Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Som ni kanske har noterat är jag numera lastbilschaffis. I slutet av förra året tog jag C-kort för att kunna uppfylla en gammal dröm om att ha en alldeles för stor pickup. Kortet jag tog heter C1 vilket betyder att man får köra lastbilar upp till 7,5 ton, så jag är inte riktigt lika tuff som de som kör runt i jättelastbilar, men det räcker för mig.
Bilen, en Ford F-250 köpte jag någon månad innan jag tog kortet för att ha som motivation. Hade jag inte köpt den innan hade jag garanterat inte orkat ta kortet, men nu gick det bra. Om några veckor börjar arbetet med att modifiera den. En firma har tagit på sig ansvaret att göra den till den tuffaste pickupen som finns. Den ska höjas, breddas, chippas, folieras, och allt annat man kan göra.
Tanken är att den ska överleva en kommande apokalyps, man vet aldrig när en av de här tv-serierna med levande döda som springer runt på gatorna blir verklighet, lika bra att vara förberedd.
Många har varit duktiga på att berätta för mig hur dum i huvudet jag är som tror att jag ska kunna använda den här som daily driver. Redan innan ombyggnaden är den alldeles för bred, alldeles för lång, och alldeles för hög för att kunna användas till vardags.
Även om jag aldrig kommer erkänna det för dem som så fräckt påpekar det kan jag berätta för er om ni lovar att hålla det för er själva. De har naturligtvis helt rätt.
Den är galet lång till att börja med. När man ställer sig på en normal parkeringsplats sticker den ledigt ut 1,5 meter. Hemma på uppfarten tar jag upp nästan hela cykelbanan utanför trots att jag står med dragkroken mer eller mindre inne i garageporten. Parkeringsvarnarna bak är också väldigt generösa, när de väl tjuter att man börjar närma sig något har man oftast redan kört på det. Fram finns det inga och huven är så hög att det är helt omöjligt att få någon uppfattning om hur långt man har kvar till det som står i vägen.
Trots att den ska bli bredare är den redan väldigt bred. Om man tar parkeringsrutan igen som exempel står den redan nu på linjerna på bägge sidorna när man åker och handlar. Vändcirkeln är en annan grej. Kör man med bara bakhjulsdrift funkar det att ta sig runt en rondell utan att köra på något, men med fyrhjulsdriften inkopplad behöver man en fullstor fotbollsplan för att vända.
Fyrhjulsdriften är också från 1800-talet känns det som. Har man för stort rattutslag studsar pickupen fram snarare än åker. Den enda bil jag haft som betett sig så tidigare är min Lamborghini Aventador. Det känns som hela bilen ska gå sönder om man svänger för tvärt.
Man måste också närapå vara en fullutbildad ninja för att ta sig upp i hytten. Forden är redan höjd men ska bli högre. Jag hoppas att bilbyggarna har tänkt på att installera en stege eller något. Annars kommer det inte gå.
Stereon ser ut att vara från en Trabant från 60-talet. Det finns blåtand men den vill inte fungera, så numera lyssnar jag mest på någon countrykanal jag har hittat, jag tycker det passar bra.
Men vet ni vad. Jag älskar den. Varenda knasig grej med den gör bara att jag gillar den mer. Ja, man får planera sin körning lite mer än vanligt men det skiter jag i.
Nej, jag kommer aldrig kunna parkera i ett parkeringshus igen men vem bryr sig. Ja, jag kommer sträcka ljumsken varannan dag när jag försöker ta mig upp i bilen men vem behöver fungerande ljumskar egentligen?
För när apokalypsen kommer kan ni sitta där i era elbilar, medan jag glider runt två meter ovanför eländet och lyssnar på countrymusik utan att märka att någonting har hänt.