Det här var ju nästan som på beställning: precis när vi ska börja vårt testäventyr med nya McLaren GT rullar Moby Dick förbi i form av en Bentley Continental GT. Bakom ratten? En äldre herre med stråhatt. Det säger en del.
Traditionsenligt är GT-vagnar stora och starka bilar som är gjorda för att korsa kontinenten med stil, flair och fart. Lyx är av yttersta vikt i en GT och tar vi en Bentley som exempel är dessa bilar allt som oftast draperade i läder från en hel flock kor samtidigt som mängden träpaneler får palmoljan att framstå som ett försumbart hot mot världens regnskogar.
Lyxigt, ståtligt och en aning aristokratiskt skulle man kunna kalla segmentet, även när det gäller drivlinelayouten: motorn fram, drivning bak där vi även hittar ett större bagageutrymme som täcker platsbehovet för en utdragen shoppingtur i Paris.
Sedan finns McLaren. Skulle sportbilstillverkaren som har gett oss juveler som F1, P1 och 720S verkligen följa samma uråldriga agenda? Nej, just det. Här finns ingen påklistrad historia som ska följas slavisk eftersom GT är märkets första Grand Tourer.
Alltså gör sportbilstillverkaren från Woking vad de gör bäst: kolfibermonocoque, torrsumpssmörjning och 620 hästkrafter ur en 4,0-liters V8 med dubbelturbo som placeras mellan axlarna. Fattas bara annat.
Visst låter det mer som curbsjakt, gränsområde och varvrekord än som en avslappnad utflykt till Milano eller kanske en kontinentresa?
Var inte orolig. Samtliga produkter från Woking fokuserar på användbarhet före något annat och säkerligen är deras första GT-vagn inget undantag. Det är bara grundkonceptet som skiljer sig. Bort med blåvalen som lockar med effekt och lyx och hit med en lätt och smidig reskamrat som tar hand om dig även på långturer.
Med sina 4,70 meter är GT längre än samtliga märkessyskon och erbjuder dessutom två bagageutrymmen på sammanlagt 570 liter: ett mittmotortypiskt stuvutrymme fram på 150 liter samt ett ordentligt bagageutrymme bak på 420 liter.
Problemet med mittmotorlayouten är oftast att bagaget bak blir grillat av motorns och avgassystemets överskottsvärme. Det blir man kvitt genom att modifiera insuget ovanför motorn och därmed öka lasthöjden. Bagagets isolering har dessutom förbättrats samtidigt som ett kylsystem mellan motorn och lastutrymmet har installerats.
Vare sig det är golfbagen, resväskan för affärsresan eller egentligen vad som helst – det mesta får plats under bagageluckans solskyddade och ljudisolerade glasruta.
Apropå ljudisolering. Självklart har man tilläggsisolerat hela bilen och till och med de speciellt för GT utvecklade Pirelli P Zero-däcken bidrar till en lägre ljudnivå i kupén.
Dessutom har även avgassystemet klaffstyrning, som i sitt mest dämpade läge nästan blir viskande tyst. Men oroa dig inte, såklart finns det även ett Sportläge och då låter McLarens GT-vagn som en bil från Woking ska göra. GT är ju trots allt en superatlet med 620 hästkrafter under skalet!
Även när McLarens senaste alster heter GT och har plats för bagage, fin fjädringskomfort och ökad markfrigång förblir bilen framför allt en sak, en tvättäkta McLaren. Trycket som den fyra liter stora V8:an producerar är ytterst kraftfullt.
95 procent av det maximala vridmomentet finns till förfogande redan vid 3.000 r/min. Det finns en ordentlig vridmomentplatå hela vägen upp till 7.250 r/min med en peak på 630 Nm vid 5.500.
För en mer linjär kraftutveckling och därmed bättre körbarhet har man modifierat motorns turboaggregat. Ändå har den hypnotiskt vinande motorn behållit den magnifika gasresponsen som är synonym med alla bilar från Woking.
