Alrik: Om att tycka om kärnkraft

"Alla vill ha energi och metaller till batterier men ingen vill bidra. Är det här typiskt svenskt?"

Alrik: Om att tycka om kärnkraft

Detta är chefredaktörens ledare ur auto motor & sport nummer 25/2021.


Kärnkraft är energielefanten i rummet. Hur ska vi klara elförsörjningen utan den? I Finland och Norge har till och med miljöpartisterna tagit atomenergin till sina hjärtan, eller kanske snarare kallt resonerat att den behövs för att klara klimatmålen.

Är det dags att sätta spaden i backen och börja bygga? Frågar man "oberoende" Google om kärnkraft behövs får man ett klart svar på frågan, i texten som ligger högst uppe under sökresultatet:

"Tack vare den redan utbyggda vattenkraften och goda vindlägen har Sverige alla möjligheter att klara av ett helt förnybart elsystem. Den framtida elproduktionen kommer bestå av vattenkraft, kraftigt utbyggd vind- och solkraft samt kraftvärmeverk med biobränslen."

Så var det med det!

Jag har också sett uträkningar som kommit fram till att om alla ansökningar om vattenbaserad vindkraft förverkligas skulle vi klara energiförsörjningen flera gånger om. Ja, hela världens energibehov ska kunna klaras med utbyggd sol- och vindkraft. Bara taken på landets flersbostadshus ska tillsammans i teorin kunna ge solel motsvarande fyra kärnkraftverk, står det i ett pressmeddelande jag fick i morse. Lägg till batterilagring på det och vi besparar elnätet en hel del belastning.

Är det verkligen så enkelt? Jag ser många utmaningar och frågetecken, som talar för både utbyggnad av kärnkraft och för att Google har rätt.

Även om vi de facto har ett elöverskott sett till hela året är en viktig fråga givetvis hur vi ska parera energibehoven i hela landet när det inte blåser eller när solen inte skiner. 

I södra Sverige har elpriset gått upp rejält och nya industrier kan inte etablera sig. Stamnätet är dåligt utbyggt och elproduktionen i de södra delarna är för låg, och blir allt lägre när kärnkraftverk stoppas – och vattenkraften i norr kan inte skickas söderut tillräckligt effektivt.

Samtidigt beviljas få tillstånd att bygga nya vindkraftverk i södra Sverige, eftersom stora vindsnurror runt knuten inte är populära och bland andra militären vill stoppa vindkraft till havs. I norra Sverige finns det också motstånd mot utbyggda älvar och fler vindkraftverk – samtidigt som man givetvis vill ha nya jobb i batterifabriker och produktion av fossilfri metall.  

Dessutom: För att kunna tillverka batterier krävs metaller, som till stor del finns i den svenska berggrunden. Men den vill de närboende inte att vi ska bryta.

Det är säkert också få som vill ha ett microkärnkraftverk till granne. 

Alla vill ha energi och metaller till batterier men ingen vill bidra. Är det här typiskt svenskt?

Helt klart, anser jag, är att det behövs förenklade och kortare tillståndsprocesser – för det som vi beslutar oss för.

Vad gäller utbyggnaden av stamnätet kan jag inte se någon annan väg än full fart framåt direkt.

Men så var det det här med kärnkraften. Vissa debattörer anser att vi behöver den oavsett kostnad – men det skriver jag inte under på. Ekonomi är alltid intressant.

Under de senaste tio åren har det blivit billigare att tillverka förnyelsebar el medan kärnkraft är dyrast att producera. Under samma tidsperiod har solkraft gått från att vara dyr till att tillhöra de billigaste energislagen, tillsammans med vindkraft som byggs på land.

Kostnaden för att tillverka en megawattimme elektricitet är 155 dollar med ny kärnkraft. Solkraften kostar bara 68 dollar och vindkraften 53. Bygger man vindkraftverk till havs ökar priset till 115 dollar.

Siffrorna kommer från OurWorldinData.org.

Knäckfrågan är givetvis energilagringen. Kan vi lösa den med jättelika batterilager som sägs vara mycket billigare än kärnkraft? Hur långt kan vi komma med vätgaslagring? Är biobränslen en realistisk väg för att driva kraftverk? Kan vattenkraften gå på sparlåga när det blåser och solen skiner – så att vattenkraften blir vår reservkraft?

Klart är att den svenska kärnkraften kan tuffa på till 2040, om den underhålls. Men ska den ersättas är det bråttom för ledtiderna är enorma.

Klart är också att det stundar ett val nästa år och att energifrågan kommer att bli het. Men den är alldeles för viktig för att "politiskt tyckande" och opinion ska få bestämma – tycker jag.

En bred expertgrupp måste tillsättas, som reder ut förutsättningarna för kärnkraft, andra energislag och lösningar och hur hela landet ska få stabil tillgång till energi.

Ekonomi och marknadsförutsättningar måste bestämma hur vårt koldioxidfria energisystem ska utformas – inte ditt, mitt eller politikernas tyckande.

Tycker jag.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!

Missa ingenting! Prenumerera på vårt nyhetsbrev.