Klart idag: Nu skärps bonus/malus – så hög blir straffskatten

Nästa år får flera av Sveriges mest sålda bilar betydligt högre fordonsskatt. En dieseldriven Audi Q5 kan till exempel hamna på över 12.000 kronor om året för de första tre åren.

Redan när bonus/malus trädde i kraft stod det i propositionen (sida 406) att WLTP-körcykeln skulle användas från 1 januari 2020. Men av vissa har det ändå tolkats som att WLTP-övergången var förhandlingsbar. Nu är övergången spikad och beskedet kommuniceras framför allt av Miljöpartiet.

Hårdare körcykel innebär högre förbrukning och utsläpp – och därmed mycket högre skatt för många bilar. För exempelvis Volvo XC90 får köparen betala 30 kronor om dagen bara i skatt.

Det här greppet kommer ”kraftigt öka skatten på klimatvärstingarna”, skriver Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, på Twitter.

Läs också: Snart kommer nästa skattechock – så dyra blir Sveriges vanligaste bilar

Biltillverkarnas egen branschorganisation Bil Sweden har lobbat hårt för att ändringen inte ska genomföras.

Dagens gräns för bonusbilar (elbilar och laddhybrider) ska också se över. Den höjs från 60 till 70 gram koldioxid per kilometer. På så sätt kommer de flesta laddhybrider som får bonus idag få det även i fortsättningen. Det är ett drömbesked för bland andra Volvo, som annars hade kunnat hamna över gränsen för flera modeller och bli av med klimatbonusen.

Ändringen innebär att Volvo XC90 T8 och V60 T8 Polestar Engineered kommer få bonus även nästa år – båda hade annars blivit av med bonusen.

”Motiveringen är att de bilar som idag får bonus ska kunna få det under nästa år, för att inte göra alltför stora förändringar på kort tid. Hela bonus/malus-systemet ska ses över inför höstbudgeten nästa år och att då göra stora förändringar nu vore både onödigt och ryckigt ur konsumentperspektiv”, säger Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet.

Läs också: ”Vi fortsätter rabattera dåliga laddhybrider”

”De har motarbetat förändringen”

Att använda WLTP istället för NEDC för att räkna ut straffskatten är inget komplicerat för Miljöpartiet, enligt Lorentz Tovatt, partiets klimatpolitiske talesperson.

”De bilar som släpper ut mycket ska stå för sina kostnader. Bilindustrin har varit motsträvig, det är bara att beklaga. De har motarbetat förändringen. Men nu har vi beslutat detta och det är jag jätteglad för”, säger han till auto motor & sport.

• Vad hoppas ni effekten ska bli av det här beslutet?

”Vi hoppas effekten blir ett ytterligare tryck på omställnignen av fordonsflottan. Först och främst vill vi minska mängden klimatvidriga bilar som kommer ut på marknaden och se till att det finns möjlighet att välja hållbara bilar, främst elbilar, gasbilar eller hybrider. Det är det som är syftet.”

Läs också: Bil Sweden: Nya beskedet är dåligt för miljön och säkerheten

Uppdatering 5/9: Vi har uppdaterat andra stycket i artikeln för att tydligare klargöra att beslutet om WLTP-övergången fanns med redan i bonus/malus-propositionen 2017, men att den först nu förtydligas och kommuniceras för att stänga möjligheten för att lobba för en förändring. Vi har också lagt till en kommentar av Lorentz Tovatt.

Så hög blir skatten på dieselbilarna…

Läs också: Pinsamma missen: Husbilar får skattechock redan på söndag

…och bensinbilarna

Så skriver regeringen om ändringen

Den här texten är hämtad från regeringens pressmeddelande om satsningen.

”Bonus/malus-systemet ger incitament för konsumenter att välja bilar med låga koldioxidutsläpp. Från och med årsskiftet börjar nya regler för bonus/malus att tillämpas. De nya reglerna innebär att EU:s nya mätmetod, WLTP, kommer att ligga till grund för beräkningar av utsläppen. En följd av det blir att de flesta bilar beräknas få högre utsläppsvärden.”

”Med anledning av det föreslår regeringen att utsläppsgränsen för vad som utgör en klimatbonusbil höjs från 60 till 70 gram per kilometer. Endast nya bilar som blir skattepliktiga från och med den 1 januari 2020 omfattas av de nya reglerna.