Caresto P1800 GTe – klassiker med (dubbla) elmotorer

Premium En förädlad Volvo P1800 med dubbla elmotorer. Kan det få bilnördarna att gilla den eldrivna framtiden? Ams utstände provkör den välrenommerade bilbyggaren Leif Tufvessons senaste konceptbil!

Caresto P1800 GTe – klassiker med (dubbla) elmotorer

Elbilen har kommit för att stanna. Så mycket är tydligt för den som följt bilbranschen de senaste åren. Alla är dock inte lika sugna på att se förbränningsmotorn marginaliseras – inte minst de riktiga biltokarna.

Men, även där håller något på att hända. Allt fler bilbyggare har börjat laborera med att viga veteranbilsplåt med modern teknik för att skapa elektriska "restomods". I ams Edition Recharge nr 2 (temanummer 04/2020) besökte vi Tom Zidek i Lillhärdal för att beskåda det pågående arbetet med en sådan ohelig skapelse: en Tesla med Volvo Amazon kombi-kaross.

– Ska man göra ett elfordon för att försöka få med sig alla bilnördar och entusiaster får man göra det med en bil de gillar, säger Leif Tufvesson, grundare och ägare av biltillverkaren Caresto.

När det kommer till att vinna över bilnördar talar Leif av erfarenhet. 2004 ställde han ut hot rod-konceptet Volvo T6 Roadster i USA. Det blev en stor skräll. En hot rod byggd på något annat än en amerikansk bil och dessutom med motorn baktill? Trots stilbrotten tog Tufvesson hem den prestigefyllda utmärkelsen "Hot Rod of the Year".

"Det var som om The Hives skulle vinna Rock Band of the Year", skrev den amerikanske motorjournalisten Michael Spinelli på sajten Jalopnik.

Sedan dess har det rullat på. Efter framgången i Staterna tog Leif klivet över från dagjobbet på Koenigsegg till att jobba med sin egen dröm på heltid.

Ett av hans mest uppmärksammade byggen de senaste åren är Volvo P1800ES "GT" som han byggde lagom till modellens 50-årsjubileum 2011. Den råtuffa GT:n hade inte bara förädlats så att Chip Foose skulle vara stolt – under den långa huven ruvade också Volvos 4,4-liters-V8 B8444S, från XC90, utvecklad av Yamaha.

Lackkulören är en specialare framtagen av RM Paint. Namnet: Caresto Northern Light.

Volvo P1800:ans designer Pelle Petterson har själv signerat verket.

Nu, nästan tio år senare, har han återvänt till modellen med en ny GT-behandling. Denna gång är det dock ingen ES med glaslucka där bak. Inte heller mullrar det när vi rullar ut på vägen utanför Carestos högkvarter i Utvälinge. Snarare är det helt tyst förutom däckljud.

Körställningen är precis som 1965 och genom den låga framrutan blickar man ut över en lång och blänkande motorhuv. För 55 år sedan fanns det 95 hästkrafter och 143 newtonmeter under den. Idag är det istället två elmotorer från Brusa Elektronik som levererar 112 hästkrafter och 224 newtonmeter per axel.

Det låter kanske inte som särskilt mycket, men kraften kommer direkt och vi tar oss ögonblickligen upp till fartbegränsningen.

Invändigt fabriksnära och stilrent. I den stora "kardantunneln" ligger batterierna.

Trots drivlinan är körkänslan analog snarare än digital. Allt känns vilket ger en närvaro som nya bilar inte kan matcha. Det man möjligen saknar är att få ro bland växlar själv. Det går dock över ganska omgående.

Vid start märktes ett visst "glapp" i gaspedalen. När det blir dags att sakta ner kommer det till användning. Tryck ner pedalen lite grann så frirullar bilen. Släpp upp något och energiåtervinningen går in. En annorlunda men intressant lösning.

