Detta är en insändarkrönika. Det innebär att innehållet är insändarens egen uppfattning.
Om 24-timmarsregelns tillämpning när skyltning på plats säger annat – är det då en komplettering av parkeringsregleringen eller en ersättning?
I Stockholm tillämpar man på många platser generellt regeln att parkering är tillåten på gatorna förutom en viss angiven dag per vecka, då det mellan 08.00 och 16.00 är p-förbud under perioden 1/11 – 15/5. Detta anges genom skyltning.
Det är ju ett sätt för kommunen att bättre utnyttja gatuutrymmet för parkering (ofta på båda sidor) men ändå tillförsäkra kommunen en dag för städning/snöröjning och så vidare. En inte oväsentlig aspekt då många städer alltmer förtätas, vilket medför att fler invånare bor på samma ytor som tidigare, ofta med fler bilar samtidigt som inte sällan gamla parkeringsytor försvinner.
Rimligen borde en sådan parkeringsreglering innebära ett effektivare utnyttjande av gatuutrymmet vid jämförelse med den vanligt förekommande datumparkeringen, då endast ena sidan gatan kan utnyttjas för parkering trots att kommunen de allra flesta dagarna vare sig har någon anledning att använda den frigjorda ytan för städning eller liknande eller heller de facto använder ytan.
Och samtidigt slipper bilägarna dessutom merarbetet med att flytta bilarna varje dag. Eller gör de kanske inte det ändå? För den allmänna 24-timmarsregeln för parkering kanske gäller parallellt med den skyltade. Underförstått. Eller kanske ersätter den platsspecifika skyltningen den allmänna regeln?
Ja hur är det egentligen? Jag har själv inte råkat ut för några böter med anledning av den regeln, men jag läste i en artikel i Mitt i Västerort om ett antal personer som känt av den i praktiken – och de känner sig uppenbart förvirrade att inte det räckt med att följa skyltningen.
Om man läser exemplen i artikeln står det: att ungefär hälften av de som stått på just platsen Ullvidevägen har fått böter för att de stått för länge; att de har fått det inte för att de brutit mot den på platsen skyltade parkeringsregeln (att inte parkera på torsdagar mellan 08.00–16.00 under perioden 1/11 – 15/5); att de i stället har fått det för brott mot den allmänna 24-timmarsregeln, enligt bestämmelserna i trafikförordningen.
Jag trodde nog, i vart fall tidigare, inte att man från kommunernas sida jagade p-böter för den som följde skyltningen, det vill säga gav kommunen tillträde på den av kommunen önskade veckodagen, vilket torde vara det primära syftet hos kommunen.
Men förstås har de flesta kommuner överlåtit mycket av övervakningen till externa aktörer som kanske inte bryr sig lika mycket om syftet och kanske blir lite mer bötfällande om de har chansen. Men oavsett vilket – bötfäller de på laglig grund – eller kanske tolkar de lagstiftningen fel?
Det får väl till att börja med anses förvirrande för gemene man att även om man följer den skyltade platsspecifika parkeringsregeln så får man ändå böter enligt en allmänt hållen parkeringsregel som då ska gälla utöver skyltningen.
Är det inte så i lagstiftningssammanhang, om jag förstått det rätt, att specialregler normalt har företräde framför allmänna regler (om de reglerar samma sak), liksom att speciallagstiftning går före allmän lagstiftning? Och i det här fallet är det ju än mer specifikt, platsspecifikt om vad som gäller för denna plats – att parkering på denna plats är förbjuden en dag i veckan under vinterhalvåret.
Vad står det då i trafikförordningen (1998:1276) om just detta? Bestämmelserna om stannade och parkering anges ju i 47–57 §§. 24-timmarsregeln återfinns i § 49 a.
”På allmän plats inom tättbebyggt område där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser och inom vägområde för allmän väg får fordon parkeras högst 24 timmar i följd på vardagar, utom vardag före sön- och helgdag…”
Men därtill står också att om ”särskilda villkor för parkering gäller på en plats som avses i första stycket”, vilket jag tolkar som att om skyltade bestämmelser finns så gäller dessutom endast att eventuella regler om avgift, p-biljett och/eller p-skiva så ska just de reglerna följas parallellt.
That’s it! Det är uttömmande! Inget mer står! Det vill säga, en högst rimlig tolkning skulle då vara att, om det finns skyltade platsspecifika parkeringsregler, så är det dessa som gäller och de har företräde framför 24-timmarsregeln.
Jag kan förstås ha rätt och jag kan förstås ha fel. Vore inte det härligt om man fick ett klargörande om 24-timmarsregelns tillämpning där platsspecifika skyltar säger något helt annat – och förvirrar bilisterna?