte och investering i högre säkerhet!

Dubbfria vinterdäck har utvecklats och presterar mycket bra, speciellt på moderna bilar med antisladdsystem.

2. Dubbfria vinterdäck är idag lika bra som dubbdäck

Fel. Forskning pågår ständigt kring nya typer av gummiblandningar, förbättrade mönster och bättre material för stommen. Alla dessa framsteg används på både dubbade och dubbfria vinterdäck. Båda typerna av vinterdäck blir alltså bättre, år för år.

Däremot hjälper moderna bilars antisladdsystem till genom att tillåtna mindre sladdvinklar och även häva sladdar. Det gynnar de dubbfria däcken som trivs bäst med att inte sladda så mycket.

Valet mellan dubbdäck, dubbfria nordiska däck eller europeiska friktionsdäck är upp till varje bilägare. Det gäller att välja bäst typ däck för det underlag som dominerar på vintern.

Vinterdäck ökar inte förbrukningen. Ofta är det precis tvärtom.

3. Vinterdäck ökar bränsleförbrukningen

Fel. Några av de mest lättrullade däcken som finns på marknaden idag är faktiskt dubbfria vinterdäck från premiumtillverkarna. Vinterdäck har som regel också smalare bredd och högre profilhöjd, vilket bidrar till ännu lägre rullmotstånd.

Dubbfria vinterdäck brukar felaktigt kallas för friktionsdäck. Även dubbdäck är friktionsdäck, utan friktion blir det inget grepp. Men ordet "friktion" leder tankarna till högt rullmotstånd – vilket alltså är en myt.

Något som kan ha bidragit till myten är att vinterdäcken ibland har en annan rullomkrets än sommardäcken, då visar färddatorn fel förbrukning. De som väljer att köra med hjulspinn och sladd i snön hela vintern lär också förbruka mer bränsle, men det kan man inte skylla på däcken.

Att skifta till sommarhjul för tidigt på våren – med motivet att spara bränsle – är alltså helt fel. Plus att man då riskerar att drabbas av årets sista halka, som ibland kommer sent på våren, med sommarhjulen på. Mindre kul.

KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL SIDAN 2

Dubbdäcksförbud finns i en del svenska städer, främst Stockholm. Partikelhalten sjunker på gator med dubbdäcksförbud men inte med några dramatiska siffror.

4. Partiklar från dubbdäck dödar tusentals människor varje år

Fel. Dålig luftkvalitet i storstäderna – speciellt vintertid – är en hälsofara som ska tas på allvar. Men situationen är komplex och det finns inga enkla förklaringar, heller inga enkla lösningar.

Att förbjuda dubbdäcken ger ingen radikal förbättring av luftkvaliteten. De partiklar som kommer från nedfall från luften (blåser in från andra delar av Europa), från halkbekämpning och inte minst från vedeldning i kakelugnar finns kvar och rörs upp även av dubbfria däck. Hastighet spelar däremot roll, 30 km/h ger lägre mängd luftpartiklar än 50 km/h.

De senaste åren har debatten kring luftkvaliteten i storstäderna mest handlat om NOx- och partikelutsläpp från dieselmotorer. Dieselpartiklarna är mindre (PM2,5), jämfört med partiklar från vägen (PM10), och går via lungorna ut i blodet. I en EU-rapport från 2012 uppskattade man att luftföroreningar varje år orsakar 430.000 för tidiga dödsfall i EU:s 28 länder. Dubbdäck används bara på en mycket liten andel av de fordon som körs i EU.

Goodyear Vector 4Seasons är ett exempel på ett alldeles utmärkt "året-runt-däck". Men jämfört med nordiska, dubbfria däck är greppet på snö och is dåligt.

5. Allseasondäck är de bästa däcken

Fel. För det första är så kallade allseasondäck – eller åretruntdäck – nästan aldrig godkända som vinterdäck i Sverige. Det är STRO som tillsammans däckimportörerna bestämmer vilka däck som är godkända som vinterdäck.

Det stämmer att den tekniska utvecklingen även gynnat allseasondäcken, de är betydligt bättre idag jämfört med för 10–15 år sedan. Men de har ändå sämre egenskaper på snö och is jämfört med nordiska, dubbfria vinterdäck. Och de är alltså – nästan utan undantag – olagliga under vinterdäcksperioden.

6. Budgetdäck duger bra till äldre bilmodeller

Fel. Budgetdäck har som regel inte speciellt bra egenskaper, mer än att de har ett bra mönsterdjup. Och äldre bilar har inga elektroniska hjälpsystem, ibland inte ens ABS-bromsar. Att kombinera ett dåligt däck med en äldre bil kan därför bli riktigt farligt.

Premiumdäck är det vi rekommenderar, i alla lägen. Har familjen två bilar bör båda ha bra däck och den förare som har minst erfarenhet vid vinterkörning ska helt klart ha de bästa däcken.

Kinesiska Hercules Winter HSI L, ett så uselt "vinterdäck" att det inte borde få säljas.

7. Budgetdäck ger bäst ekonomi

Fel. Budgetdäck må vara billigare i inköp än de bästa premiumdäcken, men de rullar i många fall betydligt tyngre vilket ger högre bränsleförbrukning. Och livslängden är inte sällan sämre än hos påkostade premiumdäck.

Nokian Tyres gjorde ett överslag på kostnaderna och jämförde två däck från ett av höstens vinterdäcktester. Om man tänker sig att premiumdäcket rullar 5.000 mil och jämför det med testets mest tungrullade budgetdäck skulle enbart bränslebesparingen bli 3.500 kronor.

