Kina – ett land i omkörningsfilen

Premium 40 år. Så lång tid tog det för Kina att avancera från bondesamhälle till högteknologisk supermakt. Världens största marknad är ett paradis för utländska biltillverkare med skräddarsydda modeller enbart för kinesiska köpare. Men nu har Kina börjat dra åt tumskruvarna för att främja den egna produktionen.

Kina – ett land i omkörningsfilen

Shanghai, november 2016. Stadsregeringen släpper appen "Honest Shanghai". Ett pilotprojekt som ska spåra medborgarnas beteende och förebygga kriminalitet. Det görs med hjälp av appens ansiktsigenkänning som, efter att man har loggat in med sitt ID-nummer, samlar in data från regeringens databaser och betygsätter användaren därefter.

De "goda" medborgarna får på så vis tillgång till saftiga rabatter för till exempel flygresor eller andra lyxvaror, medan "onda" personer istället får det svårare att få lån eller boende. Man skulle kunna jämföra det med en hederlig svensk kreditprövning, dock i mycket större skala. Tanken bakom projektet är inte bara att främja laglydighet utan snarare att ha kontroll över stadens 26 miljoner invånare. Fram till 2020 ska projektet även lanseras över hela landet. Nu kan man undra vad det har med bilindustrin att göra?

Digitalisering som vapen

Den kommunistiska regeringens aktuella femårsplan innehåller inte bara program som "Honest Shanghai" utan även en aktionsplan kallad "Internet Plus", som ämnar att digitalisera alla grenar inom industrin. Det är den kinesiska regeringens försök att blåsa nytt liv i den på senare tid något avsvalnande tillväxten.

För bilbranschen betyder det konkret att inhemska biltillverkare inte använder sig av västerländska digitaljättar som Google, Apple eller Amazon utan snarare de kinesiska motsvarigheterna som med hjälp av statligt stöd och ägande är minst lika avancerade.

De tre största aktörerna på den kinesiska marknaden, Baidu (Kinas motsvarighet till Google), Alibaba (konkurrent till EBay och Amazon) och TenCent (Kinas WhatsApp), har dessutom ingått en allians för att bygga en heltäckande digital infrastruktur kring bilen. Den ska innehålla allt från navigation och information till inköp, finansiering och hälsa.

Det vållar såklart problem för de stora utländska aktörerna på den kinesiska marknaden. Utrustade med inkompatibel mjukvara från Android och Apple är man inte alls lika konkurrenskraftiga som förr.

Försäljningsvolym i miljoner bilar per år.

Ett bra exempel på hur den kinesiska staten tvingar utländska aktörer på knä är Ubers intåg i Kina. I tre långa år låg den befintliga kinesiska motsvarigheten Didi i ett bittert priskrig med den amerikanska giganten, där båda sidor tyngdes av miljardförluster.

Slutligen, med hjälp av massiva finansiella injektioner av den kinesiska staten, kunde Didi köpa upp Ubers kinesiska gren, inklusive namnrättigheterna samt databaser. Med mer än tio miljoner körningar per dag innehar Didi numera förstaplatsen i Kina med en marknadsandel på över 80 procent. 

Big Brother

Det finns fler exempel på hur staten styr och kontrollerar marknaden i Kina.

Exempelvis ska alla nya bilar i transportsektorn utrustas med en styrbox som tillåter staten att ha tillgång till en mängd trafikdata. Senare ska detta system även appliceras på personbilar. Redan nu jobbar man på ett kommunikationssystem (C-V2X) som fungerar mellan bilarna och omgivningen för att förutspå olika trafiksituationer. Ett säkerhetssystem för användaren, men även en outtömlig informationskälla för staten.

I västvärlden hade ett sådant system troligtvis aldrig fungerat på grund av våra stränga integritetslagar, dock har transparens aldrig varit ett viktigt ämne i Kina.

Made in China 2025

Den kanske viktigaste strategin i femårsplanen heter "Made in China 2025" och kommer att ha den största effekten på utländska tillverkare. Planen innebär att fram till år 2020 ska 40 procent av all tillverkning ske i landet, av kinesiska företag. Till år 2025 ska denna siffra klättra upp till hela 70 procent. För att verkställa det behöver man systematisk tränga undan den utländska industrin. 

Sedan en tid tillbaka har man infört en elbilskvotering, som gäller både inhemska och utländska tillverkare. Kvoteringen innebär att åtta procent av alla nya bilar ska vara elbilar eller laddhybrider redan i år. Nästa år stiger denna kvot till tio procent och året därpå till tolv procent.

