Redan för 15 år sedan ville Trafikverket och Polisen införa genomsnittsmätning mellan fartkameror. Då rasade FRA-debatten och tiden ansågs inte mogen.
– Vi har ett annat läge i samhället i dag jämfört med när frågan var uppe kring 2008, vi var inte lika vana vid kameror då och vi hade en hårdare tolkning av juridiken än till exempel Norge. När vi nu frågat säger många att det vore mer rättvist att kolla farten hela sträckan, säger Trafikverkets måldirektör Maria Krafft till DN.
Enligt Trafikverkets egna undersökningar och rapporter från VTI är det många som ökar hastigheten efter att de passerat en fartkamera, ett beteende som genomsnittsmätning kan stävja.
Det här systemet finns redan i Norge sedan 2009. Kamerorna kan vara utplacerade med upp till 2 mils avstånd.
Viss it-utveckling behövs – bevisningen en svårighet
Den nya generationen fartkameror som redan köpts in har stöd för genomsnittsmätning, men viss kompletterande utrustning behöver köpas in och vissa it-lösningar utvecklas. Satsningen anses vara mycket kostnadseffektiv och inte kräva någon lagändring.
– De nya börjar placeras ut om ett år ungefär. Men för att mäta snittfarten på hela sträckorna krävs att tekniken utvecklas lite till, och inte minst behöver vi tillsammans med polisen titta på de juridiska förutsättningarna, säger Trafikverkets Maria Krafft till DN.
Trafikverket vill alltså dubbelkolla att det inte finns några juridiska hinder. Ett problem kan vara att måste bevisa att samma person suttit vid ratten under hela sträckan mellan två kameror eftersom Sverige tillämpar strikt föraransvar.