Så fort bromspedalen används hörs ett nytt ljud. Skivbromsarna har fortfarande vakuumservo. Utan någon förbränningsmotor att ta vakuumtryck ifrån görs det istället med en liten luftkompressor i motorrummet. En inte helt ovanlig lösning på konverterade elbilar – nybilarnas brake-by-wire-system har ännu inte knäckts.

Platsen i bagageutrymmet har bevarats. Under "tankluckan" till vänster sitter laddkontakten. Växelriktaren gömmer sig under mattan.

Caresto P1800 GTe ser vid en första anblick ut som en mycket fin originalbil, med undantag för 18-tumsfälgarna vars design ska efterlikna "klöverfälgarna" bilen hade som ny. Men tittar man nogrannare träder skillnaderna fram.

– Det har varit jättemycket jobb att få karossen att sitta så snyggt som den gör, säger Leif Tufvesson.

1965 fanns varken CAD eller lasermätning och passformen blev därefter. För att nå Carestonivå har inte minst dörrar och stötfångare passats in perfekt med karossen. Även hjulhusen har modifierats för att matcha den sänkta fjädringen och de större fälgarna. Runtom har de flyttats upp till bilens midjelinje.

Moderna Volvo-mätare har integrerats i originalhusen. Även nyckeln är helt märkeskorrekt.

Flera reglage har flyttats ned till en liten mittkonsol.

Den som kan sina P1800:or lär märka att flera detaljer på bilen inte stämmer för årsmodell 1965. De tidigare nämnda stötfångarna och flera av kromdetaljerna kommer från de första årsmodellerna som var närmare hur P1800 först ritades, enligt Leif. Han medger ändå motvilligt att det skulle gå att se skillnad på hans bil och en i originalutförande.

–  Med en sådan vid sidan om hade man sett många skillnader. Men det är inte meningen att man ska se ändringarna. De ska bara finnas där så att helheten ser rätt ut, säger han.

Något annat som krävt minst lika mycket arbete som karossen är alla elsystem. När bilen ställdes ut på eCarExpo-mässan i Stockholm i februari 2020 var den inte körbar. Det kom att dröja till maj innan bygget kunde provköras. Leif berättar att pocessen var lärorik inför framtiden.

Fönsterhissarna är fortfarande original och därmed manuella.

– Man lär sig mycket om tekniken; P1800 är lite som ett läroprojekt också för att vi ska förstå. Man kan tro att man förstår sig på hur man bygger en elbil, men det är först när man har gjort det som man fattar. Vi vet det nu, säger han.

För att få plats i den lilla P1800:an fick batteripaketet, som kommer från en äldre elbil, skalas ned. Kapaciteten på litiumjonbatterierna i P1800 GTe ligger därför endast på 11,5 kWh vilket ger en uppskattad räckvidd på runt tio mil. Den minskade kapaciteten och kylningen i bilen ställde först till det med mjukvaran som inledningsvis protesterade.

– Det är så många system som måste fungera, framför allt när det gäller säkerheten. Det är 400 volt i bilen som är livsfarligt och det ska du ha mellan dig och passageraren. Då måste det vara jättesäkert. Sedan måste det funka med kylning till alla de olika systemen. Det är betydligt mer avancerat än att bygga en bil med förbränningsmotor, säger Leif.

Bakvagn och motor i en egendesignad hjälpram. Spindlar och nedre bärarmar är tagna från Volvo S60R.

Stötstångsfjädring, precis som på en tävlingsbil. I den smala P1800:an var det en nödvändighet för att få plats med drivlinan.

För att bli laglig att köra igen efter konverteringen behövde bilen också genomgå en grundlig besiktning utförd av Sveriges Fordonsbyggares Riksförsbund (SFRO) som idag har speciella krav på elbilar. Omdömet var mycket gott.

Inne i Carestos två rödmålade längor fortgår arbetet än så länge med både fossilprojekt och eldrivna projekt. Leif Tufvesson och hans anställda bygger trots allt i slutänden det kunderna önskar – vad det än är.

– Det är fortfarande oslagbart med motorljud, det finns ju ingenting som är coolare än när det låter bra. Men det är en viss tjusning med att det är tyst också. Frömst när bilar bara kryper iväg helt ljudlöst, när man är van vid att de ska låta. Det blir en cool twist tycker jag, säger Leif.

