Toyotas guide för eldrift – så väljer du rätt teknik för att spara både pengar och miljö

Elektrifierade bilar blir allt vanligare. Men det finns många olika tekniska varianter och för bilköparen gäller det att hålla tungan rätt i mun och navigera rätt. I den här guiden får du vägledning till rätt val bland hybrider, laddhybrider, elbilar och bränslecellbilar.

Advertisement

Genom att välja en bränslesnål bilmodell uppnår du flera viktiga fördelar. Lägre fordonsskatt och färre tankningar syns direkt i plånboken och dessutom minskar du CO2-utsläppet.

Toyota var en pionjär när man redan 1997 presenterade bilmodellen Prius med elektrifierad drivlina. Den unika kombinationen gav väldigt låg bränsleförbrukning. Idag är Toyota inne på sin fjärde generation hybrider, förbättrad och effektiviserad på alla områden.

Under de drygt 20 år som gått har det utvecklats flera olika sätt att utnyttja eldriftens fördelar på personbilar. I den här guiden beskriver vi tekniken och de olika varianterna av hybrider och även renodlade elbilar som finns. Som vanligt är det en kombination av för- och nackdelar som styr valet av bilmodell. Och inte minst är det plånboksfråga – vad har jag råd med?

 

Mildhybrid (MHEV)

En mildhybrid kombinerar krafterna från en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer. 
I en mildhybrid kan elmotorerna inte ensamma driva bilen, men de tar vara på delar av bromsenergin som mellanlagras i ett batteri. Eldriften hjälper sedan förbränningsmotorn att accelerera. I en konventionell bil utan hybridteknik försvinner all bromsenergi som värme.

I mildhybrider används relativt få elektriska komponenter och ett väldigt litet batteri. Ofta används elmotorn även som startmotor. Det håller nere kostnaden, men bränslebesparingen är bara cirka tio procent.

 

Elhybrid (HEV)

Till skillnad från mildhybriden så kan en elhybrid, även känd som fullhybrid, stänga av förbränningsmotorn och bilen kan köras kortare sträckor på enbart eldrift – från en eller flera elmotorer. Alla Toyotas elhybrider är fullhybrider och kan gå i genomsnitt 50 procent av körtiden på el.

Elhybrider har mer kraftfulla elmotorer och större batterier som lagrar merparten av bromsenergin (jämfört med mildhybrider). En hybrid blir mycket bränsleeffektiv, framför allt under stadskörning.

En elhybrid har ingen extern laddning via elkabel. Bilen är ”självladdande” under färd då den samlar upp bromsenergin som annars skulle ha gått förlorad. Toyotas hybrider är ett mycket bra val för den som vill sänka bensinförbrukningen rejält, minska sitt CO2-avtryck och inte har tillgång till en laddstation. Dessutom till en överkomplig prislapp nära bensin- och dieselbilar. Oavsett var du bor eller hur du kör så har du eldrift. Det mest bekväma alternativet att köra på el.

 

Laddhybrider, Plug-in Hybrid (PHEV)

Det tredje steget i den här trappan av elektrifierade bilar är laddhybrider. Jämfört med fullhybriden har laddhybriden ett ännu större batteri som kan ge tillräckligt lång räckvidd för att kunna klara det dagliga pendlandet på 100 procent el om man laddar kontinuerligt och bara kör några mil per dag. Elmotorn är kraftfullare för att bilen ska kunna köras enbart elektriskt i vardagstrafiken.

Batteriet i en laddhybrid laddas med sladd från ett vägguttag eller ännu hellre via en installerad laddbox. Batteriet kan även laddas under färd då bromsenergin tas till vara, detta gäller alla fabrikanter, exempelvis Toyotas hybridteknik.    

Beroende på hur långt man jobbpendlar till vardags blir driftkostnaderna låga för en laddhybrid. Många kan köra helt på eldrift, vilket blir betydligt billigare än att tanka bensin. I Sverige har vi en stor andel ”grön el” och det innebär att CO2-utsläppen blir mycket låga, totalt sett.

