Test: Här är bästa vinterdäcket till din suv – 8 friktionsdäck och 6 dubbdäck

Premium Att välja däck är svårt – men också den viktigaste utmaningen du ställs inför som bilägare. Har du en stor, tung suv är det ännu krångligare att hitta bästa däcket. Det finns mycket att välja på, men också stora skillnader mellan olika märken. Här hittar du bästa däcket i dimension 275/45 R20 XL.

Test: Här är bästa vinterdäcket till din suv – 8 friktionsdäck och 6 dubbdäck

DÄCKEN I TESTET

FRIKTIONSDÄCK

BRIDGESTONE BLIZZAK DM-V2
CONTINENTAL CONTI-VIKING CONTACT 6 SUV
MAXXIS PRESA SUV SS-01
MICHELIN LATITUDE X-iCE XI 2
NOKIAN HAKKAPELIITTA R3 SUV
YOKOHAMA ICEGUARD IG 51V

MELLANEUROPEISKT FRIKTIONSDÄCK

HANKOOK WINTER I*CEPT EVO2 SUV
VREDESTEIN WINTRAC XTREME S

DUBBDÄCK

CONTINENTAL ICECONTACT 2 SUV
GOODYEAR ULTRAGRIP ICE ARCTIC SUV 4X4
MICHELIN LATITUDE X-ICE NORTH 2+
NOKIAN HAKKAPELIITTA 9 SUV
YOKOHAMA ICEGUARD IG 55

I korthet

• Vi har testat sex nordiska friktionsdäck, två europeiska friktionsdäck och sex dubbdäck för suvar.

• Nokian Hakkapeliitta R3 SUV är bäst bland friktionsdäcken med mycket få svaga punkter.

• Nokian Hakkapeliitta 9 SUV är bäst bland dubbdäcken.

Det är svårt nog att hitta det bästa däckmärket, men som om det inte räckte ska du också bestämma dig för dubbdäck eller dubbfria däck. Det finns både fördelar och svagheter hos båda när man jämför dem.

De kontinentala så kallade CE-vinterdäcken representerar en tredje kategori och är framtagna för Centraleuropa. I motsats till det vi kallar nordiska vinterdäck, som är konstruerade och utvecklade speciellt för vårt bistra klimat. Till den klimatzonen räknas också Ryssland, Kanada och delar av Japan. Därför är det en hel bunt däcktillverkare som utvecklar och säljer den typen av däck. 

När det gäller däck för de allt populärare suv-kategorierna är bilden lite annorlunda. En suv var från början en fyrhjulsdriven bil med hög markfrigång och egenskaper både för terrängkörning och landsvägskörning (samt allt oftare i stadstrafik).

De senaste tio åren har det dock skett en gradvis förskjutning till att fyrhjulsdriften snarare används för dynamiska köregenskaper, säkerhet och bättre framkomlighet i dåligt väglag. Dessutom är suvarna ofta populära dragbilar tack vare tyngd och starka motorer.

För de större suvarna är utbudet mycket mindre än till vanliga personbilar, samtidigt som priserna är högre. Särskilt när dimensionerna hoppar förbi 19 och 20 tum drar prislappen iväg i nordlig riktning. Det kan vara frestande att leta i lägre prissegment men däcktillverkning kräver fortfarande en stor del mänskligt arbete, och däck som ska tåla hög vikt och ha en gummiblandning som är effektiv i ett brett temperaturspektrum blir inte direkt lågprissatta.

För att lura ut om priset står i förhållande till egenskaperna har vi valt 13 däck i dimension 275/45 R20 XL för att hitta det bästa och säkraste till din suv.

I förhållande till priset för suvar som Audi Q7, BMW X5, Mercedes GLE, Porsche Cayenne, Volvo XC90 eller en stor elbil som Tesla Model X är valet av det bästa vinterdäcket en relativt liten kostnad. Även när du går ner en storlek till de mindre suvarna och kör på 18- eller 17-tummare med bilmodeller som Mazda CX-5, VW Tiguan eller Toyota RAV4 är det de speciella suvdäcken som gäller.