Så här ser insidan på "batteritunneln" ut. Orange är varningsfärg för högspänning på både serietillverkade och "amatörbyggda" elbilar.

Leif Tufvesson

"Jag har hållit på med bilar och bilhobbyn sedan alltid"

Med sin hobby som cv fick Leif Tufvesson 1995 värvning på Volvo Cars konceptcenter där han arbetade något år. Ett tillskott i familjen ledde dock till en flytt tillbaka till uppväxtens Ängelholm.

– Sedan hörde Christian von Koenigsegg av sig precis när de var i starten här nere. Jag jobbade där som förste man, det var bara jag och Christian.

Parallellt fortsatte hobbybyggandet för fullt. Caresto hade Leif grundat redan 1996. Bygget av T6 Roadstern som kom att vinna Hot Rod of the Year 2004 kombinerades med jobbet som ansvarig för utvecklingsavdelning på Koenigsegg.

Sedan han tog beslutet att arbeta med Caresto på heltid har Leif verkligen hunnit med mycket – allt från en fullt fungerande Batmobile med Lamborghinidrivlina till en högbyggd cityelbil som lutar i kurvor.

Leif har själv för sig att elbilsintresset började för fem–sex år sedan när han ska ha låtit en sommarpraktikant samla in allt som gick att hitta om elbilar och marknaden för dem. Planen var att börja konvertera bilar till eldrift till kommuner, och möten hölls med två bilmärken. Projektet kom dock inte längre och första elbilsbygget blev istället en mopedbil. Kort därefter konverterade Caresto även en fyrhjuling till eldrift. 

– Då hittade jag en elmotor och enklare styrsystem på nätet. Det var en likströmsmotor så det var inget avancerat, säger Leif.

I elfordonsbilagan till Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisations (SFRO) bygghandbok från 2012 hittar vi en bild på fyrhjulingen.

Förutom det pågående projektet med den fyrsitsiga cityelbilen som ska fungera som budbil och poddtaxi har Leif även startat ett företag till tillsammans med Thomas Andersson, tidigare chef för Volvo Sverige och nu Head of Business Transformation på Volvo Cars. Företaget heter Nord C Yachts och ska syssla med att tillverka hållbara lyxbåtar med hybriddrift. Förutom att bygga en helt ny 45-fots yacht är Leif sugen på att konvertera äldre båtar.

– Många klassiska båtar kan  snart inte köra in i vissa hamnar på fossila bränslen. Det kommer att bli miljökrav. Då måste du ha el för att köra in i och ut ur en hamn eller åka på vissa sjöar i Europa, säger Leif. Han jämför med P1800:an – att konvertera och kunna fortsätta använda att ett fordon man älskar även i framtiden.

Wiggo Björck

"Caresto har lagat något eget helt från grunden"

En förhandstitt på framtiden? Ser man bara till siffrorna är det väldigt lätt att kritisera Carestos P1800 GTe. Den som stirrar sig blind på den korta räckvidden missar dock hela grejen. Det här är vad som är möjligt idag i en liten sportbil utan att göra alltför stora ingrepp.

Tekniken i produktionsbilarna har redan kommit mycket längre och eftermarknaden är hack i häl. Intresset är stort och just nu håller företag över hela världen på att ta fram färdiga lösningar. Inte minst har Volkswagen, Jaguar och Aston Martin alla egna kit för sina klassiska modeller.

Caresto har istället för att vänta på att genvägarna ska uppenbara sig lagat något eget helt från grunden. För ett proffs som Leif Tufvesson gäller det att ligga i framkant med den senaste tekniken. Här kommer framtida kunder att finnas.

Jag ställer mig dock lite skeptisk till att dessa kommer vara intresserade på grund av något miljöförbud. Veteranbilar brukar trots allt undantas från sådana – inte minst i Sverige. Snarare är det prestandan och köregenskaperna som kommer att vara moroten!