Laddhybrider ger stor frihet för bilföraren att köra på eldrift eller bensin, om det saknas laddstolpar. Däremot är batteriet tyngre än i elhybrider och därmed ej lika effektiva vid körning på fossila bränslen.
De dubbla drivsystemen gör dock att en laddhybrid blir dyrare i inköp. Det kompenseras delvis av låga bränslekostnader och ett högt andrahandsvärde. Exempel på laddhybrider är nya Toyota RAV4 Plug-in Hybrid.    

 

Elbatteribil (BEV)

En elbil har ingen förbränningsmotor. Energin lagras i ett batteripaket och drivningen sker med elmotor. Laddningen sker via laddstolpe eller laddbox hemma. Det finns även stationer med snabbladdare där laddningen sker med likström.

Elbilen har givetvis inga avgasutsläpp, det är en så kallad ”nollutsläppsbil”. Viktigt är dock hur elenergin produceras, vilket är en mindre problem i Sverige då vi har en stor andel grön el i elmixen. Tillverkningen av batterierna ger också CO2-utsläpp.

En nackdel med elbatteribilar är att man behöver ha tillgång till laddning hemma samt kunna nå ett nätverk av snabbladdare vid långfärd. Det gör att elbilen inte passar alla. En annan nackdel är att batterier än så länge varit relativt dyra att producera, vilket gör att priset för en elbil hamnar väsentligt högre än en elhybrid eller laddhybrid.

Till fördelarna med elbilar räknas också en generellt sett god komfort med lågt buller. Många elbilar har en kraftfull elmotor som ger en sömlös och snabb acceleration. Även friheten att kunna ”tanka hemma” upplevs av de som har möjlighet till det som mycket positivt.

Toyota har alltid haft ambitionen att bränslebesparande teknik och elektrifieringen av personbilar ska ha en prislapp som passar den vanliga bilköparen. Hybridtekniken varit den bästa vägen men med effektiviserad batteriproduktion är även elbilar aktuella hos Toyota. De första elbilsmodellerna lanseras under 2020–2021 och Toyotas interna mål är att sälja 5,5 miljoner elektrifierade bilar årligen 2025.

 

Bränslecell (Fuelcell)

Likheterna mellan bränslecellbilar och elbilar är stora. Båda drivs av en elmotor. Skillnaden är att i en elbil sparas energin i batterier, medan en bränslecellbil har energin i vätgastankar.
Det innebär att en bränslecellbil inte behöver stora, tunga och framför allt dyra batterier. Vätgasbilar dras heller inte med den miljöbelastning som det innebär att producera batterier.

Att tanka vätgas går ungefär lika lätt och snabbt som att tanka fordonsgas, vilket endast tar 3-4 minuter för full tank. Problemet är att det bara finns tre publika vätgasstationer i Sverige. En vardera i Arlanda, Mariestad och Sandviken. Ett större nätverk av vätgasstationer i Sverige är under uppbyggnad men har försenats.

Vätgas kan tillverkas på flera olika sätt. Vätgasstationen i Mariestad är ett pilotprojekt där energin kommer från solceller och det inte finns några växthusgasutsläpp alls. Vätgasen omvandlas till elektricitet och det enda ”utsläppet” är en mindre mängd vatten.

Toyota har utvecklat bränslecelltekniken under decennier för att framför allt få ned kostnaderna. Nyligen presenterade Toyota den andra generationen Mirai, en bränslecellsbil som får helt ny design och bakhjulsdrift. För nya Mirai är räckvidden på en tank vätgas hela 60 mil – och det tar bara några minuter att tanka.
Toyota tror stort på bränslecellsbilar och att det är den kloka lösningen för sannerligen hållbar värld inom mobilitet.

Läs mer om Toyota här! 

Rulla till toppen