Tvättvattnet i biltvättarna återanvänds, men renas alldeles för dåligt. Resultatet är att salthalten blir så hög att det finns klar risk för rostangrepp på grund av vattnet. Det visar en analys från sex biltvättar i Stockholmsområdet.
För helt nya biltvättar finns regler från Naturvårdsverket som säger att tvättvattnet måste återcirkuleras till minst 80 procent. Utsläppet ut från anläggninge får inte vara mer än 50 liter per personbilstvätt. År 2005 ska alla större tvättanläggningar ha recirkulation och fem år senare ska även alla mindre tvättar omfattas av samma krav.
Förklaringen till de höga salthalterna i tvättvattnet är att att vägsalt på bilarna spolas av och rinner ner i återcirkulationssystemet. Särskilt på vintern ökar salthalten med varje bil som tvättas och till slut blir halten riskabelt hög eftersom vattnet i princip aldrig byts.
Vanligt vattenledningsvatten innehåller normalt 5 till 30 milligram salt (klorid) per liter. Dricksvatten får innehålla maximalt 100 milligram per liter, annars finns risk för rostangrepp i ledningarna. De prover som analyserades på uppdrag av Spray Bilnytt, innehöll mellan 300 och 780 milligram per liter. Det är en ”mycket hög kloridhalt” enligt Naturvårdsverket.
Den uppmätta salthalten kan påskynda korrosion i punktsvetsade spalter på bilkarossen där det inte finns någon lack, säger Bo Rosendahl på Korrosionsinstitutet.
Biltvättägare anser att mängden sköljvatten är otillräckligt i automattvättarna. Det spolas dessutom bara uppifrån. Underfrån sprutas recirkulerat vatten och balkar och karossveck nås aldrig av rent sköljvatten.