Den kinesiska bilindustrin har en enklare elbilsmarknad i Europa än på hemmaplan där prispressen och utbudet är större än på någon annan marknad. Samtidigt har de europeiska tillverkarna stora bekymmer på världens största bilmarknad med enorma prissänkningar som följd i Kina.
Häng med på lite fakta och funderingar som beskriver vad som händer och varför du ska tänka till flera gånger innan du köper en ny elbil. Att bara fokusera på vad man får för pengarna kan kanske bli en dyrköpt läxa på sikt. Tänk om antalet bilmärken halveras inom 15 år.
Först lite globala siffror. Elbilarna har blivit 22,4 procent billigare i år. Hybriderna har blivit 20,6 procent dyrare i år. Detta kommer att fortsätta. Man ser det också på försäljningsstatistiken där hybrider tappar mark.
Detta sätter press på japanerna som är de som satsat minst på EV:s. När nu hybridmarknaden och ICE-försäljningen kollapsar resterande del av detta årtionde kommer valet av drivlina och vilket bilmärke du köper att bli extra viktigt.
I Kina har man före detta ingenjörer som höga politiker inom industripolitiken. Redan 2001 tog man beslutet att börja satsa på elbilar. Europeiska tillverkare såg på den tiden ut som frågetecken och funderade på vad fanken de höll på med?
2010 tog det fart på allvar i Kina, och här är vi nu 2023 och ser hur deras bilar är ett reellt hot mot Europas bilindustri som inte ens fick tummen ur när Tesla började sälja sin Model S 2012.
Det skulle dröja ytterligare några år och krävas en Dieselgate, samt en rejäl dos skäms tamejfan för att bilindustrin sakta skulle tänka om kring elbilen och dess fördelar.
I en disruption förändras hela spelplanen och INGA bilmärken sitter nu säkert. Däremot har de som fegat eller satsat fel längst uppförsbacke. Volkswagen hade 50 procent av Kinas marknad runt millennieskiftet.
Idag har de tio procent vilket motsvarar 40 procent av deras inkomster. 2020 hade japanernas bilmärken totalt 24 procent marknadsandel i Kina. Idag har den sjunkit till 18 procent. Samtliga märken har idag tvingats sänka elbilspriserna till rena reapriser. Audi upp till nästan 50 procent!
Anledningen är delvis kinesernas ökade patriotism och det faktum att många av deras bilar har mjukvara som är lika bra eller bättre än de traditionella biltillverkarnas. Lägg till att en del märken gjort halvmesyrer på fossilplattformar som gör att bilarna får onödigt hög vikt och därmed för hög elförbrukning.
Räckvidden trollas därför fram med stora batteripack för att komma i närheten av de 50–70 mil som en premium-elbil förväntas klara idag. Nackdelen är att prislappen blir därefter.
Nu tvingas man slumpa bort sina bilar på världens största bilmarknad för att kunderna där inte vill ha tyska (eller japanska) premiumbilar med fin kvalité därför att de har en mjukvara som inte känns premium. Software on wheels är viktigt nu. Hur fanken kom Europa i den sitsen?
Vad gör man då för att fortsätta vara relevant på världens största bilmarknad?
Diversifiera dina partners och din produktion? I årtionden har Tyskland (som många andra) gjort sig beroende av auktoritära regimer via ryska naturtillgångar och olja från Mellanöstern. Det man gör nu är att knyta band med kineserna i form av joint ventures. Audi, Mercedes, BMW och Volkswagen kommer framöver att förlita sig mer och mer på kinesisk teknologi och produktion.
Problemet är när auktoritära regimer sedan spårar ur (Taiwan kanske), så står man där igen. Senast med kolkraft, kalla badhus och gasbrist. Hur många biltillverkare producerar idag bilar i eller handlar med Ryssland? Vad händer om Kina skulle spåra ur rejält?
Men varför ska vi bry oss nu? Vi har ju sovit gott under oljeindustrins vingar trots att de exploaterat länder, människor och miljö i snart 100 år. Vi skiter väl fullständigt i att man nu skapat ett totalitärt Hongkong där oliktänkare fängslas eller vad som händer med Taiwan i framtiden. Eller? Whataboutism. ”Vi har ju redan köpt en massa Kinateknik till våra hem. Vi klarar oss inte utan dem.” Sant.
Kanske är penicillinet mot att länder ska spåra ur MER globala samarbeten. Joint ventures. Eller hur funkar det där med globalism och protektionism? Spelar jobb, industrier och samarbeten inte någon roll när den politiska agendan ska uppnås i totalitära stater? Kanske blev Ryssland ett varnande exempel? Kina är däremot något betydligt större där beroendet är ömsesidigt.
I auto motor & sport kan du i alla fall bekymmerslöst läsa om mest pang för pengarna och bästa bilen i respektive kategori. Ovärderliga tips och fakta för nybilsspekulanten. Men vi ska nog inte helt glömma att det finns lite mer i begreppet ”Vad fan får jag för pengarna?!”