Dessvärre finns det en massa myter om suvar och vinterdäck. En av dem: det är bäst att använda dubbdäck eftersom en suv är så stor och tung. Samma argument stöter vi på när det gäller elbilar, utan grund. En annan fras vi möter är: bilen är godkänd från fabriken med kontinentala vinterdäck – därför följer jag den rekommendationen. Sådana kategoriska tankesätt är tokiga.

Det kalla klimatet i Norden ställer helt andra krav på däcken än i centrala Europa. Mer snö samt kyla och is är anledningarna till att däckfabrikanterna har utvecklat speciella vinterdäck för vårt klimat. De betecknas "Nordiska vinterdäck" och skiljer sig från de kontinentala däcken genom att har skarpare "skuldror" – det vill säga övergången mellan däckets slitbana och sidovägg – för att bita bättre på snö och is.

Dessutom har de mjukare gummiblandning som gör att däcket behåller sin smidighet så att sajpningarnas (det fina mönstret) klackar kan greppa även vid bitande kyla.

Kontinentala vinterdäck har en rundare skuldra och en gummiblandning för våta vägbanor och temperaturer i huvudsak över nollan. Därtill körs de kontinentala vinterdäcken i högre farter än vad som är normalt i Norden och därför måste tillverkarna balansera in en del av sommardäckets egenskaper.

Däckutveckling handlar om att balansera de olika egenskaper vi söker på bästa möjliga sätt. Är det sannolikt att ett vinterdäck monterat på en Porsche Cayenne, och som ska ge bra köregenskaper i höga hastigheter på autobahn, även kan leverera maximalt grepp när stora snöfall skapar krävande förhållanden och låg fart på nordiska fjällvägar? Det är något som våra tester ska avslöja. 

Vid en första anblick kan det verka som om skillnaderna mellan de testade däcken är små. Några centimeters skillnad i bromssträcka, en sekund snabbare tid runt en bana, lite mindre rullmotstånd och därmed lite mindre bränsleförbrukning betyder bara något för speciellt, rent av nördigt intresserade.

Nix, långt därifrån!

En halv meter kortare bromssträcka på is vid 30 km/h (som i vårt test) växer till många meter när hastigheten ökar till 100 km/h. Några sekunder snabbare varvtid visar också hur olika däck beter sig på svinhala vintervägar och det kanske är på det området man finner de största skillnaderna.

Vår test-Cayenne har fått slita hårt på snö och is...liksom på bevattnad asfalt...och på torr asfalt. Allt för att du ska kunna välja det bästa däcket.

Vilka egenskaper är de viktigaste för dig? Några av de nordiska vinterdäcken har särskilt bra egenskaper på is, andra visar sin starka sida på våt asfalt. Därmed blir däckvalet en fråga om lokala körförhållanden och klimatet i din närmiljö, om att du inte ständigt kör långa sträckor över hela landet.

Vi ska inte bortse helt från de kontinentala vinterdäcken, men läs de olika tabellerna noga för att förstå vilka styrkor och svagheter de har. Det kan vara frestande att spara på slantarna men du bör vara medveten om de brister du får, så att säga, på köpet.

Alla förarna i det här testet har flera års erfarenhet av avancerad bilkörning och av att utvärdera väggrepp, balans, styrning och effektivitet. Det är inget tvivel om att de olika däcken har stora dynamiska olikheter. Det är stor skillnad på hur man upplever körningen med dubbdäck och dubbfria från samma tillverkare. 

Vi har tillbringat veckor i bitande kyla långt uppe i finska Lappland, i Ivalo. Vi har kört många mil på våt vägbana i vårtemperaturer i södra Finland, ställt kritiska frågor till varandra och noga värderat våra mätdata och noteringar. Vi har upplevt alla skillnader och korat våra vinnare (och förlorare) bland den 13 däcken. De bästa av däcken bidrar till att göra en stor, komfortabel och trygg suv ännu säkrare.


