Många lever med villfarelsen att ljusstyrkan i en xenonlampa åldras som hos halogenlampor – det vill säga inte alls. Men det är helt fel, ljusstyrkan i xenonlampor kan mer än halveras efter några år.
Rådet är att byta båda xenonlamporna vid cirka 8.000 mil.
Moderna bilar är som regel komplicerade och det är inte mycket av underhållet man själv som kan göra. Utom möjligtvis att byta glödlampor. Men skulle du våga byta xenonlamporna?
Att byta xenonlampor är faktiskt inte svårare än att byta vanliga glödlampor. Svårigheten ligger snarare i hur komplicerat det är komma åt lamporna. På vissa bilmodeller är det plättlätt och på andra så dumt att man måste montera ned stötfångaren och/eller delar av fronten.
I den här artikeln ska vi visa hur man byter xenonlampor själv, vilket kan spara en hel del pengar. Men vi ska också visa hur nödvändigt det kan vara att byta xenonlampor då de åldras och tappar mycket av sin ursprungliga ljusstyrka.
Vanliga halogenlampor brukar knappt förlora någon ljusstyrka alls när de åldras. Så länge lampan lyser finns det ingen anledning att byta den. Men så är det inte med xenonlampor, där sker en påtaglig försämring av ljusstyrka med ökad ålder. Rekommendationen är att byta xenonlampor vid runt 8.000 mil, då har de i många fall tappat upp till 50 procent av den ursprungliga ljusstyrkan.
Den gradvisa försämringen av ljusstyrkan i xenonlampor är svår att upptäcka. Det är först vid ett byte som man slås av den stora förbättringen. Med ökad ålder ändras också färgtemperaturen i xenonlampor, de kan bli vitare i sin karaktär och även få rosa inslag i slutet av livslängden. Eftersom både ljusstyrka och färgtemperatur förändras med ökad ålder rekommenderas alltid att byta båda xenonlamporna, även om det bara är en lampa som gått sönder.
När xenonlamporna började introduceras på bilar i mitten av 90-talet var de dyra tillval. Och xenonlamporna var hiskeligt dyra att byta, ifall de gick sönder. Men precis som all annan teknik har priserna gått ner. Ett par E-märkta D1S xenonlampor av god kvalitet kostar kring 500–600 kronor och priserna startar en bit över 200 kr/par. Så kallade ”originallampor” från exempelvis Osram och Philips ligger runt 700–1.500 kronor paret.
Vänder man sig till en märkesverkstad är det dock inte ovanligt att man vill ha 1.500 kronor för en xenonlampa. Arbetstiden varierar förstås beroende på bilmodell men räkna med 1.500 kr/timme.
Som de flesta redan förstått finns det alltså en hel del pengar att spara, om man kan byta xenonlampor själv.
Att ge några generella råd om vilka bilmodeller som lämpar sig för den normalhändige vågar vi oss inte ge. Det beror givetvis helt på hur duktig och van man är, och hur svårt det är. Flera biltillverkare har gjort det enkelt för sina bilägare genom att göra hela strålkastarhuset löstagbart. Flera Volvo-modeller har denna lösning, liksom Skoda Octavia som vi visar på bilderna nedan.
Men tyvärr finns det många dåliga exempel också. Förra generationen Volkswagen Passat från 2010 och framåt kräver att hela främre stötfångaren lossas, och då ska man verkligen veta vad man gör innan man ger sig i kast med den uppgiften. Senaste generationen Passat har en lucka inne i hjulhuset som gör det lättare att komma åt. En läsare som kontaktat oss hävdar dock att man kan byta lampor på Passat, om man inte har allt för stora händer och en spegel som underlättar återmonteringen.
Behöver fronten demonteras byter man givetvis båda xenonlamporna, samtidigt. Kanske även andra lampor, som annars skulle vara svåra att byta. Allt annat är bara dumsnålt.
Hur vet man då på förhand om man klarar av att byta xenonlampor själv? Som vanligt finns informationen på nätet och lämpligen går man in på YouTube och knappar in sökorden ”replace bulb headlight” plus modellnamnet på bilen. Svårt eller lätt – det kan bara du själv avgöra.
I exemplet här nedan byter vi xenonlampor på en Skoda Octavia RS 2008 som gått 14.000 mil. Lamporna har suttit sedan bilen var ny. För att få ett genomsnittligt värde använde vi samma ljustavla som vi annars har vid biltester, fast då bara de ljuspunkter som visar styrkan på halvljuset. Totalt är det sju mätpunkter varav två ligger mycket långt ut åt sidorna.
Den sammanlagda ljusstyrkan på en av de gamla xenonlamporna (vi mätte en i taget) var 755 lux. Den nya xenonlampan, en D1S 4300K som vi hittade hos Xenonkungen, fick sammanlagda ljusvärdet 1.999 lux. En ökning med 265 procent!
Vi kan på goda grunder anta att originallamporna från 2008 var inne på final i sin livscykel. Enligt Xenonkungen ska de nya xenonlamporna, som kostar 695 kr/paret, ge minst lika mycket ljus som originallamporna. Men i det här fallet hade alltså åldrandet gått så långt att ljusstyrkan var under hälften av det ursprungliga. Sannolikt presterar också Xenonkungens xenonlampor bättre än original.
Rent subjektivt blev det en fantastisk förstärkning av halvljuset, verkligen välkommet under den mörka årstiden. Att få en sådan förbättring av ljuset för strax under 700 kronor känns som en mycket bra investering.
Glödlampor, ljusteknik och xenonlampor
• De första elektriska strålkastarna på bilar kom redan 1898, men de hade kort livslängd och fungerade inte bra när det regnade. Innan dess använde man karbidlampor (acetylenlampa).
• Halogenlampor introducerades i början på 60-talet i Europa, men det skulle dröja ända till 1978 innan de blev godkända i USA.
• Sverige blev första land att införa varselljus som lagkrav, 1977. I EU blev det obligatoriskt 2011.
• Första bilmodellen med xenonlampor var BMW 7-serien 1991.
• Xenonlampor har en vitare färgtemperatur än halogenlampor, och det var avsiktligt. Eftersom de första xenonstrålkastarna var dyra skulle det också synas, ansåg marknadsavdelningen. Rent tekniskt är det inga problem att skapa ett xenonljus med samma färgtemperatur som halogenlampor.
• Att xenonlampor tillåts lysa starkare än halogenlampor beror på att de är effektivare, vilket nog lagstiftarna inte riktigt förstod. En halogen H4 ger 60/55 watt, men en xenonlampa är ”bara” på 35 watt. På pappret såg alltså xenonljuset beskedligt ut, med sin lägre effekt.
• För att gasen i en xenonlampa ska tända behöver spänningen stiga till cirka 20.000 volt. Det kan ta någon sekund innan xenonlampan lyser, efter att strömmen slagits på. När lampan tänt drivs den av en spänning på 85 volt.
• Lexus LS600h 2006 hade LED-teknik (lysdioder) till halvljuset och ett år senare kom Audi R8 med LED-ljus till både halv- och helljus (som tillval).
• Med en hårsmån blev BMW i8 först med laserljus. De första åtta bilarna levererades 5 juni 2014. Strax därefter lanserade Audi specialmodellen R8 LMX, även den utrustad med laserljus.