Kritiken mot regeringens lagförslag som ska sätta stopp för den utbredda och kostsamma exporten av klimatbonusbilar var hård i november. Flera tunga remissinstanser totalsågade förslaget som gick ut på att köparen av en ny klimatbonusbil skulle bli återbetalningsskyldig om den exporterades inom 5 år – även om de vid det laget sålt bilen.
I princip samtliga av remissvaren – bland annat från Transportstyrelsen, MRF Motorbranschens riksförbund, M Sverige, organisationen Trafikanalys och Kronofogden – var kritiska mot förslaget och pekade på brister.
Framförallt är det orimligt att kräva att den ursprunglige ägaren ska ta ansvar för bilen under fem år, menar kritikerna. Trafikanalys noterade att en bil i snitt har 3–4 ägare under de första fem åren. Den ursprunglige ägaren lär därför belastas för vad en framtida ägare gör med bilen vilket inte är rimligt.
MRF menade att lagen skulle minska klimatbonusens effekt om köparen inte kan vara säker på att få behålla pengarna. Enligt förbundet skulle lagen också leda till högre kostnader för de som leasar klimatbonusbilar. Detta eftersom leasingföretagen skulle börja lägga risken för återbetalning på dem.
Skjuter upp laginförandet
Regeringen skjuter därför nu på det planerade införandet av lagen i sista stund. Ursprungligen skulle förslaget träda i kraft efter årsskiftet, men så blir det inte nu, rapporterar Dagens Industri.
– Vi behöver göra en ny analys, säger Martin Larsson, kansliråd på miljödepartementet, till tidningen.
– Innan vi beslutar om nästa steg krävs en noggrann genomgång av alla remissvar och kritik. Vi räknar med att ge besked om en uppdaterad tidsplan i början av nästa år, säger Martin Larsson.
Enligt han är det inte säkert att ett eventuellt regelverk för exporten av klimatbonusbilar finns på plats till den 1 april. Då höjs maxtaket för klimatbonusen från 60.000 till 70.000 kronor.
– Det vore önskvärt, men det är inte säkert. Det finns en samsyn i regeringen och riksdagen kring att stoppa exporten, men det är frågetecken kring hur det ska göras. Vårt förslag hade lagstöd, men ska man exempelvis kräva tillbaka pengar av en person som inte varit förmån för bonusen eller införa ett förbud strider det mot grundlagen och reglerna om EU:s inre marknad vilket gör processen komplicerad och den kan ta tid, säger Martin Larsson.
Att införandet bromsas innebär dock inte att lagförslaget skrotas helt. Regeringen ska nu överväga de andra alternativ som togs upp i det ursprungliga lagförslaget igen.
– Nej, det kan jag inte säga utan det beror på hur vi ser att vi kan komma vidare med de andra alternativen, säger Martin Larsson.