Skillnaden i pris mellan premiumdäck och budgetdäck är som regel inte så väldigt stor. Och väger man in ökat rullmotstånd och kortare livslängd är det "dyra" premiumdäcket i praktiken bäst för plånboken – samtidigt som man får ökad säkerhet och roligare köregenskaper på köpet.

 

Dubbfria däck har böjliga "lameller" i däckmönstret som ska grepp om ojämnheter i is och snö. Bra på vintern, men inte på sommaren.

8. Dubbfria vinterdäck fungerar bra året runt

Fel. Nej, förresten – det är FARLIGT FEL! Vi testade detta i somras med skrämmande resultat (se videon nedtill på sidan). De dubbfria vinterdäcken gav 42 procent längre bromssträcka på våt asfalt. På torr asfalt var skillnaden 39 procent.

Procent är kanske svårt att använda som jämförelse. Men vid den punkt där bilen med sommardäck stod still efter inbromsning, där passerade bilen med dubbfria vinterdäck i 60 km/h. Skulle en fotgängare bli påkörd i 60 km/h leder det med stor sannolikhet till döden.

Enligt Sifo kör cirka 250.000 bilar på dubbfria vinterdäck även på sommaren. Vi borde ha en "sommardäckslag" i Sverige, men det har vi tyvärr inte.

Rätt däcktryck är bra, men inte för högt. Använd en mätare, den här hittade vi på Clas Ohlson för 99 kronor. Duger fint!

9. Högt däcktryck sparar mycket bränsle

Fel. För lågt däcktryck kan i värsta fall halvera däckets livslängd och förbrukningen ökar. Men för högt däcktryck ger bara en blygsam förbättring av rullmotstånd och bränsleförbrukning.

Våra mätningar visar att en sänkning med 0,5 bar under rekommenderat tryck ger 3–4 procent ökad bränsleförbrukning. 1,0 bar under rätt däcktryck innebär en fördubbling, alltså 6–8 procent ökad förbrukning.

Att öka däcktrycket över det som biltillverkaren rekommenderar tjänar man inte så mycket på. En ökning med 0,5 bar över rekommenderat tryck gav måttliga 1,2 procent lägre bränsleförbrukning. Även en tokhöjning med 2,0 bar över rekommenderat tryck gav inte mer än 3,3 procent lägre förbrukning. Då har också all komfort försvunnit.

Strax under noll grader är det som halast, och farligast. Speciell de mellaneuropeiska, dubbfria däcken kan vara lömska.

10. Vinterdäck behövs bara när det är många minusgrader

Fel. Det här är en av de farligaste myterna eftersom de flesta bilister är helt omedvetna om temperaturens inverkan på däckgreppet.

Om asfalten är helt torr är greppet bra även vid minusgrader. Men under perioden höst-vinter-vår är det mycket sällan helt torrt utan istället vått. På våta vägar tappar sommardäck mycket av greppet vid lägre temperaturer.

Farligast är saltade vägar där temperaturen trillat ner under nollan men saltet gör att isen hålls upplöst och det bildas en oljig sörja som är extremt hal. Sommardäck och mellaneuropeiska friktionsdäck har mycket dåligt grepp på detta underlag. Jämfört med bra dubbdäck och nordiska vinterdäck kan bromssträckan fördubblas eller till och med tredubblas.

Vid ännu lägre temperaturer, från minus 5–10 grader, ökar greppet hos vinterdäcken och skillnaderna minskar. Vid riktigt hård kyla, 20–30 minusgrader, är greppet som bäst hos vinterdäcken.

Det här förhållandet med temperaturens inverkan är väl känt hos de som testar vinterdäck. För att få stabila mätresultat ska det vara minst fem minusgrader. Runt nollstrecket blir mätningarna så oregelbundna att man inte kan använda siffrorna. Bara att sätta på nytt kaffe och vänta på lägre temperaturer.

Däcktester är tidskrävande och när det gäller vinterdäck är underlaget helt avgörande för resultatet. När temperaturen är kring nollan varierar mätresultaten som mest.

Bonusmyt:

11. Tidningstester av vinterdäck är helt opålitliga

Fel. En del däckhandlare brukar hävda med emfas att alla motorjournalister är mutkolvar. Och/eller så är det den däcktillverkare som annonserar mest som vinner testerna. Men så är det inte.

Att testresultaten varierar mellan tidningarna beror på att förhållanden varit olika. Som nämndes ovan har temperaturen stor betydelse och ska man hitta den mest sannolika förklaringen kan stressade scheman innebära att man använder testdata som kanske borde verifierats vid fler tillfällen.

Testa vinterdäck är komplext och komplicerat. Det behövs mycket stora resurser och lång erfarenhet för att förbereda underlaget på bästa sätt.

Läser man däcktesterna riktigt noga skiljer sig kanske delbetygen inte åt så mycket. Men tidningarna "viktar" betygen med olika många poäng och då kan slutresultatet skifta.

De av er läsare som tagit del av flera vinterdäcktester ser att det finns en handfull däcktillverkare som alltid ligger i topp. Det är ur denna grupp som man bör välja sin favorit till bilen. Även om det finns skillnader mellan egenskaperna hos däcken är de som ligger i topp bra val.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Här lärde jag mig ett par nya grejer, måste jag erkänna! (= gasa)
192
251