2025 ska en femtedel av alla nybilar vara eldrivna eller hybridiserade. Det är dels för att främja miljön och bekämpa de massiva luftföroreningar som landet dras med, men även för att försvaga den utländska bilindustrin, eftersom man vet att dessa mål är näst intill omöjliga att uppnå utan omfattande statligt stöd.

Skulle man missa miljömålet hotar stränga straff, som i värsta fall kan innebära ett förbud att sälja bilar med förbränningsmotorer. Man kan ju tänka sig konsekvenserna för en biltillverkare som inte längre får sälja sina produkter på världens i särklass största marknad.

Kinas mest sålda bil är en mellanklassuv – Haval H6.

Världens största marknad

Med en tillväxt på 290 procent på tio år har den kinesiska bilindustrin gått från tredjeplatsen till att bli överlägset störst i världen. Förra året byggdes hela 23,3 miljoner bilar i landet, mer än dubbelt så många som tillverkades av världstvåan USA. Inte illa för ett land som det har skämtats så mycket om. 

Genom uppköp av exempelvis Volvo har man dessutom börjat ta in utländsk expertis och kan snart bygga bilar som kan konkurrera med västerländska märken. Inte minst Volvo har fått ett fantastiskt globalt uppsving med den senaste modellgenerationen och dessa kunskaper överförs till andra märken som ska erövra vår kontinent.

Det finns väl inte en läsare här som har missat Lynk & Co? Ett bilmärke vars modeller utvecklas i Sverige men byggs i Kina för den kinesiska samt den globala marknaden och som ska visa världen hur långt digitaliseringen av bilens användande och ägande har kommit. 

För just digitaliseringen är ledstjärnan i den kinesiska planekonomin och det märks tydligt när man kollar siffrorna. Under de senaste fem åren har den kinesiska e-handeln haft en tillväxt på sanslösa 300 procent och den omsatte 530 miljarder euro!

Som jämförelse kan man titta på Europas guldkalv Tyskland som haft en mer blygsam tillväxt på 30 procent och svarar för en omsättning på 63 miljarder euro. Sveriges e-handel är försvinnande liten jämfört med dessa två länders: en tillväxt på 16 procent och omsatte 67 miljarder kronor. 

Prognos

Den kinesiska industrin växer så det knakar i en rasande fart och än finns det inget slut i sikte.

Nästa steg kommer sannolikt bli att öka bilexporten, som idag ligger på en blygsam halvmiljon bilar av nästan 23,5 miljoner producerade. Dock är marknaden på intet sätt mättad, tvärtom! Fjolårets rekordnotering på 24,2 miljoner nyregistrerade bilar kommer enligt prognosen att stiga till sanslösa 35,5 miljoner år 2025.

Det finns alltså enorma möjligheter för den kinesiska bilindustrin att växa utan att slå i taket inom en snar framtid. Kina är sannerligen ett land i omkörningsfilen.


UPPKOPPLADE BILAR SOM DRIVKRAFT

I Kina arbetar konkurrerande företag tillsammans för att bygga ett digitalt ekosystem. De gemensamma målen är att skapa en välmående marknad för tjänster – och självständighet från de västerländska bolagen.

Shanghai by night.

TA KÖRKORT I KINA!

Det krävs en del för att få köra bil i Kina som turist. Vårt svenska körkort och till och med det internationella körkortet duger inte i leendets land. Istället får man offra några timmar och en liten slant för att få ett tillfälligt körkort som gäller under tiden man vistas i landet. 

För att visa sin körduglighet gäller det först och främst att kunna hitta sitt namn på en översättningslista. Ifall man är stolt ägare till ett ovanligt namn som inte hittas där, får man lov att välja fritt bland de tvåtusen alternativen. Därefter är det dags att skriva under en del kryptiska dokument som endast finns på kinesiska. En förklaring på vad det är man just har signerat får man aldrig, men tydligen är dessa dokument viktiga. 

Ett körkort är aldrig komplett utan ett tjusigt passfoto och efter blott trettio sekunder (!) är proceduren klar och fotot färdigt. Det hade det svenska Trafikverket gärna kunnat ta efter!

Nästa punkt på programmet är en hälsokontroll i fyra steg som testar synen, hörseln, rörligheten samt blodtrycket. Bedöms man som körduglig efter att ha tittat på några få tecken på en vägg, lyssnat på en ton, böjt på knäna och inte lider av för högt blodtryck, får man sedan springa vidare till de sista stationen där man visar en introduktionsvideo. På kinesiska såklart. 

Efter fyra timmars testande får man äntligen sitt körkort som dock endast gäller hyrbilar. Pris? Drygt hundra svenska kronor.

En körkortsansökan i Kina är förknippad med mycket byråkrati, och kräver en hälsosam kropp.