Försvarar palmoljan i HVO-dieseln: ”Rätt väg att gå”

Det pratas mycket om biobränslen just nu, som ett alternativ – eller kanske snarare komplement – till elbilar. HVO kan numera tankas i ganska många nya bilar eftersom tillverkarna blivit allt bättre på att godkänna sina modeller för HVO, och det sänker en del av utsläppen.

Sverige har som mål att tio procent av transportsektorn ska drivas av biodrivmedel senast 2020. Den gränsen passerades redan 2013 och nu närmar den sig snabbt 20 procent.

Men det finns nackdelar som är bra att hålla koll på.

Hållbar och icke hållbar HVO

Mycket av den HVO som säljs i Sverige kan ha inblandning av så kallad PFAD. Det kritiseras hårt från miljöhåll.

När HVO-dieseln tillverkas har valet av råvara en avgörande roll. Det finns två läger: HVO som är hållbar och HVO där råvaran är framtagen med stor belastning på miljön.

HVO som är baserad på PFAD, som är en biprodukt vid palmoljeproduktion, är av den senare sorten. Palmoljan utvinns ur oljepalmer och för att odla oljepalmer krävs stora plantager med bland annat skövling av regnskog som konsekvens.

Efterlyser mer svensk HVO-diesel

Mycket av den HVO som produceras i Sverige baseras på hållbara råvaror, främst tallolja samt restprodukter från den svenska skogsindustrin. Svante Axelsson, som är nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige, menar dock att Sverige borde bli bättre på att utnyttja sina naturliga resurser, då vi importerar nästan allt vårt biodrivmedel.

”Det är ett dilemma att vi har dammsugit världen på HVO-bränsle. Den enkla lösningen är att om andra länder ska kunna följa efter det svenska exemplet med hög inblandning av biodrivmedel, måste vi som har skog- och marköverskott som motsvarar sex Öland, producera mycket mer eget biodrivmedel, som också på sikt kan gå på export. Idag importerar vi cirka 90 procent av det vi använder inom trafiksektorn”, säger han till auto motor & sport.

Så försvaras palmoljan: ”Rätt väg att gå”

Neste är världens största producent av HVO, och deras bränsle består till cirka 20 procent av PFAD. Miljörörelsen har påpekat att även restprodukten från palmoljeproduktionen bidrar till skogsskövling, men Neste slår ifrån sig kritiken.

”Ser man till hela produktionen av palmolja är det uppenbart att råvaran PFAD är just en restprodukt och inte ett slutmål för produktionen. PFAD är en orenhet som måste avlägsnas när man raffinerar palmolja till livsmedel eller för att framställa exempelvis stearin. Andelen PFAD är mellan 3,5 och 5 procent av den totala andelen vid produktion av palmolja. Variationen beror främst på vädret vid odlingen”, säger Neste till auto motor & sport, och fortsätter:

”Generellt tror vi på Neste på att använda oss av avfall och restprodukter i vår produktion som rätt väg att gå.”

Från den 1 juli kommer PFAD inte längre  klassas som en biprodukt, och blir då av med sina skattelättnader. Neste har idag inga planer på att överge PFAD, men företagets teknik öppnar för att använda många olika råvaror. Vad som skulle kunna vara aktuellt hänger bland annat på tillgänglighet och kundernas efterfrågan.

”Ny teknik och forskning kommer göra att vi får ett ännu bättre utbud av hållbara råvaror att använda till biodrivmedel om ett antal år”, säger företaget.

Nestle konstaterar dock att Sverige är en viktig och progressiv marknad som lämpar sig väldigt bra för deras förnybara diesel, bland annat på grund av de ambitiösa miljömålen i allmänhet – och målen för sänkta utsläpp inom transportsektorn i synnerhet.