Understöd får kraftkällan av McLarens supersnabba sjustegade dubbelkopplingslåda som normalt jobbar diskret i bakgrunden, men som ibland kan hålla växlarna en aning för länge i sportläget. Här funkar det mycket bättre att skrida till verket själv och sätta de löjligt läckra växelpaddlarna i arbete. Att växla manuellt fungerar alldeles utmärkt och trollar fram ett leende i förarens ansikte även under årets tristaste dagar.
På slingrande landsvägar visar GT vad den verkligen kan och man kan inte låta bli att skratta lite för sig själv åt stråhattsgubben i sin Continental GT.
McLarens långfärdsvagn följer rattutslagen slavisk och som på räls. Styrningen är direkt utan att vara nervös och tack vare en centrerad tyngdpunkt uppträder bilen ytterst neutralt även när det går undan. Understyrning är inget den vill kännas vid. Tack vare sitt kolfiberchassi är GT extremt styv och visar inte ens minimala tendenser till karosskrängningar.
Överambitiösa förare tyglas av bilens elektroniska styrsystem, som dock tillåter betydligt mer utrymme för lek i Sportläget. Här är GT otroligt snabbfotad och kvick utan att föraren utmanas alltför mycket.
Snarare tvärtom: föraren och bilen bildar en enhet utan större inlärningskurva. Att piska den genom kurvorna är en barnlek! Man förundras nästan över det närmast overkliga greppet och över hur neutralt GT reagerar på snabba lastväxlingar.
Serpentinvägar med grov och skadad asfalt? Inga problem! Bilens adaptiva dämpare kan justeras i tre steg och de reagerar inom ett fåtal millisekunder och knyter ihop det mekaniska greppet med en fantastisk karosskontroll till en kompott av sorgfri användarvänlighet.
Så lekande lätt som bilen rör sig glömmer man nästan att det rör sig om ett mittmotormonster med 620 hk och 630 Nm som släpar runt på endast 1.530 kilo bil. Motsvarande brutal är GT-vagnens acceleration. 0–100 km/h går på kvicka 3,2 sekunder (undrar om gubben i Bentleyn fixar sprinten lika snabbt?).
Ändå är McLaren GT otroligt lättrattad och det är egentligen bara de keramiska bromsarna (tillval) som kräver starka benmuskler. Pedalen är trög, nästan stum, men stoppar bilen effektivt och finkänsligt även om man bromsar alldeles för sent in i kurvan.
Såklart är McLaren GT pilsnabb rakt fram också. På motorvägen är man nog tämligen ensam om ledarrollen med en toppfart på 326 km/h. Bentley, var blir du av?
Trots sin supersportbilskaraktär förblir GT dock just det, en riktig GT-vagn med tre (!) mugghållare och i sportbilssammanhanget ytterst ovanliga dörrfack. Är man trött på motorns skönsång (som om det skulle kunna hända) kan man glädja sig åt den magnifika 1.200-watts ljudanläggningen från Bowers & Wilkins.
För övrigt sitter man fantastiskt bekvämt i bilens speciella GT-stolar, draperade i handsytt läder som erbjuder grepp och fint sidostöd samt en närmast perfekt ergonomi. Kvalitetsintrycket motsvarar förväntningarna på en bil för över två miljoner kronor. Handhavandet skiljer sig däremot inte från märkets andra produkter.
Detsamma gäller även infotainmentsystemet som i GT har fått en ny och mycket snabbare processor. Samtliga funktioner lär man sig utan problem, inget förvillar eller stjäl förarens uppmärksamhet. Precis som bilens utsida och motorprestanda följer även insidan McLarens ”no bullshit”-ideologi.
Om man inte visste bättre hade man nästan kunnat tro att McLaren GT är ännu en supersportbil från den engelska tillverkaren, så pass övertygande är den motor- och chassitekniska dynamiken. Fjärilar i magen när gaspedalen trycks ned i mattan, galna kurvhastigheter och ett monstruöst tryck från motorn över hela registret: GT kan allt.
Fördelen är att den kan mer än så, är mer vardagsduglig med ett bredare användningsspektrum och har långfärdskvaliteter. Well done, Woking, well done.