SÅ TESTAR VI

BROMSNING: Däckens bromssträckor är mätta på is, våt asfalt och torr asfalt. Mätning på snö är omöjlig att genomföra med ett repeterbart och säkert resultat. Därför ingår bromsning och acceleration på snö i poängsumman för grepp och köregenskaper. De enskilda testerna är genomförda i temperaturer som varierar från -20 grader till +13 grader. Olika testbanor/anläggningar har använts för att genomföra de olika bromsproven. Bromstesterna på is är gjorda i en specialbyggd inomhushall med full kontroll över temperatur och luftfuktighet medan bromsning på våt och torr asfalt är genomförda på två olika testbanor utomhus. Alla däck är testade inom en mycket kort tidsrymd för att uppnå likvärdiga testförhållanden för alla däck. För att bilens ABS-system inte ska påverka resultaten på is korrigeras bromsdata till 5 km/h = stillastående bil.

ACCELERATION: Däckens förmåga att ge bilen acceleration mäts i samma testanläggningar som bromstesterna. Särskilt accelerationen på is kräver en specialanläggning för att eliminera alla osäkerhetsmoment. För att säkerställa jämförbara resultat korrigeras accelerationsdata så att de mäts från 5 km/h.

GREPP, SAMLAT: Bilen kör på fastställda banor där underlaget består av is, snö eller våt asfalt. Här mäter vi varvtiderna upprepade gånger för att få ett resultat som visar däckets verkliga väggrepp. Under körningen testar vi däckets förmåga till instyrning, förmåga att behålla greppet i sidled, samt bromsa och accelerera. Under körningen värderas även däckets beteende ifråga om överstyrning, understyrning, hur fort detta sker och hur lätt det är att återfå väggreppet. 

KÖREGENSKAPER: Däckens dynamiska egenskaper testas av två olika förare genom att mäta bilens varvtider på olika banor där underlaget är is, snö och våt asfalt. Utformningen av testbanorna sätter däckens acceleration, bromsförmåga och sidogrepp på prov. Det körs ett antal varv där de tre bästa tiderna används för genomsnittstiden och därmed poängtilldelning och placering. Vid körning på is, snö och våt vägbana är det varvtiden, greppet och den sammantagna balansen i däcket som ger poängsumman i tabellen. Vid körning på torr väg mäts inte varvtider, men däcken värderas efter fyra olika kriterier: F) Följsamhet runt mittcentrum (övergången från rakt fram till sväng), S) Styrprecision och kommunikation, U) Undanmanöver/älgtest, B) Balans och stabilitet. 

KÖRKÄNSLA: En värdering av däckens körkänsla är viktig information. Några däck behåller greppet länge för att plötsligt överstyra eller understyra, medan andra har en jämn men lätt kontrollerbar övergång från grepp till släpp. Ett däck som kommunicerar bra med föraren gör det lättare att styra emot och häva en begynnande sladd innan situationen blir kritisk. Skillnaderna på det här området är stora.

RULLMOTSTÅND: Ökade krav på lägsta möjliga utsläpp och miljöbelastning har satt fokus på däckens rullmotstånd. Utmaningen ligger i att finna den optimala kombinationen av gummiblandning och mönster för bästa möjliga väggrepp och säkerhet, samtidigt som man strävar efter så lågt rullmotstånd som möjligt. Alla däck är mätta i samma "trumma" och alla resultat direkt jämförbara. Det finns ofta ett
samband mellan däckens vikt och deras rullmotstånd. 

BRÄNSLEEKONOMI: Det finns förstås ett samband mellan rullmotstånd och bränsleförbrukning. Skillnaden mellan det dubbdäck som rullar lättast och det som rullar tyngst är hela 42 procent. För de dubbfria däcken är motsvarande skillnad 24 procent. Från miljösynpunkt är det naturligtvis bra med lägsta möjliga rullmotstånd men vill du välja ett däck med dåliga bromsegenskaper för att spara några centilitrar? 

BULLERNIVÅ: Istället för att använda en decibelmätare har vi använt flera erfarna öron för att bedöma bullrets karaktär och styrka. Det säger mer om hur bullret uppfattas och hur påträngande det är än ett decibeltal som bara visar ett värde för bullernivån.

Här kan vi till exempel se att bromssträckan skiljer nästan 15 meter mellan bästa och sämsta däcket på is.